Syftet med studiens har varit att fÄ en förstÄelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger nÀr förÀndringar införs i en organisation. I syftet har ocksÄ ingÄtt att försöka fÄ en förstÄelse för vilka faktorer som uppfattas pÄverka förÀndringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnÄ detta syfte har det varit nödvÀndigt att förstÄ hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som Àr verksamma pÄ tvÄ kommunala förskolor pÄ olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna Àr inom kommunen. De övergripande frÄgestÀllningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus pÄ att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget.

Syftet med vÄr undersökning Àr att analysera hur arbetstagare pÄverkas av att arbeta i en organisation som erbjuder karriÀrmöjligheter. Vilka positiva och negativa faktorer blir pÄverkade av möjligheterna? Vi kommer genom intervjuer analysera vÄra respondenters instÀllningar och relatera dessa till befintliga teorier. Vi kommer dessutom undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar individernas instÀllning pÄ begreppet karriÀr.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat sex personer pÄ tre olika positioner inom organisationen. Urvalet skedde strategiskt dÀr kriterier vi anvÀnt oss av i urvalet Àr position, Älder och anstÀllningstid.

Det traditionella anstÀllningssystemet som lÀnge varit dominerande i Sverige luckras upp allt mer. Arbetsmarknaden utmÀrks av fler tidsbegrÀnsade och otrygga anstÀllningar, vilket har medfört att begreppet lojalitet har fÄtt en ny innebörd.  Traditionellt sett innebar lojalitet att anstÀllda troget stannade kvar i organisationen, men förÀndringarna pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda istÀllet blivit mer lojala mot sig sjÀlva. Detta innebÀr att anstÀllda numera hellre byter jobb om de anser att det finns andra jobb som gynnar dem mer, istÀllet för att vara kvar i samma organisation och hÄlla hÄrt i den anstÀllning man har. PÄ sÄ vis kan organisationer idag ses som sprÄngbrÀdor som anstÀllda anvÀnder sig av för att komma vidare till nÀsta jobb. Denna förÀndring pÄverkar inte bara organisationerna utan fÄr Àven konsekvenser pÄ bÄde individ och samhÀllsnivÄ.

Denna undersökning gjordes med tvÄ enkÀter vid Göteborgs Universitet i LÀrarlyftet II. Det var 16 svar pÄ studentenkÀter och 4 svar till lÀrarenkÀter. Undersökningen genomlyser vilka svÄrigheter och utmaningar det finns för vuxna lÀrare som studerar pÄ distans vid sidan av sitt arbete. I studien anvÀndes konstruktivt perspektiv. Först undersöks hur skolan som institution har vuxit fram och hur teknologi och internet har pÄverkat nya lÀrandemiljöers uppkomst.

En hÀlsobefrÀmjande arbetsplats kan se ut pÄ mÄnga sÀtt. Gemensamt Àr dock att sjukfrÄnvaron Àr lÄg och att personalen upplever sig trivas. DÀrutöver har man funnit att det i arbetsmiljön finns faktorer som kan identifieras som hÀlsobefrÀmjande. Syfte: att söka efter och identifiera hÀlsobefrÀmjande faktorer pÄ en utvald arbetsplats .Undersökt grupp och metod: Fyra anstÀllda vid KungÀlvs sjukhus, IVA har intervjuats. Metoden som anvÀnts har varit enskilda intervjuer med sÄvÀl öppna som slutna svarsalternativ samt enkla ja eller nejfrÄgor.

Efter drygt tvÄ Ärs arbete sjösattes det nya teknikprogrammet för gymnasieskolan i juli Är 2000. ProgrammÄl, kursplaner och kursmÄl hade tagits fram och en av de nya kurser som introducerades i samband med programmets lansering, var TEU 1207 Teknik, mÀnniska, samhÀlle (TMS). Kursen har sitt ursprung i den gamla kursen Teknologi A, som fram till dess bland annat hade getts pÄ det naturvetenskapliga programmet. Teknologi A hade ett ganska stort mÄtt av kontextuella moment, men TMS visade sig vara helt kontextuellt. InnehÄllet fokuserade ocksÄ pÄ processer istÀllet för pÄ produkt och material.

En demenssjukdom kan ha flera orsaker och risken att drabbas av denna sjukdom ökar med Äldern. Typiska tecken pÄ demenssjukdom Àr att minnet och den intellektuella förmÄgan hos en person gradvis och stadigvarande försÀmras. Behandlingen Àr inriktad pÄ att ge den som fÄtt en demenssjukdom ett sÄ bra liv som möjligt och att bromsa sjukdomens utveckling. För den anhöriga kan det vara svÄrt att acceptera att den nÀrstÄende drabbas av demenssjukdom och det blir en förlust som kan orsaka sorg, allt eftersom den nÀrstÄendes sjukdom fortskrider och personligheten förÀndras. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd som kommunen och landstinget kunde erbjuda till mÀnniskor som drabbats av en demenssjukdom i Äldersgruppen 65 ? 75 Är, samt omfattningen av respektive huvudmans utformning av anhörigstöd.

Bakgrund: "There is a war for talent, and it will intensify" skrev McKinsey Quarterly redan 1998 och syftar pÄ den ökade konkurrensen som rÄder pÄ arbetsgivarmarknaden om talangfull och kompetent personal som kan driva företaget framÄt. Vikten av humankapital blir sÀrskilt mÀrkbart i dagens framtrÀdande kunskapsintensiva företag, dÀribland revisions- och konsultföretagen, samtidigt som demografiska skiftningar gör att trenden gÄr mot ett talangunderskott. Generation Y anses samtidigt vara karriÀrlystna och aktiva CV-jÀgare. DÀrför rÄder en kamp bland arbetsgivarna i att finna och vinna talangerna bland dessa. Detta kan göras genom utvecklandet av ett starkt arbetsgivarvarumÀrke och genom att lÀra kÀnna sin mÄlgrupp och skaffa kÀnnedom om deras motivationsfaktorer och preferenser.Syfte: "Att ur en grupp ekonomstudenter identifiera talangegenskaper och förklara vilka avgörande faktorer som gör en arbetsgivare attraktiv ur de ansedda 'talangernas' perspektiv."Problemformulering: Vilka Àr nyckelfaktorerna nÀr de ansedda "talangerna" vÀljer sin framtida arbetsgivare? Metod: Studien har antagit en huvudsakligen kvantitativ forskningsdesign och har en deduktiv inriktning.

JÀmstÀlldhet har varit ett prioriterat vÀrdegrundsarbete inom skolvÀsendet sedan skollagen faststÀlldes 1985. LÀroplanen för förskolan (Lpfö -98) och för grundskolan samt förskoleklassen (Lpo -94) förtydligar skolornas skyldigheter och lÀrarnas uppdrag att verka för jÀmstÀlldhet. Trots detta har delegationen för jÀmstÀlldhet i förskolan (SOU 2006:75) och delegationen för jÀmstÀlldhet i skolan (SOU 2009:64) fastslagit att det inte Àr mycket som hÀnt. I denna uppsats redovisas en enkÀtundersökning som har gjorts med 146 lÀrare pÄ 9 skolor inom 3 av 6 skolomrÄden i en medelstor kommun i södra Sverige. LÀrarna var frÄn förskolor, grundskolor Äk F-5 och Äk 6-9 och fick svara pÄ hur de upplever att de har stöd och kunskap i jÀmstÀlldhetsarbetet.

Svenska modellen förknippas ofta med en relativt liten lönespridning som dock har ökat sedanslutet av 1980-talet. Samtidigt pÄgÄr det en samhÀllsdebatt om huruvida ökad lönespridning ÀrnÄgot vi ska acceptera för eller försöka motverka. NÀr lönespridningen ökar blir det mycketviktigt att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för hur lönen sÀtts, för att sÀkerstÀllaatt löneverktyget anvÀnds pÄ ett bra sÀtt. Dessa faktorer kan ligga pÄ bÄde pÄ utbudssidan(arbetstagaren) men Àven pÄ efterfrÄgesidan (arbetsgivaren). Vi vill med vÄr uppsats öppna förytterligare en dimension i diskussionen om vad som bestÀmmer lönen: beroendeförhÄllandetmellan arbetsgivaren och arbetstagaren.Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur olika typer av beroendeförhÄllanden mellanarbetsgivare och arbetstagare ser ut och varför samt, hur mycket beroendeförhÄllandet pÄverkarlön samt Àven hur olika typer av beroendeförhÄllanden pÄverkar rörlighet mellan arbetsgivare.Den anvÀnda metoden Àr kvantitativ regressionsanalys utförd pÄ data frÄn LNU2000.Med hjÀlp av tidigare forskning utforskar vi varför beroendeförhÄllandet uppstÄr samt vad sombestÀmmer i vilket man befinner sig.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att belysa nÄgra pedagogers arbete kring elever i behov av stöd i matematik genom att de deltagande pedagogerna reflekterar över den egna praktiken samt ser nya möjligheter med hjÀlp av teori om och erfarenhetsutbyte kring arbetssÀtt och metoder. Följande frÄgestÀllningar har fokuserats i studien. 1) Vilket tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpar pedagogerna för att utveckla det matematiska lÀrandet för elever i behov av extra stöd?2) Vilka arbetsÀtt och arbetsformer ses som framgÄngsrika i arbetet med elevers svÄrigheter i matematik?3) Hur ser pedagogerna pÄ ny input och kompetensutveckling som framgÄngsfaktorer för att nÄ bÀttre resultat med eleverna? Teori: Som teoretisk bakgrund har det sociokulturellt perspektiv anvÀnds dÀr grundtanken för lÀrandet Àr att detta sker i kommunikativa möten mellan individer i ett socialt sammanhang. Det kan likvÀl handla om elevers möten med lÀrare som möten mellan elever eller mellan lÀrare.

En hÀlsobefrÀmjande arbetsplats kan se ut pÄ mÄnga sÀtt. Gemensamt Àr dock att sjukfrÄnvaron Àr lÄg och att personalen upplever sig trivas. DÀrutöver har man funnit att det i arbetsmiljön finns faktorer som kan identifieras som hÀlsobefrÀmjande. Syfte: att söka efter och identifiera hÀlsobefrÀmjande faktorer pÄ en utvald arbetsplats .Undersökt grupp och metod: Fyra anstÀllda vid KungÀlvs sjukhus, IVA har intervjuats. Metoden som anvÀnts har varit enskilda intervjuer med sÄvÀl öppna som slutna svarsalternativ samt enkla ja eller nejfrÄgor.

Ambulanssjuksköterskor stĂ€lls dagligen i sin profession inför bĂ„de akuta och icke akuta situationer som kan vara psykiskt och fysiskt krĂ€vande. Tidigare studier visar att en av de mest kĂ€nslomĂ€ssigt krĂ€vande situationer som ambulanssjuksköterskorna kan möta Ă€r de larm som involverar barn. Ambulanssjuksköterskor med utbildning i omvĂ„rdnad och medicinsk kompetens Ă€r ofta de som först anlĂ€nder till det sjuka eller skadade barnet. Syftet med detta examensarbete var att genom semistrukturerade intervjuer beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vĂ„rda akut sjuka och skadade barn. Åtta specialistutbildade ambulanssjuksköterskor deltog i studien och intervjuerna analyserades med kvalitativ tematisk innehĂ„llsanalys.

MÄlet med denna studie har varit att undersöka hur de intermittent anstÀllda vikarierna vid LuleÄ Kommun Barn- och utbildningsförvaltning ser pÄ sina arbetsvillkor samt upplevda krav och förvÀntningar av verksamheten. Resultatet av studien visar att grunderna för att vikarierna ska kÀnna arbetstillfredsstÀllelse, det vill sÀga arbetsvillkor och arbetsmiljö saknas. Detta Àr dock nÄgot som till vissa delar skulle kunna ÄtgÀrdas genom kommunikation mellan organisationen och vikarierna. NÀr det gÀller krav och förvÀntningar frÄn verksamheterna finns det en del ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga att arbeta med pÄ arbetsplatserna sÄsom bemötande och likabehandlande all personal oavsett om de Àr ordinarie eller vikarie. NÀr det gÀller arbetsvillkoren fokuserades vikariernas svar runt grunderna för deras anstÀllning sÄsom bokningsrutiner men Àven avsaknaden av organisatoriskt stöd, kompetensutveckling samt lön och förmÄner.

Syftet med studien var att undersöka och analysera löneprocessen vid LKAB. Detta med fokus pÄ de moment som rör interaktionen mellan chef och medarbetare. För att uppnÄ syftet har tolv kvalitativa intervjuer gjorts med chefer och fackligt förtroendevalda. Intervjuerna med de fackligt förtroendevalda Àr frÀmst för att skapa en bild av dagslÀget samt för att fÄ en ökad förstÄelse för löneprocessen sett ur deras synvinkel. Resultatet visar pÄ att det finns en tvetydighet i direktiven vilket skapar en osÀkerhet bland bÄde chefer och medarbetare.