Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Vi vill med denna uppsats klarlÀgga om chefernas agerande har nÄgon betydelse för i vilken omfattning deras medarbetare blir lÄngtidssjukskrivna. För att fÄ en ökad förstÄelse för sambandet undersöker vi Àven nÀrmaste chefens arbetssituation. Vi har valt att titta pÄ vad andra skrivit i Àmnet och pÄ sÄ sÀtt uppfylla vÄrt syfte. Det Àr mÄnga som skrivit om ledarskapets pÄverkan pÄ sjukskrivningar, men det finns ingen jÀmförelse emellan de olika uppsatserna/utredningarna. Det vi gjort Àr att jÀmföra och leta eventuella mönster i de kÀllor vi valt ut. De kÀllor vi valt att anvÀnda oss av Àr bÄde studentuppsatser och utredningar frÄn fackförbund samt statliga institut.

Syftet med denna studie Àr att undersöka rektorers förhÄllningssÀtt till digitala verktyg samt hur de vÀljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem nÀr det gÀller integrering och anvÀndning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har dÀrför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda pÄ hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhÄllningssÀtt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förstÄelse för hur de vÀljer att leda sin skola nÀr det gÀller arbetet med IKT. Vi har dÀrmed utgÄtt frÄn ett meso-perspektiv, dÄ studien utgÄr frÄn skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten.Resultatet visade pÄ att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som pÄverkar hur framgÄngsrik integreringen av IKT blir i skolorna.

Det finns begrÀnsad forskning kring specialpedagogisk handledning. Det har pÄvisats genom Ätskilliga forskningsstudier att skolledarna har stor betydelse för utvecklingsarbetet i skolan samt en central roll för handledningens framvÀxt och utveckling. DÀremot Àr deras förstÄelse och kunskap för handledda gruppsamtal för lÀrare ett outforskat omrÄde. Syfte I denna studie undersöks tre specialpedagogers och en regionchefs uppfattning om specialpedagogisk handledning. Syftet Àr att belysa förutsÀttningar och förvÀntningar kring specialpedagogisk grupphandledning samt dess effekter.

Kompetensstegen Àr ett vÀrderingsinstrument för arbetsledningen dÀr vÄrdpersonalensförvÀrvade och behövda kompetens kontrolleras. I VÀstra Götalandsregionen anvÀnder intealla arbetsplatser kompetensstegen och de arbetsplatser som arbetar enligt den gör detta pÄolika sÀtt, detta kan försvÄra undersköterskornas/barnsköterskornas möjligheter förkompetensutveckling och vid arbetsgivarens olika bedömningar och lönesÀttningar.Studiens syfte Àr att beskriva vilka erfarenheter undersköterskor och barnsköterskor har avkompetensstegen inom akutsjukvÄrden.För att samla in data har vi anvÀnt en enkÀt med 38 frÄgor som delgavs 88 undersköterskoroch barnsköterskor, enkÀtens svarsfrekvens blev 69 %.Resultatet visar att kompetensstegen inte Àr nÄgon bidragande orsak till att undersköterskoroch barnsköterskor söker sig till en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen. Det Àrheller inte ett skÀl till att de kvarstannar pÄ en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen.Respondenternas erfarenheter Àr att kompetensutveckling inte har bidragit till att deras lönerökat mer Àn andra kollegors som inte arbetar enligt kompetensstegen. Det finns dÄlig kunskapbland respondenterna vad kompetensstegen innebÀr. FörutsÀttningar för kompetensutvecklingges av nÀrmaste arbetsledning, trots detta kompetensutvecklas inte alla undersköterskor ochbarnsköterskor.

Immigrationen till Sverige har ökat markant de senaste Ären. Kommuner och skolor fÄr ta emot barn och ungdomar frÄn mÄnga olika kulturer och grundsÀrskolan Àr inget undantag. PÄ grund av elevernas funktionsnedsÀttning krÀvs ofta ett mer nÀra samarbete med elevens hem, vilket stÀller andra krav pÄ speciallÀrarnas insikt och bemötande. Syftet i studien var att undersöka interkulturell kompetens hos grundsÀrskolans speciallÀrare i mötet med elever och förÀldrar av annan kulturell bakgrund. Undersökningen baseras pÄ 17 halvstrukturerade intervjuer med fokus pÄ respondenternas beskrivningar av mötet med och erfarenheter av, olika kulturbakgrunder och elever och familjers livsvÀrldar.

En stor del av befolkningen tillbringar den största delen av sin tid pÄ arbetet. Detta gör arbetsplatsen till en viktig arena att arbeta med för att ökat vÀlbefinnande bland fler mÀnniskor. Delaktighet och inflytande Àr faktorer som har stor betydelse för individens vÀlmÄende, som kan frÀmjas genom ett bra ledarskap och en bra psykosocial arbetssituation. Ett idag vanligt försök till att skapa delaktighet och inflytande pÄ arbetsplatsen Àr att anvÀnda sig av Ärliga medarbetarsamtal. Beroende pÄ hur det vÀljer att anvÀndas kan det leda till ett viktigt lÀrande för sÄvÀl individ som organisation, men anvÀnds instrumentet slarvigt riskerar samtalet att förlora sin mening för samtliga inblandade.

Bakgrund: Sambandet mellan hjÀrtkirurgi med extracorporeal cirkulation (ECC) och blodtransfusion visar risker sÄ som ökad morbiditet och mortalitet. Detta kan orsaka lidande för patienten och leda till kostnader för samhÀllet. Att hantera och administrera blodprodukter Àr en omvÄrdnadshandling som sjuksköterskan ansvarar för och detta stÀller dÀrför krav pÄ dennes kompetens. Syftet: Syftet med denna studie var att studera intensivvÄrdssjuksköterskors kunskap om att ge blodtransfusion till patienter som genomgÄtt hjÀrtkirurgi med ECC och om de ansÄg sig ha kunskap om hur blodprodukter ska handhas och administreras pÄ ett patientsÀkert sÀtt, samt vilket behov av kompetensutveckling de ansÄg sig ha. Metod: Studien som utfördes hade en kvantitativ design med deskriptiv ansats. Ett icke-slumpmÀssigt urval gjordes pÄ en ThoraxintensivvÄrdsavdelningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige och 30 intensivvÄrdssjuksköterskor inkluderades. Resultat: IntensivvÄrdsjuksköterskorna hade en mycket lÄg till lÄg kunskap om de postoperativa komplikationer vid hjÀrtkirurgi med ECC som kan ha ett samband med blodtransfusion. Inget statistiskt signifikant samband kunde faststÀllas mellan intensivvÄrdsjuksköterskornas upplevda kunskap och faktiska kunskap om dessa postoperativa komplikationer.

AbstractAim: The purpose of this study was to gain a deeper knowledge of how nurse anesthetists feel about their own profession. It was hoped that by gaining a deeper understanding of how the nurse anesthetist is experiencing its own profession, it will create better conditions for development and evolution of the nurse anesthesia profession and skills. Method: for the study a qualitative approach was used in which ten anesthesia nurses were interviewed, aged 27-55 years, four men and six women participated in the study. The interviews were processed and analyzed based on qualitative content analysis. As a theoretical framework Patricia Benner seven skill domains was used.

SjukvÄrden i Sverige möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. Patienterna kan ha sprÄk, kultur och religion som skiljer sig frÄn vÄrdgivarens. Detta kan skapa svÄrigheter för vÄrdgivaren i det tvÀrkulturella vÄrdmötet. Forskning som berör den svenska audionomens perspektiv pÄ det tvÀrkulturella vÄrdmötet Àr sÀllsynt. DÀrav denna studie.Syftet Àr att ur svenska audionomens perspektiv beskriva vÄrdmötet med vuxna patienten med invandrarbakgrund vid landstingens audionomtÀtaste audionommottagningar.

I dagslÀget hör förÀndringar i organisationer till vanligheten. Den rÄdande lÄgkonjunkturen har bidragit till att allt fler organisationer har fÄtt rationalisera sina verksamheter, dÀr uppsÀgningar av personal Àven Àr vanligt förekommande. DÄ dessa uppsÀgningar krÀver omfattande personalstrategier att hantera för den berörda personalen, syftar denna studie till att undersöka hur den kvarvarande personalen hanteras och pÄverkas i och med organisationsförÀndringen. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar vill vi med studien kartlÀgga den kvarvarande personalens situation.Studiens resultat visar pÄ att den kvarvarande personalen inte hanterasts utifrÄn specifika strategier under dessa förÀndringar, dock fanns stödsamtal tillgÀngliga men dessa utnyttjades inte. Kompetensöverföringen frÄn uppsagd personal till kvarvarande, skedde mestadels genom praktiskt samarbete.

Denna uppsats syftar till att undersöka om ledarutveckling fyller det kompetensbehov den avser, samt vilka andra förutsÀttningar det finns för lÀrande inom Polismyndigheten i VÀstra Götaland. Med detta hoppas vi öka förstÄelsen för hur medarbetarna upplever intern ledarutveckling samt i vilken mening utbildning har pÄverkat deras arbetsprestation. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ pedagogiska teorier om sociokulturellt lÀrande och erfarenhetsbaserat lÀrande i vÄr teoretiska referensram. Vi har Àven anvÀnt oss av teorier som behandlar Àmnena lÀrande i arbetet, motivation till lÀrande samt kompetens- och ledarutveckling. Den tidigare forskning vi utgÄtt frÄn handlar om utbildning, ledarskap och lÀrande inom Polisen och annan offentlig verksamhet.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr den empiriska delen grundas i sju intervjuer med yttre polisbefÀl inom Polismyndigheten i VÀstra Götaland.

Denna studie undersöker vilka förÀndringar som har skett ute pÄ förskolor efter revideringen av LÀroplanen för förskolan Är 2010. Undersökningen ger perspektiv frÄn sex förskolor med olika förutsÀttningar och tre förskolechefer i en medelstor stad. Dokumentation som anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt, Àr bra för att lyfta fram verksamheten. I Förskolan hÄller dokumentationen pÄ att bli en naturlig del av planerings- och utvÀrderingsarbetet, dÀr tanken Àr att man kontinuerligt ska anvÀnda dokumentation som medel för reflektion kring arbetet som görs samt att reflektionerna ska leda till ett utforskande arbetsÀtt. Detta har visat sig vara en stor utmaning för en del förskolor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men Àven att söka förstÄelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anstÀllda. I syftet ingÄr Àven att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anstÀllda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar Àven ett köns- och Äldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhÄllandet mellan individen och organisationen, samt jÀmlikhetsteori kring kön och Älder. Studien baseras pÄ 14 intervjuer med anstÀllda i en kommunal förvaltning.

Bakgrund. I Sverige utgör trauma den vanligaste dödsorsaken för vuxna, 18-45 Är. Traumateamets utbildning och kompetens Àr av stor betydelse för den skadade patientens överlevnad. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll som medlem i traumateamet i det initiala omhÀndertagandet av traumapatienter. Syfte.