Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

I dagens samhÀlle Àr psykisk och social ohÀlsa vanligt. Att ta reda pÄ hur en hund kan vara till hjÀlp för personer och de som befinner sig i en svÄr situation ser vi dÀrför som vÀrdefullt att undersöka. Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka vilken positiv betydelse en hund kan ha för en mÀnniska, titta pÄ hur relationen ser ut mellan dem och ta reda pÄ hur en hund kan vara ett stöd för individer som befinner sig i svÄra situationer. För att fÄ fram resultatet har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Dessa har vi genomfört med 15 hundÀgare.

Beskrivningen som en ö mitt i Malmö bekrÀftar bilden av RosengÄrd som en isolerad stadsdel i förhÄllande till övriga Malmö. Ett resultat av denna fysiska isolering Àr att stadsdelen besöks av fÄ Malmöbor utöver de som bor dÀr och att fÄ RosengÄrdsbor söker sig utanför stadsdelen. Det finns dock en strÀvan mot att öppna upp stadsdelen och genom olika ÄtgÀrder göra den mer tillgÀnglig och attraktiv. Med detta hoppas kommunen locka dit folk frÄn övriga Malmö och göra RosengÄrd till en bÀttre plats för dess invÄnare.IdrottsomrÄdet i söder, belÀget pÄ RosengÄrdsfÀltet, ingÄr i dessa planer och Àr tÀnkt att förÀndras för att göras mer tillgÀngligt och attraktivt att vistas i. Det finns delar som motverkar detta i dag, bland annat upplevs omrÄdet som slitet, otillgÀngligt och otryggt.

Jag Àr av den uppfattningen att det idag kryllar av bra artister och lÄtskrivare, men mÄnga av dem fÄr aldrig nÄgot genombrott. För att lyckas behöver man skriva ett unikt material, alternativt sÄ behöver man redan vara ett kÀnt varumÀrke som artist. Detta Àr kortfattat mina uppfattningar om musikbranschen i dagslÀget.Hur tar man dÄ sig fram som lÄtskrivare och hur kan man utvecklas? Dessa var frÄgestÀllningar som dök upp i mitt huvud efter att jag gav ut ett musikalbum vÄren 2012, dÄ jag direkt konstaterade hur pass svÄrt jag tyckte det var, att fÄ folk att uppmÀrksamma albumet.Efter detta bestÀmde jag mig för att ta mig sjÀlv ur min trygghetszon, och börja skriva musik med mÀnniskor som jag inte kÀnner sedan tidigare. Jag ville vidga mina vyer och fÄ nya idéer, kanske Àven byta stil helt, om sÄ skulle vara nödvÀndigt! Vilken var min stil? Jag bestÀmde mig för att skriva musik med andra, för att sedan kunna undersöka vilka eventuella fördelar respektive nackdelar som detta skulle föra med sig - i jÀmförelse med att skriva musiken pÄ egen hand.

The aim of this master's degree dissertation is to compile examples of different ways of planning, implementing and following up the organisation of two integrated libraries, which serve both the general public and the school. In order to respond to this, we formulated the all-embracing question: How best can the integration of libraries for schools and the general public be planned, implemented and followed up? This formulation gave rise to four further questions. In order to answer these questions, the problem formulated and our basic aim, we have studied the relevant literature on school libraries, libraries for the general public, and integrated libraries. These sources comprise official reports on this theme, dissertations, and more topical articles.

StÀder och deras möjligheter till kontakt och möten mellan mÀnniskor fortsÀtter att locka folk och vara en viktig anledning till en allt mer accelererande urbanisering i mÄnga delar vÀrlden över. Att ha vÀlplanerade mötesplatser i ett omrÄde Àr inte lÀngre bara viktigt för ett samhÀlles sociala sammanhÄllning, utan i en allt mer globaliserad vÀrld utgör de Àven en avgörande bestÄndsdel i stÀdernas konkurrerande om potentiella boende och företagsetableringar. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur planeringen för mötesplatser kan ske i nybyggda urbana omrÄden. Flertalet teorier kring exempelvis vad en mötesplats Àr, hur detta begrepp har förÀndrats över tiden, hur planering kan ske för att fÄ som resultat mötesplatser som Àr flexibla och fungera över lÄng tid sammanstÀlls och tillÀmpas dÀrefter pÄ ett fallstudieomrÄde. Fallstudien av Annedal visar att man frÄn planerar-hÄll genom ett ambitiöst informations-insamlande frÄn boende och ett aktivt planerande under processens gÄng fÄtt som resultat ett brett spektrum av potentiella mötesplatser i omrÄdet.

Dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad bidrar till att nya krav stÀlls pÄ individen. För att vara attraktiv pÄ arbetsmarknaden krÀvs det att man besitter vissa faktorer för att bli anstÀlld.Man talar om att en person Àr anstÀllningsbar pÄ arbetsmarknaden och om personen har en anstÀllningsbarhet som lÀmpar sig för det utvalda omrÄdet. Idag finns det arbetsmarknadspolitiska program för att fÄ folk anstÀllningsbara, som ligger som uppdrag hos Arbetsförmedlingen. Det som fick oss intresserade av Àmnet var hur manarbetar kring personers anstÀllningsbarhet och med dem som varit ifrÄn arbetsmarknadenunder en lÀngre period. Syftet Àr att undersöka hur förmedlare pÄ Arbetsförmedlingen ser pÄ begreppet anstÀllningsbarhet samt arbetet kring de arbetssökande i fas 1.

Jag har genom en sjĂ€lvobservation studerat hur jag som vĂ€rmlĂ€ndsk spelman har jobbat för att lĂ€ra mig Ranungspolskorna av Jon Erik Öst. Syftet har varit att studera min egen lĂ€roprocess genom att tillĂ€gna mig musik frĂ„n en annan tradition med noter som mĂ€stare. En central frĂ„ga i mitt arbete har varit om de förkunskaper jag haft rĂ€cker för att spela den nya traditionen eller om jag behöver addera ny kunskap, och i sĂ„ fall vilken, för att lyckas. Jag har anvĂ€nt mig av videofilmning, ljudinspelning och loggboksskrivande för att dokumentera vad som hĂ€nt, och detta material ligger till grund för mitt resultat. Det teoretiska perspektiv som arbetet bygger pĂ„ Ă€r mĂ€starlĂ€ran, dock med fokus pĂ„ att det bara har varit jag, instrumentet och noterna som har samarbetat, och inte en ytterligare mĂ€nniska som har agerat mĂ€stare.

Arbete som fokuserar pÄ stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett omrÄde i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmÀnteoretisk beskrivning av begreppen hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och dÀrefter en analys av det aktuella planomrÄdet utifrÄn dessa aspekter. Inledningsvis Äterges grundlÀggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planomrÄde som uppsatsen avser ge förbÀttringsförslag för. Uppsatser ger Àven fördjupad kunskap i sÄvÀl allmÀnteoretiska som platsspecifika Àmnen sÄ som hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen Àr hÀmtad hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande.

Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Alltför ofta i dagens samhÀlle trÀffar medborgarna pÄ poliser, ordningsvakter, vÀktare och ibland enrtévÀrdar. Folk har en rÀtt sÄ allmÀnbildad uppfattning om polisen och deras organisation. Men hur Àr det med ordningsvakter och vÀktare? MÄnga mÀnniskor i samhÀllet tror att det Àr en och samma sak. Eller sÄ jÀmförs de med polisen vilket Àr helt fel.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Ett nytt badhus i VÀstertorp, belÀget i den bortglömda, av E4:an dammiga, Mellanbergsparken dit folk kan gÄ för att bada. Det behövs inga fler simhallar i Stockholm, men ett nytt sorts badhus dit alla olika mÀnniskor av alla Äldrar kan komma och bada i en starkt arkitektonisk miljö - det fattas idag. DÀrför har jag fokuserat pÄ att gestalta starka rumsligheter dÀr vattnet fÄr stÄ i fokus och förstÀrka upplevelsen av rummet. Genom badhuset finns tre olika steg pÄ skalan i material och badupplevelser som gÄr frÄn asfalt till skog, frÄn slutet till öppet. LÀngst ut mot skogen finns en badsal pÄ 24 x 84 meter dÀr en pelarskog av tegelpelare möter vattenytan.

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.