Enligt Skolverket skall gymnasieelever som började sin utbildning Är 2000 eller senare, göra ett projektarbete pÄ 100 poÀng. Gymnasieskolor som driver utbildningar inom industriprogrammet har som mÄl att alla elever efter avslutad utbildning bÄde ska ha godtagbart yrkeskunnande för branschen och för fortsatta studier. Projektarbete betraktas av en del gymnasielÀrare som en bra lÀroform dÀr elever som Àr motiverade inom ett Àmne eller omrÄde och inte stimuleras i andra Àmnen kan fÄ en chans att utvecklas.I denna uppsats har jag undersökt om den undervisning som gymnasieeleverna fÄr i kursen ?Projektarbete 100 p? (PA1201) motsvarar de förvÀntningar som nÀringslivets representanter önskar sig. Eftersom en treÄring yrkesutbildning bl.a.

Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.

Deposits can be formed in the paper machine due to sticky materials from wood and recycled paper. These deposits get stuck on process equipment and cause the product quality to deteriorate and the efficiency of the paper machine is reduced. The purpose of this thesis is to increase the understanding about deposits among machine operators, and to suggest methods that can be used to reduce the amount of deposits formed in Bravikens paper machines.To fulfill the purpose of the thesis a pre-study, a literature review and interviews with machine operators and production staff, were carried out. These methods led to the planning and creation of an education about deposits for machine operators.The education about deposits for machine operators consisted of an interactive lecture to introduce the subject of deposits and a subsequent discussion. This approach was chosen to give the machine operators the opportunity to discuss their work situation on the paper machines related to their new knowledge about deposits.

Avsikten med föreliggande studie har varit att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ det pedagogiska uppdraget utifrÄn lÀroplanens revidering och förskollÀraryrkets professionaliseringsprocess. UtifrÄn de utvÀrderingar som gjorts av förskolans lÀroplan har den fÄtt utökade mÄl framförallt i matematik, naturvetenskap och teknik och förskollÀrarna har dessutom fÄtt det pedagogiska ansvaret för att arbeta mot de mÄl som strÀvas efter i lÀroplanen. Som bakgrund till studien beskriver jag hur förskollÀrarnas pedagogiska uppdrag vuxit fram genom tiden. Jag har i min studie inspirerats av en fenomenografisk metod och har genom intervjuer med sex förskollÀrare vilka arbetar i förskolan, undersökt deras svar pÄ synen av det pedagogiska uppdraget utifrÄn den reviderade lÀroplanen och den begynnande professinaliseringen av yrket. Som teoriutgÄngspunkt har jag anvÀnt mig de kriterier som anses professinaliserande för ett yrke.

I denna studie undersöks vilka förestÀllningar om medarbetarsamtal som finns hos ett antalanstÀllda pÄ ett större industriföretag. Avsikten Àr att ta reda pÄ om det förekommer skillnaderi förestÀllningarna om medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare. Uppsatsen innehÄllertvÄ delar, dels en avgrÀnsad textanalys av företagets interndokument och av fackliga avtalkring kompetensutveckling och medarbetarsamtal, dels ett antal intervjuer inom ett större industriföretag.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har i studien anvÀnts den kvalitativa intervjun som metodoch intervjuerna har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Den empiriska undersökning baseraspÄ intervjuer med ett antal anstÀllda pÄ ett företaget.Resultaten av vÄr studie visar att medarbetarsamtal framstÄr som en möjlighet för utvecklingav sÄ vÀl individ, chef som organisation. Det finns höga ambitioner angÄende medarbetarsamtali bÄde kollektivavtal och interndokument, men vi finner att teorin stÄr en bit ifrÄn hurdet praktiskt fungerar pÄ arbetsplatsen.

Denna studies syfte Àr att studera förskolebarns lÀrande om lövsprickning och hur förskollÀrare kan underlÀtta detta lÀrande. Metoden som anvÀnds Àr learning study, vilket kan sÀgas vara en form av aktionsforskning. Learning study Àr en metod för att studera elevers lÀrande, det Àr praxisnÀra forskning som knyter samman teori och praktik. Det som analyseras Àr inte undervisningsmetoder, utan hur de kritiska aspekterna som underlÀttar förstÄelsen av lÀrandeobjektet presenteras. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr variationsteorin som har mÄnga likheter med den utvecklingspedagogik som prÀglar förskolans lÀroplan.Förskolan ska strÀva efter att barnen förstÄr naturvetenskapliga fenomen och sammanhang.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Titel: Kompetensförsörjning ? en nyckelfaktor? En studie av företag i Gnosjöregionen.Bakgrund: Att ha medarbetare med rÀtt kompetens Àr en viktig konkurrensfaktor för de flesta företag. Den ökande konkurrensen frÄn bl.a. lÄglönelÀnder för företagen i Gnosjöregionen har medfört att kompetensgapet har blivit allt viktigare att fylla.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga i vilken utstrÀckning det finns problem med kompetensförsörjningen och om företagen uppfattar kompetensbrist som nÄgot som pÄverkar deras lönsamhet. Syftet Àr Àven att undersöka vilka former av kompetensförsörjningsstrategier företagen anvÀnder sig av samt se om det finns nÄgot samband mellan kompetensbrist och olika faktorer.Metod: En enkÀtundersökning skickades till 86 tillverkande företag i Gnosjöregionen.Resultat, slutsatser: Företagen i Gnosjöregionen upplever att de har kompetensbrist i varierande omfattning hos sina medarbetare, detta Àr nÄgot som de uppfattar pÄverkar deras lönsamhet och tillvÀxt.

Jag har gjort en kvalitativ undersökning bland personal pÄ en öppenvÄrdsmottagning för missbrukande ungdomar. Jag vill med denna uppsats undersöka socialarbetarens syn pÄ den egna professionen, hur han/hon definierar begreppet professionalitet och hur han/hon omsÀtter dessa tankar och vÀrderingar i sin yrkesutövning. Den centrala forskningsfrÄgan Àr ?Hur konstruerar personal pÄ en öppenvÄrdsmottagning sin professionalitet??. Jag kommer att utgÄ frÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att belysa hur socialarbetaren, tillsammans med sitt sammanhang, skapar sitt sÀtt att tÀnka, och hur han/hon sedan handlar utifrÄn det.Jag har intagit en fenomenologisk position dÀr jag anvÀnder mig av sex kvalitativa intervjuer för att studera det valda fenomenet.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Sveriges Àldre blir allt fler. Deras lÀkemedelsanvÀndande ökar och mÄnga lÀkemedelsinteraktioner intrÀffar. Genom att begrÀnsa antalet onödiga lÀkemedel till Àldre kan man förbÀttra patientens lÀkemedelsbehandling och minska enskilt lidande. Samtidigt kan man sÄ minska samhÀllets kostnader orsakade av lÀkemedelsrelaterade problem. En jÀmförelse av fyra vÄrdhögskolor visar att sjuksköterskor i grundutbildningen lÀser en kurs om max 7,5 hp i Àmnet farmakologi.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lÀrarna arbetar med elever i matematiksvÄrigheter i Ärskurs 1-5 i relation till lÀrarnas utbildningsbakgrund i matematikÀmnet. Dessutom Àr syftet att belysa lÀrares uppfattning om framgÄngsrik undervisning för elever med matematiksvÄrigheter. Bakgrunden till det valda Àmnet Àr att antalet elever som inte nÄr den grundlÀggande kunskapsnivÄn i matematikÀmnet har ökat(TIMMS 2008). BÄde svensk och internationell forskning visar att lÀrarens kompetens Àr den enskilda faktorn, som har mest betydelse för hur framgÄngsrika studierna blir för eleverna. Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor undersöktes i studien hur verksamma lÀrare arbetar med elever i matematiksvÄrigheter i förhÄllande till sin utbildning. I litteraturgenomgÄngen belyses olika teman.

Bakgrund: Sedan 1994 har distriktssköterskor fÄtt förskriva lÀkemedel utifrÄn en lista som Socialstyrelsen ger ut och som revideras kontinuerligt. I en uppföljning som Socialstyrelsen gjorde 2004 sÄgs att distriktssköterskor trots att de sÄg klara fördelar med förskrivningsrÀtten ÀndÄ var vÀldigt försiktiga med att förskriva lÀkemedel. I Sverige har det inte genomförts sÄ mÄnga studier nÀr det gÀller förskrivningsrÀtten och dess betydelse för distriktssköterskan i omvÄrdnaden och vilka faktorer som pÄverkar att förskriva lÀkemedel. Syfte: Att belysa distriktssköterskans upplevelse av förskrivningsrÀtten. Metod: I studien deltog 10 distriktssköterskor med förskrivningsrÀtt utifrÄn ett ?snöbolls urval? frÄn tre olika vÄrdcentraler.

Bilén, Jenny och Friman, Petra (2015). Handledning, rÄdgivning eller konsultation? - En studie om fyra specialpedagogers handledaruppdrag (Tutoring, counseling or consultation? - A study of four special educators assignment). Specialpedagogprogrammet, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Bakgrund VÄrt intresse för handledning vÀcktes under kursen: Att leda professionella samtal. DÄ fick vi en förstÄelse för hur viktig handledning Àr för pedagoger i förskola och skola.