Sök:

Sökresultat:

3366 Uppsatser om Lägesbaserad planering - Sida 6 av 225

Planeringsmetoder för barn i fysisk planering - en studie pÄ nationell, regional och kommunal nivÄ

Uppsatsens mÄl Àr att beskriva planeringsmetoder och arbetssÀtt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha mÄnga olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rÀtt att uttrycka sina Äsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsÀttet kan planering för barn bÄde innebÀra metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men ocksÄ metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hÀnsyn till. Planering för barn skapas pÄ olika nivÄer i samhÀllet.

En studie av problem vid byggnation av lösvirkeshus

Att bygga hus Àr en lÄng och komplicerad process som börjar med planering och avslutas med en slutbesiktning. Det Àr ett av de största projekten som görs i livet, dÀrför Àr det viktigt att vara ytterst noggrann vid bland annat planering, budgetering och val av entreprenör. Det Àr mÄnga aktörer under byggprocessen dÀr de viktigaste Àr arkitekten, stadsbyggnadskontoret och byggnadsentreprenörerna. Syftet med denna rapport Àr att göra en undersökning hur vÀl samarbetet mellan aktör och konsument fungerar under byggprocessen. MÄlsÀttningen Àr att försöka hitta orsakerna till varför dessa vanliga problem uppstÄr och om det finns möjlighet att begrÀnsa eller helt ta bort dessa problem I rapporten har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod just eftersom att vi vill fÄ fram enskilda individers tolkning av hur de upplevde husbyggnadsprocessen. Av den orsaken att varje fall Àr unikt sÄ lÀmpar sig dÀrför inte en kvantitativ metod för att fÄ svar pÄ vÄr undersökningsfrÄga. Resultatet visar att privatpersoner hellre lÀgger pengar pÄ sjÀlva huset Àn en vÀl utformad planering.

Vad har betydelse vid lÀrarens urval och avgrÀnsningar av ÀmnesinnehÄllet i historia pÄ gymnasiet? : ? En kvalitativ studie om lÀrarens tankesÀtt angÄende ÀmnesinnehÄllet pÄ ett gymnasieprogram med tematisk inriktning

Syftet i föreliggande studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur lÀrare planerar och genomför undervisningen pÄ ett gymnasieprogram med tematiskt upplÀgg för att göra den begriplig och intressant för eleverna. Syftet Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen för hur lÀrarens planering och utvÀrdering sker utifrÄn deras egna intressen, lÀroplanen, kursplanen samt de nationella och lokala mÄlen. Eftersom det Àr lÀrarens tankesÀtt och planering som skall undersökas sÄ har jag valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju. Resultatet visar att lÀraren har betydande ambitioner pÄ att fokusera pÄ eleven och involvera eleven i planeringen. I och med lÀrarens möjlighet att tolka kursplanen sjÀlvstÀndigt tillsammans med den lokala kursplanens stora betydelse sÄ finns det bra möjligheter att implicera eleverna i planeringen och pÄ sÄ sÀtt öka samspelet mellan lÀraren, eleven och ÀmnesinnehÄllet..

Naturvetenskap i förskolan : Mekanismer som pÄverkar lÀrarens planering och realisering av naturvetenskapen i förskolan.

Den hÀr rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lÀrarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans lÀroplan och lokala styrdokument. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ: (i) Vad Àr naturvetenskap för lÀrarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lÀrarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lÀrare i förskolan.Rapporten visar att övervÀgande delen av lÀrarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gÀller faktorer som pÄverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det Àr: (i) Kompetens, (ii) förstÄelse av naturvetenskapen och dess innehÄll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.UtifrÄn gÀllanden styrdokument i förskolan Àr naturvetenskapen ett kunskapsomrÄde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lÀrarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..

Regional hÀlsoutveckling i SkÄne : En studie i hÀlsosam planering och hÀlsokonsekvensbeskrivning

HÀlsosam planering och hÀlsokonsekvensbeskrivning Àr tvÄ arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmÀrksammats inom folkhÀlsopolitiken. SkÄne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en vÀlarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhÀlsomÄlen. Ett projekt pÄgÄr nu med att undersöka hur hÀlsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser pÄ kommunal- och regionalnivÄ. Metoden har svÄrigheter i form av otillrÀckliga kunskaper och bristfÀlliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hÀlsokonsekvensbeskrivning faller pÄ grund av det.

Införandet av mobilt IS i en fÀltsÀljares yrkesroll

FÀltsÀljare har alltid kÀnnetecknats av att ha ett mobilt arbetssÀtt dÀr kundkontakt tillhör vardagen och god planering Àr vitalt. HILTI Àr ett verktygstillverkande företag som nyligen infört ett mobilt IS-stöd i förhoppning om att underlÀtta med bland annat planering för fÀltsÀljarna. En explorativ undersökning av företaget har genomförts för att fÄ en uppfattning, utifrÄn fÀltsÀljarens perspektiv, hurvida denna upplever att yrkesrollen förÀndrats vid införandet av ett mobilt informationssystem. Insamling av data har utförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer för att fÄ en tydlig bild av de förÀndringar som försÀljaren upplever anmÀrkningsbara. Resultatet visar att systemet bidragit till direkta förÀndringar i försÀljarens yrkesroll.

RÀttvis betygssÀttning - vad, varför & hur?

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare gÄr tillvÀga dÄ de planerar sin undervisning och dÄ de sÀtter betyg i Ärskurs nio i fysik, samt vilka förutsÀttningar detta ger för rÀttvisa betyg. Vi ville med detta arbete fördjupa vÄr förstÄlese för och vÄr kunskap om hur man som lÀrare uppnÄr rÀttvis betygssÀttning. Vi Àr inte ute efter att generalisera eller göra nÄgra jÀmförelser mellan de utvalda lÀrarna, utan snarare att visa pÄ likheter och skillnader i deras arbetssÀtt och tankegÄngar kring planering av undervisning och betygssÀttning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra utvalda lÀrare, verksamma pÄ högstadiet. Det Àr deras uttalanden samt relevant litteratur som ligger till grund för detta arbete.

Samsjuklighet, lÄngvarig smÀrta och psykisk ohÀlsa

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom Àmnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda Àven om tidsbrist, stress och dÄlig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförvÀntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Alkohollinjen. En studie över det första verksamhetsÄret

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom Àmnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda Àven om tidsbrist, stress och dÄlig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförvÀntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Fysisk planering för fysisk aktivitet - en intervjustudie om stadsplanering och hÀlsa

Detta examensarbete beskriver vilket utrymme begreppet hÀlsa ges i stadsplaneringen. Vidare jÀmförs branschen stadsplanering och ?byggandes tolkning av begreppet hÀlsa med Socialdepartementets, eftersom detta departement Àr företrÀdare för folkhÀlsofrÄgor i Sverige. Undersökningen gjordes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer och syftet med den var att ta reda pÄ om och hur hÀlsa frÀmjas genom en god planering av staden, frÀmst med fokus pÄ ökad fysisk aktivitet bland invÄnarna. Resultatet visar att viljan Àr god bland de som arbetar med stadsplanering, men att oklara direktiv frÄn regeringen försvÄrar arbetet för att öka den fysiska aktiviteten..

"Jaha, vad ska vi göra idag dÄ?": En studie om hur lÀrare pÄ det estetiska programmet planerar sin instrumental- och sÄngundervisning.

I studien granskas hur lÀrare i kursen Instrument och sÄng 1 planerar sin undervisning, hur eleverna kan pÄverka undervisningen samt vad de tycker om den nya kursplanen i Gy11. Studien genomfördes i form av sex stycken kvalitativa intervjuer dÀr informanterna var verksamma instrumentallÀrare som undervisar pÄ gymnasiet med olika lÄng erfarenhet av att undervisa. Kursplanen anvÀndes som grund för studien. Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur verksamma instrumental- och sÄnglÀrare i gymnasieskolan planerar utifrÄn kursplanen i Instrument och sÄng 1. Inför studien tog vi del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena planering, elevinflytande, kursplan, bedömning samt musik.

Kungstorget

Denna rapport Ă€r ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys. Syftet med arbetet Ă€r att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se pĂ„ möjligheterna att skapa ett smĂ„skaligt torg pĂ„ Kungsplan. Även ge rekommendationer till förĂ€ndringar av Kungsplans omgivningar. Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor, Fribergska huset och Hoglandspark och har stĂ€ngda sidor Ă„t norr och öster med ett L-format hus. Förslaget redovisar belĂ€ggning, markmaterial och belysning av platsen..

Socio-ekologisk resiliens i svensk strategisk planering

KlimatförÀndringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebÀra stora pÄfrestningar pÄ stÀder. Socio-ekologisk resiliens Àr ett sÀtt att förstÄ motstÄndskraft och förÀndring hos sociala och ekologiska system. För att göra stÀder mer motstÄndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhÄllningssÀtt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan ocksÄ betraktas som en brygga mellan social hÄllbarhet och ekologisk hÄllbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hÄllbarhet med ekologisk hÄllbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgÄngspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjÀlp av dessa fyra utgÄngspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

FrÄn planering till inlÀrning : En studie om processen frÄn en lÀrares planering till vad eleven lÀrde sig

AbstractThe aim of this essay was to examine the process from the teachers plan to what the stundents actually learned in the history subject. Too respond to the aim, I have performed interviews with one teacher, four students and also observed one lesson. The interviews and observations have been analysed according to other writers works in this subject. The questions the essay starts out from is: What is the teachers plan for the lesson? How did the teacher and the students carry trough the lesson? Have the students achieved the teachers aim for the lesson? Thanks to the teachers plan for the lesson, how the teacher carried trough the lesson, and the teachers relation to the students, there was good conditions for learning.

Eget arbete : en individanpassad undervisningsform

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lÀrare menar nÀr det gÀller för- och nackdelar med ett sÄdant arbetssÀtt. Jag har studerat Àmnet genom att lÀsa litteratur och genom att intervjua fyra lÀrare. Resultatet visar att litteraturen sÄg bÄde för- och nackdelar med arbetssÀttet"eget arbete"medan lÀrarna sÄg mest fördelar. UpplÀgget av"eget arbete"sÄg olika ut pÄ skolorna men alla skolor gjorde nÄgon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av lÀraren. SjÀlv kom jag fram till att en variation av ?eget arbete? och helklassundervisning nog Àr den bÀsta lösningen..

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->