Sökresultat:
3366 Uppsatser om Lägesbaserad planering - Sida 20 av 225
Framkomlighetsanalys av Stockholms cykelvÀgnÀt : en pendelcyklists vardag
Examensarbetet syftar till att inhÀmta kunskap om planering för cykeltrafik i stÀder och att identifiera problem som uppkommer nÀr andelen cyklister ökar i stÀderna. Framkomligheten och trafiksÀkerheten pÄverkas nÀr andelen cyklister ökar och dessa problem studeras i examensarbetet.Examensarbetet grundas pÄ en litteraturstudie dÀr kunskap om cykeltrafik och planering för cykelplanering har inhÀmtas. Vidare har liknande studier om cykeltrafik i stÀder sökts. DÄ arbetet Àr en pilotstudie och saknar jÀmförelse i liknande format har Àven kunskap om datainsamling och metodik studerats.Datainsamling har skett med hjÀlp av pendlingscyklister i Stockholm som utrustats med GPS logger och kamera pÄ cykeln. 17 cyklister har under maj ? juni 2009 samlat in data till och frÄn arbetet.
ĂresundsstrĂ„ket : strategisk planering av ett strĂ„k
Enligt ĂP2010 kommer industriomrĂ„det ĂresundsvĂ€gen
pÄ VÀster i Lund utvecklas till ett bostadsomrÄde med
blandstadskaraktÀr. Stor vikt lÀggs vid ett strÄk som ska
löpa genom omrÄdet och fungera som dess ryggrad.
Idag upplevs ĂresundsvĂ€gen otillgĂ€ngligt och kopplingarna
till östra Lund Àr inte sÀrskilt bra. StrÄk Àr ett
begrepp som Àr beroende av att det anvÀnds pÄ ett visst
sÀtt, sjÀlva strÄket blir till av den rörelsen som utförs
pÄ det. Ett strÄk Àr dÀrför inte kopplat till en pÄ förhand
bestÀmd strÀcka utan den trampas upp av de som anvÀnder
det. Detta fick mig intresserad av begreppet och hur man anvÀnder sig av ett sÄ anvÀndarberoende begrepp inom planeringen.
Syftet med detta arbete Àr dÀrmed bÄde att skapa
förstÄelse för begreppet samt att utröna viktiga aspekter
för planering av ett strÄk.
Laborativ matematik- en studie kring sexgrundskollÀrares anvÀndande av laborativmatematik
Syftet med detta arbete Àr att undersöka och redogöra för hur grundskollÀrare i Ärskurs 1-3 anvÀnder samt definierar laborativ matematik. Vilka för- respektive nackdelar anser lÀrarna att det finns med att arbeta laborativt inom matematikundervisningen? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma grundskollÀrare i Ärskurs 1-3 som arbetar pÄ tvÄ olika kommunala grundskolor i samma kommun. Resultatet frÄn intervjuerna visar att lÀrarna upplever att ett laborativt arbetssÀtt leder till att befÀsta begrepp, öka förstÄelsen hos eleverna och att arbetet blir mer varierat. Att arbeta laborativt ger ocksÄ möjligheter att konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan det som Àr konkret och det som Àr abstrakt.
Elever med koncentrationssvÄrigheter : Hur nÄgra lÀrare tÀnker och planerar för att Àven elever med koncentrationssvÄrigheter ska klara sig i skolan
Syftet med denna undersökning har varit att fÄ en inblick i hur nÄgra lÀrare i Ärskurs fyra och fem tÀnker och planerar för att inkludera alla elever och fÄ dem, Àven de med koncentrationssvÄrigheter, att klara av skolan och fÄ de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med nÄgra erfarna lÀrare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev dÀrför lite olika beroende pÄ vilken skola det var och pÄ den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lÀrarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar pÄ. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjÀlp och uppmuntran, goda förÀldrakontakter och goda relationer mellan lÀrare och elev var faktorer som togs upp.
Mölndals centrum - stadsförnyelse i en svensk förstad
Sammanfattning
Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad
Författare: Magnus Björned
Kurs: Kandidatuppsats FM 1402
Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona
Handledare: Gunnar Nyström
Datum: 2010-05-17
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och ge förslag till en trygg,
funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskÀrna i en kommun som angrÀnsar
till en större svensk stad.
Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie pÄ böcker
skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads
förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta.
Resultat: Rekommendationer och förslag pÄ ÄtgÀrder har arbetats fram med
utgÄngspunkt frÄn analyser och Mölndals stads planförslag.
Nyckelord: Stadsförnyelse, Mölndals centrum, en trygg stad, en funktionsblandad
stad, en konkurrensstark stad, SWOT-analys.
BEMĂTAS-principen : sju tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att frĂ€mja integration genom fysisk planering
The thesis is about integration in the city and how integration can be improved through physical planning. Segregation can result in changing peoples? prerequisites in our society. Opportunities in life become dependent on what area of the city you live in or where you grew up. Integration denotes acceptance for all people, while different cultural and ethnic identities are preserved at the same conditions for everyone.
Vindens framfart i urbana miljöer ? en studie av LuleÄ stad
Vind Àr ett fenomen som har stor pÄverkan pÄ mÀnniskan. Genom en god planering och utformning av nya stadsomrÄden kan goda vindförhÄllandena pÄ marknivÄn skapas. Beroende pÄ platsens naturliga betingelser sÄ kan vinden antingen försköna eller göra att mÀnniskor uppfattar platsen som oangenÀmare. Platsens klimatologiska betingelser pÄverkar Àven till vilken grad utemiljön kommer att anvÀndas. LuleÄ Àr en stad som har ett rykte om att vara ovanligt blÄsigt, staden anvÀnds dÀrför i denna studie som verktyg för att undersöka fenomenet nÀrmare.
SamförstÄnd i teori och praktik - Socialsekreterares upplevelser av samförstÄndsplacering i missbruksÀrenden
I 5 kap 9 § SoL, som sÀrskilt reglerar socialtjÀnstens arbete med missbrukare, stÄr att nÀmnden i samförstÄnd med den enskilde klienten skall planera dennes hjÀlp och vÄrd. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att studera i vilken utstrÀckning socialsekreterare som handlÀgger missbruksÀrenden upplever att detta sker i deras praktiska arbete och hur de gÄr tillvÀga för att Ästadkomma ett samförstÄnd med klienten. Syftet har ocksÄ varit att studera om dessa socialsekreterare upplever nÄgra hinder mot att planera i samförstÄnd med klienten och vad dessa hinder i sÄ fall kan bestÄ i. Dessutom har syftet varit att relatera dessa tillvÀgagÄngs-sÀtt för och hinder mot en samförstÄndsplanering till vad som enligt Habermas teori om det kommunikativa handlandet skall betecknas som ett idealt tillstÄnd av samförstÄnd. Studien har utgÄtt frÄn följande tre frÄgestÀllningar: 1.
Landsbygdsprogrammet och översiktlig planering i nÄgra vÀstsvenska kommuner. : En diskursanalys
The rural development programme is a tool for promoting sustainable development in the Swedish countryside. The master plan should, for example, give directions for the national interest and describe how it will follow up national and regional targets such as the EU's environmental quality standards. Because the municipality has considerable freedom to formulate the plan in its sole discretion, and that it contains the municipality's political vision, it is also feasible to make a discourse analysis of the plan text.In discourse analysis, including articles and documents written by Rural Network Working Group on land use planning to be included. The purpose of discourse analysis is to see if there are differences in the way rural areas are described and if there are any flaws in how the designer interprets the rural development programme. Furthermore, the analysis result in tools that are adapted to the standards we create and choose.The standards we have are being designed based on our values, which differ.
Grön förtÀtning - grönstrukturens roll i den tÀta staden
En tÀt och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses mÄnga gÄnger som
dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtÀtning kan stadens kollektiva lösningar
utnyttjas effektivare men samtidigt sÄ belastas de mer. En av dessa kollektiva
resurser Àr det offentliga grönomrÄdet och grönskan Àr viktig för mÀnniskan och
staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstÄr nÀr staden blir tÀtare
och grönomrÄdet riskerar att pÄverkas av den vÀxande staden.
Studiens resultat bestÄr av tvÄ delar.
FrÄn otryggt till tryggt : analys och förslag till förbÀttring av LevgrensvÀgen i centrala Göteborg
Eftersom frÄgan om trygghet Àr en mycket viktig frÄga som kopplas till demokrati och jÀmstÀlldhet ? om allas rÀtt att fÄ anvÀnda staden sÄ som de önskar, utan att stanna inomhus pÄ grund av rÀdsla ? sÄ har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie bestÄr av ett strÄk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats pÄ fallstudie-strÄket för att visa hur kÀnslan av trygghet skulle kunna höjas dÀr.
FolkrÀttens inverkan pÄ vapensytemutvecklingen för FM : En kÀlla till effektivitet?
Försvarsmakten har p.g.a. av förÀndringar i folkrÀtten tvingats till omfattande förtida avveckling av vapensystem under de senaste 15 Ären. FolkrÀtten Àr en av flera faktorer som pÄverkar utveckling och anskaffning av vapen. FrÄgan Àr om det finns möjlighet att genom korrekt analys av folkrÀttliga indikatorer kunna förutsÀga möjliga förÀndringar sÄ att yttre effektivitet kan öka m h t utveckling/anskaffning av nya vapen. Uppsatsen syftar till att analysera den svenska vapenutveckling och anskaffning för FM utifrÄn ett folkrÀttsligt perspektiv för att besvara om förÀndringar i tillÀmpningar av folkrÀtt kan leda till ökad effektivitet avseende utveckling/anskaffning av vapensystem.Henri Fayols teori om industriell och generell administration har anvÀnts för att analysera hur folkrÀtten inverkar pÄ effektivitet inom vapenutveckling/anskaffning med utgÄngspunkt frÄn Fayols syn pÄ hur planering och kontroll ska anvÀndas inom administrativa processer.Fayols syn pÄ planering Àr att denna ska vara framÄtblickande och att analysen sedan ligger till grund för verksamhetsplanen vilket leder till att man producerar det som marknaden efterfrÄgar dvs.
Bullerproblematiken vid planering och byggande av bostÀder
Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder, service och arbete finns inom korta avstÄnd. DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till mÄnga hÀlsoproblem. MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.
VÀlkommen till Sverige :  en studie om mottagandet av Àldre invandrare i en medelstor svensk kommun
Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.
Lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i Hudiksvalls kommun
Detta kandidatarbete Àr skrivet vÄren 2010 inom planering pÄ institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet Àr en fallstudie som undersöker huruvida Hudiksvalls kommun har ett lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i den kommunala fysiska planeringen. Som bakgrund till arbetet ges en ökad efterfrÄgan av lokalproducerade livsmedel och behovet att minska anvÀndandet av fossila energibÀrare. I arbetet framkommer det att kommunens syn pÄ lokalisering i den fysiska planeringen skiljer sig Ät mellan livsmedel och energi. Kommunens energiförsörjning ses som en sÀkerhetsfrÄga enligt lagen om kommunal energiplanering och redan idag bedrivs ett aktivt arbete för att öka den lokala energiförsörjningen.