Sökresultat:
2871 Uppsatser om Kyrkomöte 2005 - Sida 3 av 192
Lite frÀschare och mindre desperat - mottagandet av Wallanderfilmerna frÄn Ystad
Uppsatsen behandlar mottagandet av Wallanderfilmerna frÄn Ystad i svensk dags- och kvÀllspress. Den utgÄr teoretiskt frÄn receptionsteorin sÄsom den presenterats av bl.a. Janet Staiger och behandlar frÀmst filmerna "Innan frosten" (2005) och "Mastermind" (2005). Uppsatsen visar pÄ och analyserar skillnaderna i mottagandet av de bÀgge filmerna och föreslÄr dÀrefter nÄgra möjliga tolkningar av resultaten..
Kompetensutveckling och lÀrande pÄ Samhall i Dorotea
Samhall arbetar aktivt mot mÄlsÀttningen att varje Är fÄ fem procent av sina anstÀllda att göra övergÄngar till andra anstÀllningar utanför sin verksamhet och pÄ Samhall i Dorotea har det arbetet varit framgÄngsrikt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka psykologiska faktorer som har legat till grund för att Samhall i Dorotea har lyckats bra med att slussa ut anstÀllda till andra verksamheter med fokus pÄ vilka förutsÀttningar för lÀrande och kompetensutveckling det finns i organisationen samt vilken motivationspotential arbetsuppgifterna har. PÄ Samhall i Dorotea har ett projekt i ökad arbetsvÀxling och kompetens genomförts, Attack 2005, och en analys av vilken betydelse Attack 2005 har haft för verksamheten har Àven gjorts. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt utgörs av Ellströms (1992) teori om faktorer i organisationen som pÄverkar lÀrande och utveckling samt Hackman och Oldhams (1980) Job Characteristics Model. Intervjuer med nuvarande och tidigare anstÀllda pÄ Samhall i Dorotea har genomförts och resultaten visar att det positiva arbetsklimatet och ett vÀlfungerande samarbete i arbetsgrupperna Àr tvÄ betydande framgÄngsfaktorer.
Den interna styrningen i kreditinstitut : PÄverkan av EBA:s nya riktlinjer (GL 44)
Efter finanskrisen Är 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrÄgasÀttas mer Àn under tidigare Är. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer pÄ omrÄdet av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfÀlliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat sÄ behövdes proceduren för tillsyn förbÀttras i kreditinstituten.EBA övertog Är 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det pÄ den interna styrningen i kredit- och vÀrdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersÀtta rÄden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan Är 2005.FrÄgestÀllningen i uppsatsen Àr hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att pÄverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jÀmfört med de nuvarande rÄden i FFFS 2005:1.
En beslutstödsmodell för övergÄng till Visual Basic 2005 - Vilka faktorer pÄverkar valet?
Uppsatsen behandlar det problem som organisationer har stött pÄ nÀr de vill uppgradera sin utvecklingsmiljö och sin produkt till Visual Basic.NET. Uppsatsen identifierar vilka faktorer det Àr som pÄverkar valet av en övergÄng, positiva respektive negativa. Faktorerna ger organisationer en bÀttre inblick i problemet och hjÀlper dem att avgöra huruvida de ska göra en övergÄng eller ej. För att arbeta fram vÄra faktorer har vi valt att anvÀnda oss av ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt, som mynnar ut i en kvalitativ uppsats. Faktorerna bildar en modell över vad som pÄverkar valet av övergÄng samt hur.
Vad sÀger statistik om arbetslöshet? : En analys av den offentliga debattenom arbetslösheten i Sverige inför valet 2005
This essay examines the public debate concerning the unemployment of Sweden just before the general election 2005. Its main purpose is to analyse what lies behind the huge differences in statistics, as presented by the two leading factions in the debate. It concludes that these differences are foremost a problem of semantics, and that although the two factions have statistical proof of their claims, it is their use of terminology that is in fact their main weapon in the debate.The key word here is the swedish word for employment ? sysselsÀttning ? which the two facitons use in entirely different ways, creating a lot of possabilities for interpretation. This has caused a type of debate which is actually about the reinterpretation this word, and those who are to be included in the statistics as being ?sysselsatt?, therefore, it is semantics that affects the number of unemployed people in the statistics..
Hur har lönepremien utvecklats för individer med teoretisk och yrkesinriktad gymnasieutbildning under perioden 1990-2005
Denna uppsats avser att undersöka huruvida lönepremien för individer med teoretisk respektive yrkesinriktad gymnasieutbildning har förÀndrats under perioden 1990-2005 samt om en förÀndring kan bero pÄ förÀndringar i utbud eller efterfrÄgan. För undersökningen anvÀnder jag mig av LINDA-databasen som innehÄller information om ett treprocentigt slumpmÀssigt urval av den svenska befolkningen. För att analysera lönepremiens utveckling skattades mincermodeller för mÀn och kvinnor som gÄtt teoretiska respektive praktiska gymnasieutbildningar. Resultaten tyder pÄ att lönepremien har ökat och en orsak kan vara en efterfrÄgeökning. Att det Àr just detta som har lett till en ökning kan man inte sÀga helt klart dÄ det finns en mÀngd andra faktorer som pÄverkar resultatet..
En studie i RR 29 / IAS 19:s förÀndring och utfall
The pension audit has been a hot topic for the listed companies for the last years. New rules have been applied which have caused discussions and difficulties for the companies. EU?s ministry of council accepted the so called IAS 2005 Regulation on the 7th June 2002. This means that all companies listed on the stock market must follow IAS regulations in their consolidated accounts latest 2005.
Var det bÀttre förr? En jÀmförande studie av elevers uppsatser frÄn 1992 och 2005
Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndring mellan 1992 och 2005 nÀr det gÀller niondeklassares formella skrivfÀrdigheter. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie av aktuell forskning samt intervjuer av fem svensklÀrare verksamma pÄ högstadiet. Materialet till sjÀlva huvudundersökningen bestod av 40 uppsatser frÄn 1992 Ärs centrala prov och 40 uppsatser frÄn 2005 Ärs nationella prov. Statistik över fem sprÄkliga normavvikelser fördes under uppsatslÀsningen. För att kunna se om specifika grupper har utvecklats olika under dessa Är, bildades Ätta undergrupper utifrÄn kön och uppsatsomdömen.
FrÄn Doktorns spalt till SÄ fÄr du hetare sex! - en studie om framstÀllningen av sexualsynen i tidskriften Vecko-Revyn 1955-2005
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om sexualsynen i Vecko-Revyn under perioden 1955-2005 följer samma förÀndring som har intrÀffat i sexualsynen i samhÀllet enligt en för studien sammansatt analysmodell. Med hjÀlp av den hermeneutiska metoden har kÀllmaterialet, som bestÄr av artiklar och spalter frÄn Vecko-Revyn frÄn 1955-2005, analyserats. Den teoretiska utgÄngspunkten bestÄr Lennerheds, Sandströms, Bergenheims och McLarens teoretiska skildringar av sexualsynen, vilka Àr sammansatta i en för studien aktuell analysmodell. Slutsatsen visar att Vecko-Revyns sexualsyn följde förÀndringen i samhÀllets sexualsyn i olika grad under de olika decennierna. Den mÄngfasetterade bilden av Vecko-Revyns sexualsyn som framtrÀder i det undersökta materialet visar att Vecko-Revyns Äsikter i vissa fall var mer liberala Àn samhÀllets medan de i andra fall var mer konservativa.
Den svenska sjukfrÄnvaron : En studie i skillnader mellan inrikes och utrikes födda under Ären 2000-2005
I denna studie undersöks hur sjuktalen i Sverige under Ären 2000-2005 utvecklats för inrikes respektive utrikes födda. Datamaterialet utgörs av aggregerade siffror över Sveriges befolkning i arbetsför Älder under tidsperioden. Initialt, utifrÄn Integrationsverkets rapport1 kunde det konstateras att sjukskrivningarna började minska 2003 men att minskningen var mer pÄtaglig för utrikes födda. Dessutom var utrikes födda oftare sjukskrivna Àn inrikes födda. Minskningen kunde dock, till stor del förklaras av en sÀnkning av ersÀttningsnivÄerna samt införandet av en tredje sjuklönevecka andra halvÄret 2003..
FUNDAMENTALA SAMBAND I TURBULENTA PERIODER: - Om tillvÀxtens och avkastningens pÄverkan pÄ börsvÀrdet under perioden 1997-2005
This thesis investigates the effect of profit growth and profitability on market capitalization amongst Nordic companies during the turbulent period 1997-2005. Our results suggest that profitability have a significant impact on market capitalization for six of the nine years studied, whereas profit growth does not seem to affect market capitalization. Consequently, our results imply that the effect of other factors on share price performance may be greater than previously suggested. These findings are only partly in line with theories on corporate valuation which suggest that market capitalizations are to a great extent driven by both profit growth and capital returns, regardless of whether the stock market is particularly unstable..
NÀtverka gÄr (NG)O sÄ bra! En fallstudie av samarbete under de humanitÀra insatserna efter jordbÀvningen i Pakistan 2005
Under vilka förutsÀttningar kan ett effektivt samarbete komma till stÄnd vid humanitÀra insatser? Den omfattande jordbÀvningen i Pakistan 2005 kallade till sig ett stort antal aktörer, dÀribland Röda Korset, Oxfam och CARE, alla NGOs inriktade pÄ humanitÀra insatser, samt FN och den pakistanska staten. Vi framlÀgger i vÄr studie teorin att ett effektivt samarbete frÀmst kan komma till stÄnd om de inblandade aktörerna delar ett gemensamt mÄl, gemensamma vÀrderingar samt utbyter information och resurser.VÄr metod Àr teorianvÀndande nÀr vi applicerar Margaret E. Keck och Kathryn Sikkinks teorier angÄende nÀtverk av pÄtryckar NGOs pÄ vÄr studie av service NGOs. Studiens resultat visar att förutsÀttningar för effektiva samarbeten lÀttare kom till stÄnd mellan aktörerna nÀr ovannÀmnda antagande uppfylldes.
Genomförs förbÀttringsÄtgÀrder efter dödsolyckor i vÀgtrafiken: en uppföljning av djupstudiearbetet 2005-2007 VÀgverket Region Norr
En viktig del i VÀgverkets trafiksÀkerhetsarbete Àr de djupstudieutredningar som genomförs efter varje dödsolycka i vÀgtransportsystemet. Kunskapen frÄn djupstudierna anvÀnds av VÀgverket och andra systemutformare som underlag för trafiksÀkerhetshöjande ÄtgÀrder enligt Nollvisionen. Men i vilken omfattning genomförs dessa ÄtgÀrder och vilken effekt har de haft pÄ trafiksÀkerheten? Syftet med rapporten Àr att följa upp de ÄtgÀrdsförslag för fysiska ÄtgÀrder i vÀgmiljön som togs fram i djupstudiearbetet 2005-2007 inom VÀgverket Region Norr och analysera vilken effekt genomförda ÄtgÀrder haft pÄ trafiksÀkerheten. Rapporten har arbetats fram under sommaren 2009 och studien bygger pÄ en granskning av 97 genomförda djupstudieutredningar och olycksdata frÄn Ären 2005-2007 inom Region Norr.
AnvÀnder företag noterade pÄ Large och Mid Cap en opportunistisk diskonteringsrÀnta vid nedskrivningsprövning av sin goodwill?
Sedan 2005 Àr det genom en förordning av Europeiska unionen bestÀmt att svenska börsnoterade företag ska nedskrivningstesta sin goodwill. DiskonteringsrÀntan som appliceras vid denna nedskrivningsprövning Àr av vÀsentlig betydelse. Vi replikerar delvis en studie av Carlin & Finch (2009) som berÀknade teoretiska diskonteringsrÀntor enligt Capital asset pricing model (CAPM) och jÀmförde med de diskonteringsrÀntor som börsnoterade företag i Australien anvÀnt i sin redovisning. Carlin & Finch (2009) ansÄg att avvikelserna dÀremellan kunde förklaras genom utövanden som Àr diskretionÀra och att opportunistiskt beteende förekommer nÀr företag sÀtter sin diskonteringsrÀnta. Vi anvÀnder ett underlag bestÄende av Sveriges största börsnoterade företag, de som Àr noterade pÄ Large Cap- och Mid Cap-listan pÄ Stockholmsbörsen, och studerar hur andelen som redovisat en enligt CAPM avvikande diskonteringsrÀnta förÀndrats sedan de nya redovisningsreglerna trÀdde i kraft Är 2005 till Är 2009.
RÀntebelÀggningen av periodiseringsfonder : En studie av dess pÄverkan pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsens A-lista
FrÄn och med 1 januari 2005 ska juridiska personers avsÀttningar till periodiseringsfonder rÀntebelÀggas. Detta sker genom att en schablonintÀkt tas upp till beskattning. Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur företag noterade pÄ Stockholmsbörsens A-lista hanterat sina avsÀttningar till periodiseringsfonder inför och efter införandet av rÀntebelÀggningen. Uppsatsen syftar Àven till att ta reda pÄ motiven bakom företagens agerande. Genom intervjuer och en undersökning av företagens Ärsredovisningar visar uppsatsen att en majoritet av företagen upplöst sina periodiseringsfonder mellan Ären 2003 och 2005.