Syftet med denna uppsats Àr att identifiera den mest effektiva egenskapen av en text eller sida för att uppnÄ visuell hierarki, som Àr ett verktyg för att fÄ det önskade flödet av uppmÀrksamhet i en sida eller webbsida genom att ge vissa element en viss vikt i kontrast, storlek och placering. Vi vill ge en möjlighet för vidare forskning snarare Àn att ge en slutsats som ger ett slutgiltigt svar pÄ frÄgestÀllningarna. Det finns fler sÀtt att manipulera text för att uppnÄ önskad visuell hierarki men vi valde de vanligaste. Detta arbete Àr baserat pÄ ett experiment som görs pÄ 50 deltagare med ett onlinefrÄgeformulÀr och tre sjÀlvgjorda bilder dÀr vi kan utvÀrdera resultaten, jÀmföra dem med andra teorier och berÀkna den mest effektiva uppmÀrksamhetsgivaren. Vi har ocksÄ utvecklat en hypotes om vad resultatet kommer att visa.

Studien undersöker om huruvida Lindberg och Graléns tvistmetod Àr möjlig att vidareutveckla och tillÀmpa vid mÀtning av friktionskraft fiber mot fiber med en dragprovare. Extrautrustning har konstruerats och monteras i anslutning till dragprovarens klÀmmor, dÄ uppnÄs önskad geometri för tvistmetoden. Friktions- koefficienten berÀknas med avstamp frÄn en given formel. Material som undersöks Àr Polyamid 6.6 (PA 6.6) samt Polytetrafluoreten (PTFE). Testmetoden har optimerats genom försök dÀr tvistantal, pÄlagd last och fiber- diameter har varierats vid ett konstant avstÄnd mellan dragprovarens klÀmmor.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk diskursanalys med teoretiska bidrag ifrÄn Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nÀmnvÀrt ifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten orientalismen, och Àven frÄn tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av muslimer. I Aftonbladet har muslimer fÄtt stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begrÀnsat detta utrymme.

MÄnga ERP-implementeringsprojekt gÄr över planerad budget och planerade tidsramar. Tidigare forskning har resulterat i ett ramverk av kritiska framgÄngsfaktorer som bör beaktas under ett implementeringsprojekt. Hur vÀl stÀmmer denna tidigare utvecklade teoretiska bild av kritiska framgÄngsfaktorer överens med svenska ERP-konsulters bild av implementeringsarbetet idag? Syftet Àr att klargöra om ett tidigare utvecklat ramverk av kritiska framgÄngsfaktorer Àr aktuellt för dagens ERP-implementeringar. En litteraturstudie utfördes och följdes av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fem etablerade svenska ERP-konsultfirmor.

Vi lĂ€ser idag allt mer tidningar pĂ„ Internet och det har lĂ€nge diskuterats om det papperslösa samhĂ€llet. MĂ„nga studier har gjorts inom Ă€mnet och inriktar sig pĂ„ lĂ€sbarhet, anvĂ€ndbarhet och andra faktorer som spelar in vid lĂ€sning bĂ„de pĂ„ papper och webb för att försöka utröna om det gĂ„r att ersĂ€ttas digitalt. Men ingen studie inriktar sig pĂ„ att undersöka upplevelsen. Denna undersöknings syfte var att ta reda pĂ„ om det fanns nĂ„gon skillnad i upplevelse mellan att lĂ€sa ett pappersmagasin respektive ett digitalt och i sĂ„ fall hur den ter sig. Åtta testpersoner ingick i undersökningen dĂ€r de fick lĂ€sa bĂ„de ett pappersmagasin samt dess digitala motsvarighet och under tiden förklara sina kĂ€nslor.

Bristande kommunikation mellan vÄrdpersonal i samband med rond kan vara en bidragande faktor till misstag som drabbar patienten inom den svenska sjukvÄrden. Den dagliga ronden kan sÄledes vara ett tillfÀlle dÀr det Àr av vikt att kommunikationen upplevs vÀlfungerande av sÄvÀl sjuksköterska som lÀkare. Med detta som grund genomfördes intervjustudien med syfte att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med lÀkare i samband med rond. Nio sjuksköterskor som arbetat mer Àn tvÄ Är pÄ en kirurgisk vÄrdavdelning intervjuades med öppna frÄgor. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades dÀrefter med innehÄllsanalys enligt Burnard.

Chefsintroduktioner har visat sig, i forskning, vara av största vikt för att en chef pÄ rÀtt sÀtt ska komma ini sitt arbete, utföra bÀsta möjliga jobb och stanna hos organisationen sÄ lÀnge som möjligt. Forskning lyfterfram tre delar som viktiga för att underlÀtta för intrÀdet i organisationen. De delar som bör ingÄ i enchefsintroduktion Àr att skapa en systemförstÄelse, bli insocialiserad i kulturen pÄ arbetsplatsen ochnÀtverksskapande. Syftet med min studie Àr att undersöka om dessa delar finns i chefsintroduktioner ipraktiken. Min studie Àr fokuserad kring en större organisation med cirka 10 000 anstÀllda dÀr jag harintervjuat 7 nyanstÀllda verksamhetschefer om deras chefsintroduktion.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporter Àr en viktig informationskÀlla vidkreditanalyser. I samband med vÀrldsomspÀnnande finansiella kriser har frÄgor kring sÀkerhetoch kreditrisk uppmÀrksammats. Relationen mellan bank och företagskund fÀrgas avasymmetrisk information och ur ett principal-agent perspektiv kan det förekomma incitamenttill att vinkla redovisningen för att uppnÄ egen vinning. Det faktum att IFRS 3 som regelverklÀmnar utrymmen för bedömningar i redovisningen har skapat en offentlig debatt rörandeanvÀndbarheten för intressenter. Att information anses som relevant vid kreditanalyser Àr avstor vikt för korrekt beslutsfattande.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur de bedömningsutrymmen som lÀmnas iredovisning enligt IFRS pÄverkar riskuppfattningen vid en kreditanalys.

Bakgrund: Endometrios Àr en vanlig sjukdom och drabbar ungefÀr var tionde kvinna. Obehandlad endometrios kan medföra obehagliga symtom och kan i vÀrsta fall leda till infertilitet och cancer. En tidig diagnossÀttning och behandling Àr dÀrför av stor vikt. Tid till diagnos Àr i dagslÀget flera Är och kvinnorna upplever sig bli trivialiserade av sjukvÄrden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utifrÄn analys av tio vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre framtrÀdande teman om hur endometrios pÄverkar kvinnan livskvalitet.

Projektgruppen har genom ett samarbete med PlÄtslageriernas Riksförbund identifierat de ergonomiska behov som finns inom takbranschen. MÄnga takarbetare har förslitningsskador pÄ grund av den dÄliga arbetsstÀllning de utsÀtts för varje dag. Detta Àr frÀmst det oundvikliga knÀstÄendet som krÀvs för att över huvudtaget nÄ de objekt som ska bearbetas.Projektgruppen har dÀrför tagit fram en helt ny typ av hjÀlpmedel som inte bara erbjuder en bÀttre arbetsmiljö utan Àven förenklar arbetet och spar tid. Projektgruppen upptÀckte Àven att tidsbesparingen var av yttersta vikt för att en takarbetare ska vilja anvÀnda en ergonomiprodukt.Resultatet av projektet Àr Expresser ES, en produkt som frÀmjar ett lÀngre aktivt arbetsliv för takarbetare. Projektgruppen har under sitt examensarbete pÄ Utvecklingsingenjörsprogrammet vid Högskolan i Halmstad utvecklat nÄgot takbranschen lÀnge behövt.

Vid framstÀllningen av papper för tryckindustrin som anvÀnder rullat papper anvÀnds olika typer av kartonghylsor. Hylsans uppgift Àr att bÀra papperet frÄn pappersbruket till kunden. Vidare Àr det hylsan som ligger till grund för att papperet skall vara körbart och rullbart i tryckpressen. PÄ bruken och tryckerierna utsÀtts hylsorna för stora pÄfrestningar vilket gör att hylskvaliteten Àr av största vikt. I detta examensarbete har ett antal hylskvaliteter avsedda för pappersindustrin utretts.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemĂ€ssiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalitĂ© pch psykiskt vĂ€lbefinnande. Ur ett hĂ€lsoekonomiskt perspektiv Ă€r det av vikt att det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet startar tidigt i barndomen.

Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelsen för CSR ur ett varumÀrkesperspektiv genom att beskriva hur CSR kan stÀrka varumÀrket. Uppsatsen avser svara pÄ: Hur kan CSR stÀrka varumÀrket?SlutsatserResultatet visar att CSR Àr pÄ vÀg att bli en hygienfaktor för företagen. Som ett resultat av uppsatsen sÄ har vi identifierat fem aspekter som Àr av vikt för företag att hÀnsyn till nÀr man arbetar med CSR ur ett varumÀrkesperspektiv. Vi har dragit slutsatsen att varumÀrket kan stÀrkas genom att företaget utgÄr frÄn ett grundlÀggande CSR-arbete, identifierar intressenternas förvÀntningar, skapar ett mervÀrde genom att ta ett utökat ansvar, integrera CSR som en naturlig del av varumÀrkesidentiteten och ha en vÀl avvÀgd extern kommunikation.

Sveriges grisproduktion stÄr idag inför en omstrukturering inom slakteribranschen. En försÀmrad lönsamhet och svÄrigheter att fÄ avsÀttning för det kött som slaktas har lett till att ett av de större slakterierna inom grissektorn har valt att stÀnga. Detta har i sin tur medfört att de slakterier som finns i Sverige idag inte har kapacitet att ta emot alla grisar som produceras, sÄ dessa djur fÄr istÀllet transporteras vidare till Tyskland för att slaktas till ett lÀgre avrÀkningspris. PÄ grund av den hÄrdnande situationen för dagens grisproducenter Àr denna studies syfte att jÀmföra och belysa hur skillnaderna i produktionssystem pÄverkar den ekonomiskt optimala slaktvikten. Genom att upprÀtta tvÄ optimeringsmodeller baserade pÄ dagens förutsÀttningar, samt data frÄn försök vid Sveriges Lantbruksuniversitets försöksgÄrd Lövsta, har det varit möjligt at fÄ fram ett resultat för bÄde ett integrerat produktionssystem och ett specialiserat produktionssystem. Med specialiserad produktion menas i detta fall producenter som köper smÄgrisar pÄ förmedling.

Syftet med min studie Àr att undersöka vad högstadielÀrare kÀnner sig stressade av och vilka strategier de anvÀnder för att stressa ner. Teoristudierna och min undersökning ska utmynna i att följande frÄgestÀllning besvaras: Vilka copingstrategier erfordras för en högstadielÀrare? Studien Àr en kvantitativ undersökning dÀr jag har anvÀnt mig av enkÀter med ratningsskala, flervalsalternativ och öppna frÄgor som svarsalternativ.  En klar majoritet av samtliga högstadielÀrare i studien upplevde att de hade tillrÀcklig tid att utföra sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. De ansÄg Àven att kraven inte kom frÄn chefer, kollegor eller eleverna, utan snarare frÄn dem sjÀlva.