Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur nÄgra specialpedagoger och lÀrare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strÀvan att skapa goda förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd, bÄde vad gÀller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnÄ kunskapsmÄlen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor dÀr fritidshem fanns. Studien utgÄr i frÄn de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt. Slutsatsen av den hÀr studien Àr att specialpedagoger och lÀrare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lÀrande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd. För att skapa ett lÀrande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens instÀllning samt handledning var omrÄden som hade stor pÄverkan. Vad gÀller skolledningens instÀllning var synen pÄ fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas dÀr gemensamma mÄl och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd, utifrÄn skolledningens uppsatta mÄl. Handledning hade en stor pÄverkan nÀr det handlade om att kunna stötta elever i att uppnÄ kunskapsmÄlen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man ser pÄ lÀrande och arbetar med lÀrande inom tvÄ organisationer frÄn ett ledningsperspektiv, för att sedan stÀlla detta i relation till teorier om den lÀrande organisationen. De organisationer som undersöks Àr ett byggföretag och ett arbetsförmedlingskontor. Studien tar avstamp i en genomgÄng av begreppet lÀrande organisation. Begreppets historiska bakgrund och viktiga förgrundsfigurer tas upp för att sedan visa hur begreppet har utvecklats och ser ut idag.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och metoden som anvÀnts Àr informantintervjuer. Tre personer inom respektive organisation har intervjuats, alla med insikt och inflytande över hur man arbetar med frÄgor som rör lÀrande och kompetensutveckling.

Projektbaserade organisationer blir allt vanligare, ÀndÄ visar forskning att 70 till 90 procent av alla IT-projekt misslyckas med att nÄ de uppsatta mÄlen. Flera aspekter pekar pÄ att motivation Àr en underliggande faktor och att förmÄgan att motivera Àr en av de mest grundlÀggande kunskaperna som en projektledare mÄste besitta.Vi vill med denna studie fördjupa kunskapen om motivation i IT-projekt. Syftet Àr att undersöka vad systemutvecklare motiveras av, i jÀmförelse med projektledares uppfattning. Ett delsyfte utifrÄn detta Àr att ta reda pÄ vilken roll projektledaren har gÀllande motivationen i IT-projekt.Genom en kvalitativ fallstudie hos ett anonymt företag, som levererar IT- och affÀrsprocesstjÀnster, har vi, under semistrukturerade intervjuer, samlat in data frÄn bÄde systemutvecklare och projektledare. Materialet har sedan bearbetats genom en tematisk analys i syfte att identifiera teman i form av motivationsfaktorer.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka stressfaktorer som upplevs av handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan samt vilka resurser de skulle önska för att minska den upplevda stressnivÄn. De formulerade frÄgestÀllningarna lyder; Vad upplevs stressande pÄ arbetsplatsen hos handlÀggarna, Vilka faktorer pÄverkar handlÀggarnas upplevelser samt Vilka resurser skulle de önska för att kunna minska stressen? Studiens empiri bygger pÄ en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex stycken respondenter. Den teoretiska referensramen bestÄr av Krav- & Kontrollmodellen samt KÀnsla av Sammanhang. Studien utgÄr frÄn tidigare forskning i omrÄdet: FörsÀkringskassan, stress och arbetsplatslÀrande.Resultatet visar att de faktorer som handlÀggarna upplever stressande dels Àr att bli avbrutna i sitt arbete och dÀrmed behöva omstrukturera sina arbetsuppgifter.

I den hÀr uppsatsen behandlas lÀrares arbete vid lÀs- och skrivinlÀrning i Är 1. I dagens samhÀlle Àr det av stor vikt att varje individ utvecklar en god lÀs- och skrivförmÄga. Forskning visar pÄ att lÀrarens kompetens kan vara avgörande för att alla elever ska utvecklas till goda lÀsare och skrivare. DÀrför har jag intresserat mig för hur lÀrare arbetar. Jag har, genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma lÀrare, undersökt hur deras arbetssÀtt ser ut samt tittat pÄ vad som förenar dem och skiljer dem Ät i detta arbete.

Bakgrund: SprÄkets utveckling Àr det mest betydelsefulla i ett barns liv, vilket ger identitet och tillhörighet i en gemenskap. Detta kan i dagens samhÀlle vara ett problem för barn med grav sprÄkstörning. Eleverna i studien har börjat sin skolgÄng i en tal- och sprÄkklass dÀr mÄlet Àr att de sÄ smÄningom skall inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar elever med grav sprÄkstörning har att inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Undersöknngen har genomförts med utgÄngspunkt i hur det pedagogiska arbetet bedrivs med elvernas fortsatta tal- och sprÄkutveckling och kunskapsutveckling, samt hur pedagoger och elever beskriver den sociala utvecklingen, dvs interaktionen mellan eleverna och deras lÀrare/klasskamrater.

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lĂ€rare i skolor som gett en dator till varje elev ser pĂ„ sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lĂ€rare stĂ€lls inför. Vi har anvĂ€nt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vĂ„r studie innefattar skolor som har antagit nĂ„gon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  VĂ„r undersökning visar pĂ„ en bild av hur attityderna kan se ut hos lĂ€rarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, kĂ€llkritik, lĂ€romedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lĂ€rarnas arbetsbelastning samt digitala lĂ€r-resursers mervĂ€rden.  De digitala lĂ€r-resurser som informanterna till vĂ„r studie anvĂ€nder har till största del varit egenproducerat material och digitala lĂ€roböcker. NĂ€r det gĂ€ller olika förutsĂ€ttningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan gĂ„r det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som vĂ„ra informanter arbetar pĂ„. Vissa av vĂ„ra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lĂ€rarna ligger pĂ„ för lĂ„g nivĂ„, medan andra lĂ€rare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna vĂ„ra informanter har uppgett med IKT i skolan Ă€r att de kan individanpassa undervisningen bĂ€ttre för elever som har olika typer av inlĂ€rningssvĂ„righeter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant Ă€r ett Ă„terkommande argument till detta.

ApoteksanstÀllda har ett eget ansvar att uppdatera sig pÄ ny information angÄende lÀkemedel och annat som rör deras dagliga arbete. De flesta apotek har avsatt en tid för detta som ofta kallas lÀstid. PÄ lÀstiden fÄr personalen möjlighet att sÀtta sig ner och söka anvÀndbar information. Personalen upplever att trots att det finns avsatt tid för detta, mÄste de ofta prioritera bort lÀstiden pÄ grund av att det Àr mycket kunder eller att det Àr nÄgot annat som mÄste ÄtgÀrdas i första hand. Detta visar att lÀstiden inte alltid fungerar som det Àr tÀnkt.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver lÀrandemiljön för barn i behov av sÀrskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda pÄ det undersöktes hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, vad förskollÀrare uppmÀrksammar i situationen dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollÀrarna ger till barn i svÄrigheter samt vilken form av stöd förskollÀrarna fÄr dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med Ätta förskollÀrare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis ÄskÄdliggör svaren att förskollÀrarna visar pÄ svÄrigheter i att definiera barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnen beskrivs frÀmst utifrÄn de olika svÄrigheter de kan ha men Àven med utgÄngspunkt i att det Àr barn som har utökade behov i förhÄllande till ett tÀnkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i förskoleklass till och med Är 3 pÄ tre skolor i Mellansverige, fördelat pÄ en kommunal skola och tvÄ friskolor, ser pÄ undervisning i det engelska sprÄket, hur de vÀljer att arbeta med detta samt vilken effekt de tror att tidig engelskundervisning har. Vi vill Àven ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med inlÀrning av engelska samt om de anser att deras egna kunskaper Àr tillrÀckliga för att undervisa i Àmnet.Vi valde att genomföra studien med en kvalitativ metod som grund för enkÀter och intervjuer. Fördelen med att komplettera enkÀtfrÄgor med intervjuer har gett oss möjlighet att fÄ en djupare förstÄelse för svaren som informanterna gett samt ta del av deras tankar, resonemang och handlingar. En kvalitativ metod var för denna studie rimlig för att uppnÄ det syfte vi har med undersökningen.Svaren vi erhÄllit i vÄr undersökning Àr spridda men informanterna Àr i stort sett överens om att beslut som berör i vilken Ärskurs engelskundervisning ska börja tas av kommunen dÀr skolan finns och att informanterna rÀttar sig efter detta. De Àr inte heller av Äsikten att de skulle vilja börja vare sig tidigare eller senare med undervisningen om de sjÀlva fick vÀlja.

Uppsatsen syftar till att analysera organisatoriska konsekvenser som skapas genom "Resource Management". Detta arbetssĂ€tt ("Resource Management") innebĂ€r kortfattat att varje medarbetare har tvĂ„ chefer; en resurschef som ansvarar för individuell kompetensutveckling och resursallokering och en arbetschef vilken ansvarar för produktionen inom projekt och service.Vi har anvĂ€nt oss av ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt bestĂ„ende av sammanlagt tio intervjuer med resurschefer, medarbetare och förĂ€ndringsledare, samt dokumentstudier för att uppnĂ„ studiens syfte.Vi tycker oss ha funnit att det inte existerar en optimal vĂ€xelverkan mellan organisationens produktionslogik och utvecklingslogik, vilket pĂ„verkar möjligheterna till utveckling i arbetet. Vidare kan "Resource Management" betraktas som positivt och "lyxigt". Å andra sidan kan en organisatoriskt inbyggd konflikt ha negativ inverkan pĂ„ utvecklingsmöjligheterna. Sammantaget konstaterar vi att organisationen har genomfört en generös och djĂ€rv satsning i syfte att öka utvecklingen i arbetet men stĂ€ller oss samtidigt frĂ„gande till hur pass genomförbart detta Ă€r i realiteten, dĂ„ tillrĂ€ckligt utrymme för reflektion inte tycks ges.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda pÄ hur lÀrarna uppfattar besöket pÄ naturskolan och hur de anvÀnder och efterarbetar kunskapen de fÄr med sig. Hur tar de tillvara den gemensamma upplevelsen, de praktiska och sinnliga erfarenheter de fÄtt och hur reflekterar de över besöket nÀr de kommer tillbaka till skolan. Det jag har velat studera nÀrmare Àr denna vÀxelverkan mellan upplevelse och reflektion, grundat pÄ konkreta erfarenheter i autentiska situationer.Naturskolan erbjuder genom handledning i praktiken pedagogerna kompetensutveckling inom utomhuspedagogik tillsammans med sina elever. Dagen ska ge dem möjlighet att tillsammans med sina elever reflektera, diskutera och jobba vidare nÀr de kommer tillbaka till skolan.I min kvalitativa undersökning har 6 lÀrare frÄn 4 olika skolor intervjuats som har gemensamt att de ofta besöker naturskolan med sina elever. Resultatet visar pÄ att lÀrarna ser naturskolan som ett konkret verktyg för lÀrandet vilket ger eleverna praktiska kunskaper för ökad förstÄelse och sammanhang.

Fler och fler företag har integrerat konceptet Corporate Social Responsibility, CSR i företaget. CSR Àr ett verktyg för att bygga förtroende mellan företaget och dess intressenter dÄ konceptet innefattar allt frÄn det interna arbetet med vÀrdegrunder till det externa arbetet med sociala frÄgor. Ett företags vÀrderingar kan komma att pÄverka arbetet med att bygga detta förtroende mellan intressent och företag. VÀrderingar kan till en viss grad skapa vissa förvÀntningar hos intressenten. beroende pÄ vilka vÀrderingar företaget har kan de resultera i en uppfattning om exempelvis bemötandet vid kontakt med företaget, kvalitén pÄ dess varor, arbetsförhÄllanden etc.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

PÄ hösten 2011 beslutade regeringen att göra en satsning pÄ matematik i skolan pÄ grund av elevers sjunkande resultat. Detta sett i ett internationellt perspektiv. Satsningen gick bland annat ut pÄ fler undervisningstimmar samt kompetensutveckling till lÀrare. Med bakgrund av denna matematiksatsning valde vi i denna studie att ta elevernas perspektiv pÄ frÄgan varför elevernas resultat blivit sÀmre. Anser de till exempel att undervisningen i matematik Àr meningsfull?Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt eleven i Ärskurs 4 har till matematikundervisningen samt dess betydelse för elevens vardag och jÀmföra det med det uppdrag som lÀroplanen uttrycker avseende matematikÀmnet och matematikundervisningen.