Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa prĂ€glas av en rĂ€dsla för att gĂ„ upp i vikt. NĂ„got som Ă€r mycket centralt hos dessa patienter Ă€r hur de ser pĂ„ sig sjĂ€lva. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet Ă€tstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som anvĂ€ndes var en litteraturstudie dĂ€r 16 artiklar sammanstĂ€lldes till ett resultat. Resultatet visar att pojkar och flickor med Ă€tstörning har en nedvĂ€rderande sjĂ€lvsyn och en sjĂ€lvbild som pĂ„verkas av relationer till bĂ„de förĂ€ldrar och vĂ€nner.

De instrument som anvÀnds för att mÀta patienters förvÀntningar av omvÄrdnaden finns i olika utformanden men det Àr fÄ som Àr utvecklade med inverkan frÄn patienternas egna förvÀntningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters förvÀntningar av mötet med sjuksköterskan. Sju vetenskapliga studier analyserades med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: Att fÄ en bra relation, Att kunna vara delaktig, Att vilja bli sedd och lyssnad pÄ. Resultatet visade att patienter förvÀntade sig att etablera en god relation till sjuksköterskan dÀr medbestÀmmande i den egna omvÄrdnaden var av stor vikt. Resultatet visade ocksÄ att patienter ville bli sedda som individer och att sjuksköterskan tog sig tid för att lyssna pÄ dem.

Syftet med detta arbete har varit att se över möjligheterna för alternativa energikÀllor för Stall BÀckseda. Vidare Àr det tÀnkt att avsÀtta 200.000 kr för att realisera planerna under vÄren och sommaren 2005, detta har emellertid blivit uppskjutet. Vid arbetsgÄngen har aktuella alternativ som Àr realiserbara i dagslÀget bÄde ekonomiskt och tekniskt tittats pÄ. Stor vikt har lagts vid smÄskalig vindkraft och solvÀrme. Medelvindshastigheten i BÀckseda Àr enligt SMHI mellan 3 och 4 m/s pÄ 10 meters höjd.

MÄnga Àldre tillbringar mycket tid i och omkring bostaden. Boendemiljön kan dÀrmed sÀgas vara av vikt för Àldres upplevelse av vÀlbefinnande och livskvalitet. I föreliggande studie förstÄs boendemiljö i termer av sÄvÀl ett fysiskt som ett socialt rum. BÄda dessa aspekter lyfts fram nÀr livsvillkor för ett antal Àldre boende i en svensk skÀrgÄrdsmiljö kartlÀggs. Fördelat pÄ tre teman avhandlas vilka förutsÀttningar som utgör ramen för boendet, vilka vÀrden som motiverar ett kvarboende samt vilka tankar som finns om Äldrandets betydelse för den framtida boendesituationen.

För mĂ„nga Ă€r arbetet den mest centrala delen ilivet dĂ€r de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, kĂ€nslaav sammanhang, Ă€r meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med Ă„tta deltagare iĂ„ldrarna 40 till 65 Ă„r med varierande yrken. Ett heterogent urval anvĂ€ndes föratt fĂ„ en sĂ„ stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att fĂ„ göra gott i mötet medandra mĂ€nniskor samt att arbetet kĂ€nns meningsfullt.

För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssĂ€kring av företags ekonomiska situation krĂ€vs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, sjĂ€lvstĂ€ndig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats Ă€r att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras pĂ„ de lagar och normer som finns angĂ„ende revisorns ansvar samt sammanstĂ€llning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och RevisorsnĂ€mnden. Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lĂ€gga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rĂ„dfrĂ„gning med kollegor, experter och branschorganisationer Ă€r till stor nytta för revisorn..

Syfte:Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka möjligheter som finns för att Kalmar iframtiden ska bli en Äretrunt-destination.Metod:För att fÄ bÀsta möjliga utfall av vÄr studie har ansatsen i den hÀr studien varitinduktiv dÄ vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintligateorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa ostrukturerade intervjuersom analyserades och kompletterades med vÀsentliga teorier, diverse artiklarsamt relevanta hemsidor.Slutsats:Vi anser att Kalmar har möjligheter till att förlÀnga sÀsongen om störresatsningar görs pÄ att utveckla vinterhalvÄret, lÀgga större vikt vid samarbetemellan aktörer samt Àven att arbeta mer med marknadsföring. En utveckling avKalmar under vinterhalvÄret kan i det lÄnga loppet bidra till att Kalmar blir enÄretrunt-destination..

Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frÄgestÀllningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskÀlla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrÄn ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lÀra oss av denna studie utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande? Varför Àr det viktigt att elever fÄr kunskaper om naturen och vad ett hÄllbart samhÀlle Àr? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i Är 6 och lÀrare pÄ tre skolor. LÀrarna undervisar pÄ följande nivÄer: förskola, fritidshem, Är 3, och Är 9. De resultat som framkommit Àr att lÀrare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik Àr av största vikt.

Vid framstÀllningen av papper för tryckindustrin som anvÀnder rullat papper anvÀnds olika typer av kartonghylsor. Hylsans uppgift Àr att bÀra papperet frÄn pappersbruket till kunden. Vidare Àr det hylsan som ligger till grund för att papperet skall vara körbart och rullbart i tryckpressen. PÄ bruken och tryckerierna utsÀtts hylsorna för stora pÄfrestningar vilket gör att hylskvaliteten Àr av största vikt. I detta examensarbete har ett antal hylskvaliteter avsedda för pappersindustrin utretts.

Syftet med föreliggande studie Ă€r att kartlĂ€gga, belysa och granska hur pedagoger i förskolan och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns sprĂ„kutveckling i förskolan, vilket arbetssĂ€tt, metoder och material de anvĂ€nder. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka om pedagoger i förskolan har tillgĂ„ng till specialpedagogiskt stöd i sitt arbete, och hur detta eventuella stöd ser ut. Studien tar upp en översikt av tidigare forskning i Ă€mnet, och med hjĂ€lp av intervjuer och frĂ„geformulĂ€r sökte vi svar pĂ„ vĂ„ra problemformuleringar. Vi ville se hur pedagoger och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns sprĂ„kutveckling i förskolan. Även förekomsten av specialpedagogiskt stöd undersöktes.

VÄrdtiden för mammor efter förlossningen har minskat markant de sista decennierna. Det Àr dÀrför av vikt att undersöka hur nyblivna mammor upplever den första tiden efter de har fött barn. Syftet med studien var att undersöka kÀnslan av trygghet som mammor, med tidig hemgÄng, kÀnde under den första veckan efter förlossningen. Metod: EnkÀten Parents Postnatal Sense of Security (PPSS) med 18 frÄgor plus tre tillÀggsfrÄgor anvÀndes. EnkÀten skickades till 100 nyförlösta svensktalande mammor med normala förlossningar och tidigt hemgÄng.

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..

Vi har funnit att aktiekapitalet inte lÀngre anses ha den funktion som det Àr tÀnkt i teorin. Det gÄr ocksÄ att sÀga att det inte Àr lika nödvÀndigt med ett aktiekapital som det en gÄng har varit. En minskning av aktiekapitalet till 50 000 kr eller Ànnu lÀgre skulle troligtvis inte leda till att aktiebolaget blir urvattnat Àven om det diskuteras bland vissa respondenterna att det begrÀnsade personliga ansvaret ökar vid en sÀnkning av aktiekapitalet. Det finns fortfarande mÄnga fördelar med aktiebolaget gentemot andra bolagsformer. Snarare blir de andra företagsformerna i Sverige urvattnade om aktiekapitalet skulle sÀnkas till ett vÀldigt lÄgt belopp i aktiebolaget, speciellt kan detta intrÀffa om förslaget om ett europabolag för privata aktiebolag gÄr igenom..

Glukosintolerans och diabetes typ 2 blir allt vanligare. Det Àr en negativ utveckling som sker vÀrlden över. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad sjuksköterskan kan göra för att hjÀlpa patienter med nedsatt glukostolerans att genomföra bestÄende livsstilsförÀndringar. Resultatet frÄn tolv vetenskapliga artiklar sammanstÀlldes med Leininger?s omvÄrdnadsteori om culture care som teoretiskt ramverk.

Projekt Àr nÄgot som mÄnga företag bedriver. Hur företag vÀljer att organisera projekt beror pÄ hur deras verksamhet Àr organiserad, vilket medför att projekt leds pÄ olika sÀtt. Dock Àr det vÀldigt vanligt med en sÄkallad projektledare bland flera olika typer av projekt. Denna persons roll, befogenheter och uppgifter Àr nÄgot som Àr utav stor vikt utifrÄn ett konkurrans avseende, dÄ flera aktiva projektföretag pekar pÄ att projektledning Àr en kÀrnkompetens. Detta leder till funderingar pÄ hur en projektledare jobbar och hur metodiken ser ut för en person som leder ett projekt.