Lindqvist, Barbro. (2007). Pedagogik i de tidiga skolÄren för elever med annat modersmÄl. (Educational Interventions for Bilingual Children in Primary School). Skolutveckling och Ledarskap, specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna kvalitativa studie var att studera de pedagogiska insatser som gavs till elever med annat modersmÄl i de tidiga skolÄren.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Organisationen har en betydande roll i medarbetarens livspussel. Det finns mycket att vinna för arbetsgivaren genom att hantera problem och finna lösningar som passar den anstÀllde. Studier av hÀlsofrÀmjande interventioner pÄ arbetsplatsen visar att bÀst resultat uppnÄs om interventionen riktar sig samtidigt till bÄde individen och organisationen. Syftet med studien var att beskriva kommunanstÀllda chefers uppfattningar av hur en interventionsstudie, som chefernas medarbetare deltagit i, pÄverkat arbetsplatsen. Studien syftade Àven till att söka förstÄelse för chefernas vidare tankar kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ organisationsnivÄ utifrÄn ett perspektiv dÀr hela vardagen inkluderas.

Dagens mjölkföretag vÀxer och blir större dÄ fler mjölkföretag slutar med sin produktion. NÀr ett mjölkföretag expanderar sÄ behöver de anstÀlla fler medarbetare. Det jag har koncentrerat mig pÄ Àr det som börjar nÀr man vÀl har anstÀllt nya medarbetare. Hur fÄr man medarbetaren att kÀnna sig motiverad pÄ arbetsplatsen?Med detta arbete vill jag fÄ en bild av hur mjölkföretag arbetar för att motivera sin personal.

Denna utvÀrdering handlar om Referensbiblioteket.se, en Àmnesportal som skapades 2005 av Informations-och lÄnecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal pÄ folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkÀllor inom olika ÀmnesomrÄden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket Àr en ÀndamÄlsenliginformationstjÀnst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkÀtundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat pÄ tre intervjuer. Jag ville ta reda pÄ vilka som i praktiken besöker Àmnesportalen,vad de tycker om den och hur de anvÀnder den. Bibliotekariernas Äsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.UtvÀrderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna SprÄkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Denna utvÀrdering handlar om Referensbiblioteket.se, en Àmnesportal som skapades 2005 av Informations-och lÄnecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal pÄ folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkÀllor inom olika ÀmnesomrÄden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket Àr en ÀndamÄlsenliginformationstjÀnst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkÀtundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat pÄ tre intervjuer. Jag ville ta reda pÄ vilka som i praktiken besöker Àmnesportalen,vad de tycker om den och hur de anvÀnder den. Bibliotekariernas Äsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.UtvÀrderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna SprÄkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehÄll bestÄende av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vÀgen för analysen genom beskrivningar och giltighet angÄende kunskapsutveckling, kompetens och de lÀrande.Studieobjektet definieras genom nÄgra kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhÀllsplanerande sektorn i det svenska samhÀllet. Empiriskt bygger datamaterialet pÄ intervjuer med Ätta representanter frÄn tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.Min uppfattning Àr att kompetens fordrar ett synsÀtt som innebÀr kunskapsutveckling. DÀrför förs ett teoretiskt resonemang kring nÄgra faktorer vilka kan betraktas pÄverka synen pÄ kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nÄ "rÀtt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och dÀrmed till de internaliserade normer som dÀr gÀller för kompetens.En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och mÄlinriktning det vill sÀga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det.

Enligt statistik frÄn svenska palliativregistret fÄr patienter som Àr i ett palliativt skede inte optimal vÄrd, det kan innebÀra ett ökat lidande för bÄde patienter och nÀrstÄende. Man kan tydligt se att flera av de tolv kvalitetsindikatorer som mÀts, har lÄg eller mycket lÄg mÄluppfyllelse. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse svenska palliativregistret har för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vÄrd. Vi valde att intervjua sjuksköterskor, verksamma i kommunal hÀlso- och sjukvÄrd. En kvalitativ metod har anvÀnts med en induktiv ansats eftersom denna metod ansÄgs mest lÀmpad för att undersöka om sjuksköterskorna upplevde svenska palliativregistret som betydelsefullt i den palliativa vÄrden.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjÀnstegaranti med tidig kravnivÄ för lÀs- och skrivkunnighet kan pÄverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nÄ detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter pÄ skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med tvÄ beslutsfattare i kommunen och en enkÀtundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vÄr studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgÄngsfaktorer för tidig skriftsprÄksutveckling. MarknadstÀnkande och kvalitet har i dag stort inflytande pÄ utbildning och skola.

Syfte: Syftet med studien har varit att belysa pedagogers varierande uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan. FrÄgestÀllningar:? Vilka behov av specialpedagogiska insatser identifieras av pedagoger?? Vilket innehÄll beskriver pedagoger att specialpedagogiska insatser har i förskolan?? Hur beskriver pedagoger betydelsen av specialpedagogiska insatser?Teori: Studiens teoretiska ram har inspirerats av fenomenografin vilket ses som andra ordningens perspektiv, och handlar om hur nÄgon upplever nÄgot. Fenomenografi som ansats har utgÄngspunkten att beskriva variationer i olika sÀtt att uppfatta ett fenomen. Det empiriska materialet i studien grundar sig pÄ pedagogers uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan.Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr fokusgruppintervjuer tillsammans med intervjuguide, innehÄllande fem olika typer av frÄgor.

Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrÄgats om hur de gÄr tillvÀga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och fÄ svar pÄ den valda frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig pÄ en i förvÀg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrÄn att de tillfrÄgade Àr verksamma som gymnasierektorer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken syn lÀrare i Idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet har pÄ genus i förhÄllande till undervisningen samt hur de vÀljer att arbeta konkret med att motverka stereotypa könsroller. I och med införandet av Gy11 tillkom i Àmnesplanen för Idrott och hÀlsa kravet pÄ att undervisningen skall syfta till att medvetandegöra och motverka stereotypa förestÀllningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt, samt att eleverna ska ges förutsÀttningar att etiskt ta stÀllning i frÄgor om könsmönster och jÀmstÀlldhet i relation till idrotts- och motionsutövande. Att rÄdande styrdokument lÀgger stor vikt pÄ jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr tydligt, men hur tolkar de yrkesaktiva lÀrarna de nya direktiven? För att fÄ en inblick i hur lÀrare resonerar kring förÀndringarna i Àmnesplanen samt vilka tolkningsmöjligheter som finns har vi valt att intervjua 5 lÀrare i Idrott och hÀlsa om hur implementeringen av de nya direktiven gÄtt till. För att fÄ en inblick i hur styrdokumenten behandlar jÀmstÀlldhet och genus, samt för att visa pÄ de förÀndringar som genomförts har vi granskat tidigare lÀroplaner och kursplaner och jÀmfört dessa med Gy11 och Lgr11.I studien framkommer med tydlighet att lÀrarna som intervjuats vÀljer att fokusera undervisningens innehÄll pÄ de delar som Àr betygsgrundande och vÀljer snarast att behandla mÄlen i syftet som övergripande mÄl som ska genomsyrar undervisningen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur ett privatÀgt omsorgsföretag arbetar lÄngsiktigt med personalens fysiska och psykiska hÀlsa samt hur personalen upplever hÀlsoarbetet och sin fysiska och psykiska hÀlsa pÄ arbetsplatsen. DÄ verksamheten i första hand beskrevs som brukarstyrd var det intressant att undersöka hur ett företag kan arbeta aktivt med personalens hÀlsa utan att det inkrÀktar pÄ den brukarstyrda verksamheten. Detta var vid studiens genomförande ett relativt outforskat omrÄde inom arbetshÀlsoforskningen. Genom enskilda intervjuer med tvÄ personer ur ledningen, och genom tvÄ parintervjuer med fyra personer ur personalen kartlade författarna hur företaget arbetar lÄngsiktigt med personalens hÀlsa samt hur personalen upplever hÀlsan pÄ arbetet. Resultatet bearbetades med hjÀlp av en analysmetod beskriven av Kvale och Brinkmann (2009).

Syftet med denna studie var att belysa vÄrdlÀrarnas lÀrarkompetens och deras uppfattning om vilken kompetens som behövs i valideringssituationer inom vÄrd- och omsorgsutbildning. FrÄgestÀllningarna var: vilken lÀrarkompetens har lÀrarna som arbetar med validering och behövs det nÄgon specifik lÀrarkompetens i valideringssituationer. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i denna studie dÀr mÄlet har varit att fÄ en förstÄelse för lÀrarnas egna upplevelser och uppfattningar. Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med sex lÀrare inom omvÄrdnadsprogrammet. Resultatet visar att ingen av lÀrarna i studien har en formell utbildning i validering, samtliga har dock gedigen erfarenhet av sÄvÀl praktiskt arbete inom sitt eget ÀmnesomrÄde som undervisning inom vuxenutbildningen.