Sökresultat:
3366 Uppsatser om Lägesbaserad planering - Sida 21 av 225
Fysisk planering för en ny landsbygd - en studie av Ălö by
Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Ălö by skulle
kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet Àr att genom planering skapa
förutsÀttningar för en hÄllbar utveckling i tÀtortsnÀra landsbygd med avseende
pÄ omrÄdets natur- och kulturvÀrden, försörjning och social samhörighet.
Problemformuleringen bestĂ„r av tre frĂ„gor; hur nya bostĂ€der i Ălö kan planeras
för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktĂ€r, hur bevarande av Ălös
funktionsblandning i form av lantbrukande, smÄföretagande och hur boende kan
kombineras med nya bostÀder och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter.
Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett
analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvÀrsektoriell och
belyste landsbygden utifrÄn historia, dagens situation och hur framtidens
landsbygd kan komma att se ut. Intervjuer som genomfördes var gruppintervjuer
med semi-struktur. Dessa tillsammans med litteraturstudien var grunden i
utformningen av planförslaget.
Den teoretiska bakgrunden inleds med hur historiska skiftesreformer, by- och
gÄrdstyper har pÄverkat landsbygdens utseende.
FÀrjestadens grönomrÄden - inventering och förslag till utveckling
Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över
grönomrÄdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar
Àven som ett planeringsunderlag för att hantera förfrÄgningar om exploatering
pÄ grönomrÄden.
FÀrjestaden Àr en attraktiv ort i MörbylÄnga kommun dÀr inflyttningen ökar
stadigt. Behovet av nya bostadsomrÄden Àr stort. MörbylÄnga kommun ser gÀrna en
förtÀtning i FÀrjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara
grönomrÄden aktualiseras i pÄgÄende planprocesser. Kommunen har idag flera
pÄgÄende planprojekt som tar grönomrÄden i centrala delarna av FÀrjestaden i
ansprÄk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för FÀrjestaden.
Ett grönomrÄde kan vÀrderas pÄ flera olika sÀtt.
Trygghet genom gestaltning - en studie av miljöns pÄverkan för trygghetsuppleven i Mörby centrum
Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön
och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa
förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling.
Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer,
intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade
teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan
för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv.
Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den
fysiska miljön Àr mÄnga och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger
utifrÄn analysen goda förutsÀttningar att öka den upplevda tryggheten, dÄ den
behandlar mÄnga av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga
omrÄden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan pÄvisas med
visshet innan planen Àr genomförd..
Man Àr en vanemÀnniska? : en studie av det IT-baserade planeringssystemet Lapscare inom den offentliga hemtjÀns-ten.
Antalet Àldre i Sverige har ökat och det tillsammans med omorganisationer inom sjukvÄrden har skapat ett större tryck pÄ Àldreomsorgen. HemtjÀnsten Àr en stor del utav Àldreomsorgen och eftersom mÄnga Àldre vill bo kvar hemma, fastÀn de inte klarar sig sjÀlvstÀndigt, har hemtjÀnsten fÄtt stor betydelse. För att klara av det ökade trycket ersÀtter mÄnga hemtjÀnstgrupper den manuella planeringen med en IT-baserad planering. Lapscare Àr ett IT-baserat planeringssystem som införts i Varbergs kommun för att ta fram den optimala planeringen för hemtjÀnstinsatser. Studiens syfte Àr att belysa hur de Lapscareansvariga i den offentliga hemtjÀnsten uppfattar att Lapscare fungerar.
TvÄngsvÄrd för narkotikamissbrukare : En möjlighet eller ett hinder i rehabiliteringsprocessen?
Det hĂ€r examensarbetet har syftet till att undersöka hur integrerad trafik- och samhĂ€llsplanering kan bidra till ett mer hĂ„llbart transportsystem. I uppsatsen diskuteras olika hinder och barriĂ€rer som uppkommer i en integrerad planering. Examensarbetet Ă€r i huvudsak av kvalitativ karaktĂ€r. En litteraturstudie har genomförts om hur trafik- och samhĂ€llsplaneringen kan integreras. Det empiriska materialet bestĂ„r av en fallstudie genomfördes i Ărebro regionen, i kommunerna Ărebro, Kumla och Hallsberg.
Barnkultur i landskapsarkitektur : hur nÄr vi barns perspektiv?
Syftet med undersökningen var att utvÀrdera metoder för hur landskapsarkitekter
kan kommunicera med smÄ barn (3-6Är) kring planering av deras fysiska utemiljö
sÄ att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ?Tecken
och karta?; ?the Insight Method ? och ?StafettberÀttelse?, testades och
dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna
analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsÄtgÄng. I studien
framkom att metoderna inte entydigt nÄdde barnens perspektiv och att metoderna
skiljde sig Ät vad gÀllde tidsperspektiv.
Planeringsstudie för projektering av regionala cykelvÀgar
MÄnga kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum Àr att bara tvÄ kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkÀnd av Trafikverket. En av mÄnga kommuner som blivit underkÀnda Àr SödertÀlje. Att cykelvÀgar mellan kommuner inte byggs beror i stor del pÄ den bristande finansieringen, bÄde inom kommunen och frÄn Trafikverket. Men ocksÄ av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvÀgar Àr bristfÀlligt.Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av SödertÀljes regionala cykelvÀgar och utgör ett exempel pÄ metod som kan tillÀmpas vid projektering av cykelvÀgar över kommungrÀnser.
Norm kontra form : En studie om hur den kommunala planeringen ser till normbrytande behov inom bostadsbyggandet
Demografiska, kulturella och samhÀlleliga förÀndringar sker i stor utstrÀckning i dag i vÄra stÀder. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostÀder anpassade för en bredare mÄlgrupp. KÀrnfamiljen har ersatts av singelhushÄllet, som numera Àr den vanligaste hushÄllstypen i Sverige och Àven andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta stÀller ökade krav pÄ den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förÀndringar stÄr bostadsmarknaden och stampar och de bostÀder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio Är sedan.
Barns första möte med skriftsprÄket i skolan : LÀrarens tankar om, och planering kring, den nya ettans lÀs- och skrivinlÀrning
Syftet med rapporten var att ta reda pÄ vad lÀrare har för tankar om, och planering kring, den nya ettans lÀs- och skrivinlÀrning, hur lÀrare vill att deras elevers första möte med skriftsprÄket i skolan ska se ut och hur lÀrare anser de kan arbeta för att vÀcka barns lust att ta sig an bokstÀverna. Vidare undersöks om det finns skillnader mellan olika lÀrares sÀtt att se pÄ lÀs- och skrivinlÀrningen beroende pÄ deras utbildningsbakgrund och erfarenhet inom yrket.Tidigare forskning kring Àmnet redovisas i bakgrundskapitlet. DÀr bland annat Äsikter kring val av lÀsinlÀrningsmetod, vikten av elevens förkunskaper och sjÀlvbildens betydelse för lÀs- och skrivutvecklingen tas upp.LÀrares tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning sammanstÀlls i resultatkapitlet. Studien visar bland annat att lÀrare anser att det ska vara ett lekfullt och spÀnnande möte med det skrivna sprÄket nÀr barnen först kommer till skolan, för att situationen inte ska överdramatiseras och för att det ska vara roligt att lÀra sig lÀsa och skriva.Slutligen stÀlls respondenternas tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning mot tidigare forskning kring Àmnet i diskussionskapitlet..
LÀrares syn pÄ kursplaner, nya mÄl ochnationella prov för Är tre : EnkÀtundersökning bland lÀrare i Är ett till tre
Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en bild av instÀllningen hos lÀrare i Är ett till tre angÄende de nya mÄlen och de nationella proven som införts i Ärskurs tre. Vidare vill vi se hur lÀrarna menar att de anvÀnder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förÀndrat sitt arbetssÀtt angÄende huruvida mÄlen ska uppnÄs och hur bedömningen ska ske.VÄrt val av metod Àr enkÀter dÀrför att vi vill nÄ ut till mÄnga lÀrare och fÄ ett vidare perspektiv pÄ undersökningen. EnkÀten bestÄr av tre delar med sammanlagt sex frÄgor utöver inledande bakgrundsfrÄgor. Undersökningen Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats dÄ vi vill tolka och analysera respondenternas svar.I resultatet framgÄr att respondenterna inte nÀmnvÀrt förÀndrat sitt arbetssÀtt men att de upplever de nya mÄlen och nationella proven pÄ ett positivt sÀtt. Det framgÄr Àven att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angÄende ?Kunskap och bedömning?, har ett nyvÀckt intresse för kursplanernas mÄlkriterier framstÄtt.
Furulunds framtida utveckling
Furulund Àr en mindre ort i SkÄne som stÄr för en stor förÀndring nÀr orten fÄr
en tÄgstation..
KartlÀggning av planerad amning och förÀldraledighet
Frekvensen exklusivt ammade barn visar en nedÄtgÄende trend i Sverige. Det finns forskning som visar att om blivande förÀldrar kan uppmuntras att planera amning och förÀldraledighet innan barnet Àr fött, ökar sannolikheten att barnet blir exklusivt ammat i sex mÄnader. Genom en enkÀtstudie bland 154 kvinnor undersöktes eventuella samband mellan förÀldrars planering av amning, förÀldraledighet och andra inverkande faktorer.De flesta kvinnor i studien hade intentionen att amma exklusivt i sex mÄnader och att vara förÀldraledig med sitt barn under de första sex mÄnaderna. Varken kvinnans Älder eller partnerns utbildningsnivÄ pÄverkade amningsplaneringen. De flesta kvinnor som planerade att amma i sex mÄnader hade minst universitetsutbildning.
Tidsaspekter pa? planprocessen : Ja?mfo?rande fallstudier av Tyskland och Storbritannien
Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.
Planering och styrning av byggproduktion med visuell metodik
I traditionellt planeringsarbete isoleras arbetsgruppers teamwork genom ensamarbete. Ett sÀtt att förbÀttra teamworket och dÀrmed planeringsarbetet Àr att integrera de personer som ska utföra arbetet. En metod för integreringen Àr visuell metodik. Metoden Àr relativt ny i byggbranschen och har sitt ursprung frÄn tillverkningsindustrin. Hur byggproduktion drivs visuellt kan variera i omfattning.
En tryggare stad genom trygghetskapande ÄtgÀrder : Fysisk planerings inverkan pÄ kvinnors trygghet i kommuner
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kommuner i sin fysiska planering genomtrygghetsskapande ÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv pÄverkar tryggheten för kvinnor. Detsker genom kvantitativa statistiska metoder i tvÄ delar: dels i en jÀmförande tidsserie som mÀterskillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan kommuner som arbetat med trygghetsskapandeÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv jÀmfört med kommuner som inte arbetat pÄ detta sÀtt:dels via tvÀrsnittsdata undersöks vilka faktorer som pÄverkar otryggheten för kvinnor i olikakommuner.Resultatet visar att kvinnor Àr mer otrygga i de kommuner som arbetat med trygghetsskapandeÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghetpÄ kommunnivÄ Àr i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utlÀndsk bakgrund,andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstÄende. Det kan dock finnas förklaringartill det delvis ovÀntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hurkommuner kan minska otryggheten för kvinnor..