IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning satsningar pÄ likvÀrdig bedömning fÄtt genomslag i lÀrares verksamhet. Undersökningen tar avstamp i svÄrigheterna att implementera lÀroplan och kursplaner. Detta har resulterat i att Skolverket utformat en handlingsplan för likvÀrdig bedömning som stÀller krav pÄ kommuner och skolor att agera för att skapa utrymme för kompetensutveckling inom likvÀrdig bedömning. För att undersöka vilka effekter denna satsning kan fÄ pÄ ett lokalt plan har fallstudien fokuserat pÄ tvÄ skolor i Eskilstuna kommun och begrÀnsar sig till skolledare och lÀrare i engelska. Satsningens genomslag inriktar sig pÄ tvÄ nivÄer: a) övergripande organisationsutveckling och b) effekter pÄ lÀrares pedagogiska verksamhet.

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbete Àr att visa pÄ hur förskolepedagogerna i studien definierar begreppet sjÀlvkÀnsla, hur de i praktiken arbetar med detta i verksamheten och hur de upplever sig ha för förutsÀttningar att arbeta med barns sjÀlvkÀnsla. FrÄgestÀllningar som anvÀnds Àr: hur definierar förskolepedagogerna begreppet sjÀlvkÀnsla? Hur arbetar förskolepedagogerna konkret för att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla? PÄ vilket sÀtt ser förskolepedagogerna ett resultat? Vilka förutsÀttningar har förskolepedagogerna för att stödja barn med lÄg sjÀlvkÀnsla? Denna studie utgÄr frÄn en kvalitativ ansats, med muntliga intervjuer och öppna frÄgor. I intervjuerna medverkar tolv förskolepedagoger, samt en förskolepsykolog och en specialpedagog. De flesta definierar begreppet sjÀlvkÀnsla i likhet med litteraturen att det handlar om varandet och det inre hos en mÀnniska.

Bakgrund och problem: Belöningssystem av olika varianter Àr vanliga inom kunskapsintensiva företag, trots att det mÄnga gÄnger Àr svÄrt att mÀta de prestationer som ska belönas pÄ ett korrekt sÀtt.Syfte: Att skapa förstÄelse för vad som motiverar anvÀndandet av belöningssystem inom en typ av kunskapsintensiva företag och hur det pÄverkar mÀtningen av de anstÀlldas prestationer.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har avgrÀnsats till att enbart undersöka belöningssystem och prestationsmÀtning för konsulter och konsultchefer pÄ operativ nivÄ.Metod: Kvalitativa intervjuer med personer i ansvarsposition pÄ sex datakonsultföretag har genomförts. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn en teoretisk referensram om inre och yttre motivation, belöningssystem och prestationsmÀtning relaterat till kunskapsintensiva företag.Resultat och slutsatser: Hur man ser pÄ vad som motiverar mÀnniskor pÄverkar vilken typ av belöningssystem man vÀljer att ha samt hur man utvÀrderar de anstÀlldas prestationer. Ser man till inre motivation belönar man genom karriÀrutveckling, kompetensutveckling samt positiv feedback. PrestationsmÀtningen sker frÀmst genom subjektiva utvecklingssamtal samt kundnöjdhetsundersökningar. Ser man till yttre motivation erbjuder man monetÀra belöningar och prestationsmÀtningen baseras pÄ belÀggningsgrad och timpris men Àven subjektiva utvÀrderingar.Förslag till fortsatt forskning: En utökad studie, det vill sÀga en undersökning av fler företag skulle vara intressant dÄ man kan dra fler slutsatser.

Problem: Företaget AB arbetar med att mÀta kundupplevelser inom detaljhandeln och detta med hjÀlp av Mystery Shopping. Genom statistik pÄvisar de butikers svaga sidor vilka Företaget AB:s kunder sedan förvÀntas arbeta vidare med. Det har dock framkommit att detta Àr mycket svÄrt och mÄnga butiker har problem med att förbÀttra sina mÀtresultat. Företaget AB har som en reaktion pÄ detta pÄbörjat en tjÀnsteutveckling i vilken de tar fram verktyg som skall underlÀtta butikernas arbete med att förbÀttra butikspersonalens förmÄga att förmedla service i kundmötet.   Syfte: Att ta fram koncept kring verktyg vilka skall vara vÀgledande i lÀrande och kompetensutveckling för butikschefer samt butikspersonal inom detaljhandeln. Metod: I kommande studie anvÀnds en kvalitativ ansats dÀr datainsamlingsmetoderna bestÄr utav intervjuer samt reflektionsformulÀr.Slutsats: Under studien framkom att det bör finnas en balans mellan hÄrda vÀrden i form av hÄrd kunskap och mjuka vÀrden vilka bygger pÄ kÀnslomÀssiga aspekter.

Inledning: NÀr företag genomgÄr rekryteringsprocesser sÄ finns dÀr flera olika strategier attanvÀnda sig utav. Denna studie kommer att skapa en förstÄelse för rekryteringsstrategiernasom ett specifikt företag som uppger sig jobba enligt Talent Management anvÀnder sig av.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att skapa en förstÄelse för hur ett företag somuppger sig jobba med Talent Management utformar sin rekryteringsstrategi och dÀrigenomkunna uppfylla ett kunskapstomrum angÄende rekryteringsstrategierna inomforskningsomrÄdet Talent Management.ForskningsfrÄgor:Hur definieras talang vid rekrytering i ett företag som jobbar med Talent Management?Hur vÀljer företag vilka rekryteringsstrategier som Àr lÀmpliga?Vilka rekryteringsstrategier anvÀnder sig företaget utav?Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod som har innefattatsemistrukturerade intervjuer för materialinsamlingen. Intervjuerna och det empiriskamaterialet Àr insamlat frÄn ett ledande företag inom sin branchen.Slutsats: Denna studie kunde pÄvisa att de centrala rekryteringsstrategierna i ett företag somuppger sig anvÀnda sig utav Talent Management Àr Head Hunting, Employer Branding,profilering samt talangpooler. Vi kunde Àven dra slutsatser att samtliga rekryteringsstrategiersom förekommer inom ett företag inte nödvÀndigtvis behöver tillhöra den rÄdande uttalademanagementstilen.

Bakgrund: Kraven inom hÀlso- och sjukvÄrden har ökat och sjuksköterskor mÄste ha kunskap inom mÄnga omrÄden och samtidigt bedriva en sÀker vÄrd. Arbetsmiljön Àr i mÄnga lÀgen bristfÀllig och har betydelse för arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress uppstÄr nÀr det upplevs att det inte finns möjlighet att lösa arbetsuppgifter pÄ grund av otillrÀckliga kunskaper eller resurser. Syfte: Syftet var att belysa orsaker till arbetsrelaterad stress och hur sÄdan stress pÄverkar sjuksköterskors arbete och privatliv. Metod: Detta arbete utformades som en litteraturöversikt för att ge en övergripande bild av forskningslÀget.

Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lÀrande och mervÀrde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer pÄ ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras ocksÄ pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocessen har frÀmjat respektive hindrat lÀrande och kompetensutveckling. Undersökningen Àr en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och nÄgra utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrÄn teorier kring lÀrande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gÄ in i rollen som utförande tekniker.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i matematik Àndrar sin undervisning efter att de deltagit i en kompetensutveckling i form av tre Learning studies. LÀrares anvÀndning av exempel i undervisning samt skillnader i vad som görs möjligt att lÀra studeras. Data bestÄr av totalt fyra lektioner dÀr tvÄ lÀrare undervisar tvÄ lektioner var. En lektion före respektive efter att de deltagit i Learning studies videoinspelades. Variationsteorin Àr teoretiskt ramverk i studien.

Studiens syfte Ă€r att studera ett bemanningsföretag med fokus pĂ„ ledarskap, tillhörighet och ansvarsfrĂ„gor utifrĂ„n bemanningsföretagets, kundföretagets samt de uthyrdas perspektiv. De tre frĂ„gestĂ€llningarna var vilka uppfattningar finns kring ledarskap och vem ses som ledare för uthyrd personal, vilket företag kĂ€nner de uthyrda tillhörighet till och vilka de ser som sina arbetskamrater; hur ser ansvarsfördelningen ut nĂ€r det gĂ€ller arbetsledning, feedback, kompetensutveckling samt arbetsmiljö?Studien genomfördes pĂ„ ett bemanningsföretag med verksamhet i bland annat Linköping. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes.Vid resultatanalysen framkom att det Ă€r bemanningsföretaget som till största delen stĂ„r för de relationsinriktade vĂ€rdena. Det var personer dĂ€r som gav feedback och kunde ses som mentorer.

Personalkontoret pÄ Lunds tekniska högskola intresserade sig för universitetsadministratörernas speciella situation pÄ sina respektive institutioner. För att undersöka detta fick jag i uppdrag att skriva en uppsats, dÀr syftet blev att beskriva och analysera institutionsadministratörernas uppfattning om sin kompetens och sitt lÀrande inom LTH. För att finna svar pÄ detta, utförde jag intervjuer med administratörer och medmedarbetare frÄn personalkontoret.Resultaten visade att administratörerna hade mÄnga olika arbetsuppgifter, dÀr de sÄg betydelsen av sin arbetslivserfarenhet för att ha lÀrt sig sitt arbete. Mycket av lÀrandet skedde framför datorn dÀr arbetsuppgifterna utfördes i stor utstrÀckning. Informationssökning via hemsidor ökade och ansÄgs i vissa fall som svÄr.

MÄnga av dagens elever har kommit i kontakt med datorn pÄ nÄgot sÀtt redan vid fyra Ärs Äl-der. Under min lÀrarutbildning kom det fram att examensmÄlen för lÀrarexamen krÀver att blivande lÀrare behÀrskar IKT (informations och kommunikations teknik). NÀr jag vÀl har varit ute pÄ VFU har jag mÀrkt att undervisande lÀrare inte anvÀnder sÄ mycket IKT. Detta gjorde att jag ville undersöka vad lÀrare i hem- och konsumentkunskap har för uppfattningar nÀr det kommer till datorn i klassrummet. Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa forskningsintervjuer med fem pedagoger frÄnGöteborg för att undersöka IKT:s roll skolÀmnet hem- och konsumentkunskap, men Àven pe-dagogernas uppfattning kring detta.

Bakgrund: En kvalitativ studie av arbetslivspedagogik i en sÀrskild kontext vid en arbetplats med dubbla funktioner, arbetsplatsen Àr delvis rehabiliterande utöver sin funktion som arbetplats. Syfte:  I studien  belyses expansivt lÀrande utifrÄn möjligheter som kan finnas i den undersökta organisationen. Studien syftar till att  belysa lÀrande möjligheter inom  organisationen  KRIS och Unga KRIS, Halmstad. Beskrivning sker utifrÄn ett medarbetarperspektiv. Metod:  Studiens empiriska material insamlades genom  en enkÀt med Cultural- Historical Activity Theory (CHAT).

Syftet med studien var att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med sitt pedagogiska uppdrag, som innebĂ€r att kunna möta alla de olika behov som kan finnas i barngrupper pĂ„ förskolan. Samt att ta reda pĂ„ vad specialpedagogen kan bidra med i det arbetet, för att utveckla verksamheterna till att passa alla de barn som vistas dĂ€r. Även hur rektorerna tycker att det specialpedagogiska arbetet pĂ„ förskolan ska fungera undersöks i studien. För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollĂ€rare och tvĂ„ rektorer. Den kvalitativa forskningen bygger pĂ„ individens egna uppfattningar om det fenomen som undersöks och det var just det som jag eftersökte för min studie.Mitt resultat visar pĂ„ de olika behov som förskollĂ€rarna ansĂ„g att det fanns pĂ„ förskolan dag och hur de arbetar för att möta dessa.

Bakgrund: I takt med att vÄra gamla blir allt Àldre finns det mÄnga personer som lider av demenssjukdom och som krÀver en speciell form av bemötande och omsorg. MÄnga personer med demenssjukdom vÄrdas i hemmen av sina anhöriga och hemvÄrden. Ett komplement till hemvÄrden Àr dagverksamhet, och dessa tillsammans kan fördröja flytt till sÀrskilt boende. Att arbeta med personer med demenssjukdom Àr ett komplext och krÀvande arbete, och genom att belysa personalens kompetens stÀrks deras yrkesroll och deras arbete synliggörs. Syfte: Syftet Àr att belysa hur personalen pÄ dagverksamhet för personer med demenssjukdom beskriver sitt arbete och vad som krÀvs av dem kunskaps- och kompetensmÀssigt relaterat till de allmÀnmÀnskliga kompetensdomÀnerna.