Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om lÀrare anser att deras instÀllning till be-grepp har en pÄverkan pÄ naturkunskapsundervisningen. Med hjÀlp av enkÀter har jag gjort ett urval av lÀrare som senare intervjuats i en kvalitativ undersökning. Resultatet av intervjun visar att lÀrare som ansÄg att begrepp var viktiga tenderade att fÀsta större vikt vid dessa i sin undervisning Àn lÀrare som ansÄg att de var mindre betydelsefulla för lÀrandet av naturkun-skap. De olika metoderna för hur lÀrarna valde att betona begrepp redovisas Àven i uppsatsen. Slutsatsen Àr att det Àr svÄrt att faststÀlla exakt vilken pÄverkan lÀrarens attityd till begrepp har, fast det finns en skillnad i val av undervisningsmetoder bland de lÀrare som anser att be-grepp Àr viktiga och bland de som menar att kunskap om helheten gÄr att uppnÄ utan att fÀsta nÄgon större betydelse till begrepp..

Emotioner har en central roll i mÀnniskans liv. Forskning har visat att det Àr av stor vikt att redan tidigt lÀra sig förstÄ och hantera sina kÀnslor. Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonals uppfattning om barns emotionella utveckling, med fokus pÄ de negativa emotionerna, och pÄ vilket sÀtt de arbetar med att hjÀlpa barnen i densamma. En kvalitativ studie utfördes dÀr 16 förskollÀrare intervjuades om deras syn pÄ och deras sÀtt att arbeta med 3-5 Äringars emotionella utveckling. Resultaten visade att man i förskolan idag lÀgger mycket tid pÄ barns emotionella utveckling och att det anses vara betydelsefullt med hÀnvisning till att barndomen har en stor pÄverkan pÄ resten av livet.

VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ vad som styr lÀrarnas val av innehÄll i geografiundervisningen i grundskolans tidigare Är i förhÄllande till styrdokumenten samt hur lÀrarna följer upp elevernas arbete och resultat. Studien tar Àven upp vad som styrde ÀmnesinnehÄllet förr samt vad nutida forskning har kommit fram till. Vi genomförde vÄr undersökning genom att intervjua sex lÀrare, varav fyra geografilÀrare och tvÄ andra ÀmneslÀrare. Resultatet visar att lÀrare i skolan anvÀnder styrdokumenten i planeringen av undervisningen, men inte i samband med bedömning. UtifrÄn vÄra intervjuer anser vi att det lÀggs stor vikt vid summativ bedömning eftersom majoriteten av lÀrarna inte har nÄgon kontinuerlig Äterkoppling med eleverna och deras arbete..

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

En del personer med övervikt vill gÄ ner i vikt, men det kan vara svÄrt att lyckas. Studiens syfte var att ta reda pÄ deltagares upplevelse av sin viktminskning pÄ Itrim. En kvalitativ studie med 9 personer, varav 7 kvinnor som deltagit i Itrims viktminskningsprogram intervjuades och datamaterialet analyserades genom meningskoncentrering. Enligt motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) sÄ ökar sannolikheten för att beteendeförÀndringar blir bestÄende om de Àr autonoma och motivationen intern. Resultatet visade att deltagarna upplevde sin viktminskning som positiv och att Itrims koncept fungerar bra.

Detta arbete Àr delvis en empirisk fortsÀttning av författarinnans c-uppsats "Företagsledares lÀrande i arbete". Ambitionen Àr att praktiskt studera hur ledare, i detta fall fyra kvinnliga rektorer, upplever sitt arbete och sin utveckling.Syftet Àr att undersöka relationen mellan erfarenheter gjorda i arbetet och rektorernas upplevda utveckling i sin yrkesroll. Stor vikt lÀggs vid de sociala relationernas pÄverkan av individen.Uppsatsen Àr en intervjustudie och utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. Detta ger speciella förutsÀttningar. Objektet som beskrivs blir med rÄdande förutsÀttningar inte rektorernas lÀrande i arbetet utan derasbeskrivna uppfattning av det samma.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att ge en inblick i hur empowerment som styrkoncept fungerar i praktiken. Detta undersöker vi för att nuvarande och framtida ledare ska fÄ en bÀttre förstÄelse för empowerment och de effekter som uppstÄr nÀr det anvÀnds, för att kunna bidra till att de fÄr större nytta av konceptet i framtiden. En hermeneutisk tolkningsmetod Àr anvÀnd för att uppnÄ det syfte vi har med arbetet. Genomförandet av arbetet Àr baserat pÄ en kvalitativ metod, dÀr en fallstudie med fem intervjuer utförts. DÄ arbetet kommit fram till Àndpunkten har vi fÄtt en förstÄelse för att de medarbetare i en organisation som anvÀnder empowerment som styrkoncept till största del ser pÄ konceptet sÄ positivt som teorierna sÀger om det.

KarriÀrcoachning Àr ett begrepp som blivit allt vanligare de senaste 20 Ären. Det finns oÀndliga valmöjligheter, och dÀr kan karriÀrcoachning vara ett stöd. KarriÀrcoachning bygger vanligtvis pÄ individuella program med strukturerade samtal, arbetsuppgifter samt psykologiska test. Syftet har varit att undersöka hur litteraturen benÀmner karriÀrcoachningen som begrepp, och sen sÀtta det i förhÄllande till vad personalchefer har för erfarenheter av karriÀrcoachning. Data samlades in genom intervjuer med olika personalchefer.

I Sverige berÀknas ca 400 000 mÀnniskor ha diabetes, 90 % har diabetes typ 2. Bidragande orsaker till att utveckla sjukdomen Àr Àrftlighet samt ohÀlsosam livsstil. Sjukdomen förknippas med övervikt, ohÀlsosamma kostvanor och inaktivitet. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanstÀlla kunskap som finns över ÄtgÀrder för viktreduktion hos vuxna personer med diabetes typ 2. Tre kategorier identifierades: att ge kostrÄd; att ge rÄd om fysisk aktivitet; att utbilda till egenkontroll.

För att enbart kunna lagra ett tredimensionellt objekt i en databas krÀvs inte en vÀldigt optimerad databasdesign. Men beroende pÄ anvÀndningsomrÄdet av databasen kan det krÀvas stora optimeringar för just detta. I jÀmförelse med ett dataspel som har en framerate över 30 fps (uppdateringar per sekund) sÄ Àr en databas vÀldigt lÄngsam. Eftersom att databasen sett ur ett spels perspektiv tar lÄng tid pÄ sig att svara nÀr man frÄgar den nÄgot kommer detta att innebÀra stora problem nÀr man försöker kombinera de tvÄ. Det finns dock saker man kan göra för att öka prestanda pÄ en databas, exempelvis att optimera sjÀlva frÄgorna till databasen.

I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som vÀrdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundlÀggande handelsteori Àr naturtillgÄngar, lÄg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i vÀrdlandet. Av stor vikt för företaget Àr vÀrdlandets förmÄga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar.

Att arbeta i projekt Àr i dag en vanligt förekommande arbetsform och det Àr dÀrmed av vikt att denna arbetsform fungerar pÄ ett bra sÀtt. Beroende pÄ ett projekts syfte och storlek kan modellen för hur projektet ska bedrivas och genomföras variera. Dock har projekt alltid nÄgon typ av organisation och en livscykel.I detta arbete har fem företagsintervjuer gjorts för att titta pÄ hur teknikorienterade projekt bedrivs, projekt som utvecklar infrastrukturer/nÀtverkslösningar för datakommunikation. FrÄgestÀllningen i detta arbete Àr om dessa företag anvÀnder modeller för utvecklingsarbetet och hur de i sÄ fall anvÀnder dem. Finns det specifikt framtagna modeller för denna typ av projekt som det exempelvis finns för systemutvecklingsprojekt?Resultatet av de gjorda företagsundersökningarna tyder pÄ att det inte finns nÄgra namngivna och vedertagna modeller för hur projekt för just nÀtverksutveckling ska bedrivas.

För att ett företag inom handeln ska vara lönsamt i dagens konkurrenssamhÀlle Àr det viktigt att sÀrskilja sig frÄn mÀngden. En stor del av handeln bestÄr av företag som Àr aktiva inom detaljhandeln. Inom detaljhandeln pÄgÄr en stÀndig kamp om kundernas uppmÀrksamhet och dess lojalitet. Att ha kompetent personal, som Àr skickliga pÄ att kommunicera med sina kunder, kan göra att företaget sticker ut ur mÀngden och blir unikt pÄ marknaden. Genom att anvÀnda rÀtt kommunikation kan företagets budskap förmedlas pÄ ett korrekt och intressevÀckande sÀtt.Kommunikation kan delas in i tvÄ skilda delar, verbal samt icke-verbal kommunikation.

Detta arbete handlar om nÄgra valda lÀrares syn pÄ elevinteraktion, vilket fÄtt större utrymme i styrdokument pÄ senare tid. Kvalitativa intervjuer med behöriga lÀrare verksamma pÄ grundskolans senare Är genomfördes med syftet att undersöka hur de arbetar för att uppnÄ de mÄl i styrdokument som berör interaktion. Intervjuerna har gett oss ett material av lÀrarnas uppfattningar som visar pÄ hur de anvÀnder sig av elevinteraktion, elevinteraktionens pÄverkan pÄ lÀrande samt nivÄgrupperingens pÄverkan pÄ elevinteraktionen. VÄrt resultat bekrÀftar till viss del tidigare forskning och vÄra hypoteser om interaktionens frÄnvaro i undervisningen. En slutsats som vi kan dra Àr att majoriteten av lÀrarna lÀgger stor vikt pÄ att uppnÄ de individuella mÄlen i styrdokumenten, vilket medför att mÄlen som berör interaktion hamnar lite i skymundan..

Specialförband ska tillföra handlingsalternativ som ligger utanför reguljÀra förbands förmÄgor. Specialförband ska genomföra specialoperationer i hela kontinuumet mellan fred och krig med bred palett av förmÄgor. Detta stÀller höga krav pÄ en adekvat materielförsörjning som svarar mot de krav som stÀlls pÄ specialförbanden. Trots detta Àr det lite forskat inom detta omrÄde.Syftet med denna uppsats Àr att med utgÄngspunkt i McRavens specialförbandsteori och med stöd av strategiskt vald empiri inom materielförsörjning identifiera kriterier som bör beaktas vid materielförsörjning av specialförband. Resultatet Àr femton kriterier som Àr av vikt för en materielförsörjningsorganisation.