The Master of Science in Energy Systems Engineering program at Uppsala University started in 2000 and 221 students has graduated since. This master thesis aims to answer what competencies alumni considers most important for successful professional practice. It also seeks to find out how these competencies are reflected in the program to identify potential gaps between importance and how the competencies are being prepared. With inspiration from similar research a method has been developed consisting of two steps: (1) A survey and (2) interviews with alumni. The alumni survey rates the professional importance of 13 competencies and how well the corresponding competency is prepared in the program.

Organisationer med dess ledare intresserar sig i allt större utstrÀckning för att ha anstÀllda som har en balans i sin arbets- och livssituation. Ett sÀtt att hjÀlpa och stötta individen med att hitta harmoni mellan arbete och fritid Àr att erbjuda sÄ kallad karriÀrplanering. Det traditionella sÀttet att jobba med karriÀrplanering, det vill sÀga individen ansikte mot ansikte med en samtalspartner, Àr inget nytt, men alltsedan senare delen av 1990-talet Àr det ocksÄ möjligt att via e-learning genomföra karriÀrplanering. Att utifrÄn e-learning inhÀmta kunskap, krÀver stor sjÀlvdisciplin och prioritering av individen, och det finns bÄde för- och nackdelar.Syftet med undersökningen var att beskriva upplevelsen av karriÀrplanering via e-learning, "K-modellen", utifrÄn ett individperspektiv. Upplevelsen fokuserar pÄ funktionalitet i termer av upplevde Äterkoppling och anvÀndbarhet i termer av anvÀndarvÀnlighet.

The study was conducted at a business in the social service. The purpose was to examine how the business works with human resource planning. In order to answer the purpose two questions was formulated, which human resource planning strategy does the business use? And, how do businesses need to act according to the theory of strategic manpower to achieve human resource planning? Survey data collection was done through a qualitative research design, where interviews with five employees in the business took place.The study shows that the business is using a own made strategy in order to achieve human resource planning. The strategy consists of two steps, in step one they do an background analysis and step two a needs analysis where a goal- and responsibility description are designed and then a set of requirements.

Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhÀlsovÄrden med uppdraget att bevara och förbÀttra barnens psykiska och fysiska hÀlsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhÀlsoarbetet med bland annat fokus pÄ övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hÀlsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn frÄn 6 Är till och med 16 Är. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frÄgor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige. Intervjutexten analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet utmynnade i tvÄ teman: 1) Skolsköterskans möjligheter och begrÀnsningar att skapa en bra relation med överviktiga elever och deras förÀldrar och 2) Skolsköterskans möjligheter och begrÀnsningar att samarbeta med skolpersonal och övriga externa aktörer kring övervikt och fetma. Slutsats Genom samtalen hade skolsköterskan möjlighet att skapa nÀra relationer och stödja familjens egna resurser.

Syftet med vÄr gemensamma C-uppsats Àr att fÄ en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom Àldreomsorgens sÀrskilda boendeformer. Forskningen Àr kvalitativ och bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom bÄde privat och kommunal Àldreomsorg. Forskningen utgÄr frÄn Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer.Studien visar pÄ följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansÄg att ledare inom Àldreomsorgen mÄste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förstÄelse för att det Àr en mycket svÄr roll att vara mellanchef. De menade att det gÀller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll vÀrdet av att vara representativ för verksamheten.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka avtryck ett kompetensutvecklingsprojekt i svenska som andrasprÄk sÀtter hos de deltagande lÀrarna och deras undervisningspraktik. Kompetensutvecklingen genomfördes pÄ en skola dÀr majoriteten av eleverna Àr flersprÄkiga och mÄluppfyllelsen Àr lÄg. I studien följs tre lÀrare under projektets gÄng, dvs. över tvÄ terminer. Undersökningen har drag av ett aktionsforskningsprojekt, dÄ jag har varit bÄde lÀrarnas handledare under kompetensutvecklingen samt genomfört undersökningen.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.

I framtiden berĂ€knas antalet Ă€ldre över 65 Ă„r att bli fler. Äldre i framtiden kommer att ha en annan syn pĂ„ Ă„ldrandet samt ha en vana av utbildning, valfrihet och variation. Syftet med studien Ă€r att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar om framtidens arbetsterapi för Ă€ldre. Metoden var kvalitativ och ett mĂ„linriktat urval kombinerat med ett nĂ€tverksurval anvĂ€ndes. Tre fokusgruppsdiskussioner anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod.

Vi vill med denna uppsats klarlÀgga om chefernas agerande har nÄgon betydelse för i vilken omfattning deras medarbetare blir lÄngtidssjukskrivna. För att fÄ en ökad förstÄelse för sambandet undersöker vi Àven nÀrmaste chefens arbetssituation. Vi har valt att titta pÄ vad andra skrivit i Àmnet och pÄ sÄ sÀtt uppfylla vÄrt syfte. Det Àr mÄnga som skrivit om ledarskapets pÄverkan pÄ sjukskrivningar, men det finns ingen jÀmförelse emellan de olika uppsatserna/utredningarna. Det vi gjort Àr att jÀmföra och leta eventuella mönster i de kÀllor vi valt ut.

Syftet med studien var att kartlÀgga vilka förutsÀttningar boendestödjare i VÀrmland och Dalsland har att hantera sina arbetsuppgifter utifrÄn kompetens och evidens. Vi anvÀnde oss av en kvantitativ metod och gruppenkÀter för att kunna göra denna kartlÀggning. Studien riktade sig till enhetschefer inom socialpsykiatrin samt dess personal som jobbar inom boendestöd mot brukare med egen bostad. TvÄ enkÀter gjordes varav den ena riktades mot enhetscheferna och den andra mot personal. Totalt tillfrÄgades 23 kommuner att delta i studien och av de svarade 17 kommuner pÄ enkÀterna vilket ger en svarsfrekvens pÄ 74 %.

Bakgrund: Trauma Àr ett vÀrldsomfattande problem. I Sverige avlider 4500 personer Ärligen av traumarelaterade skador. Lennquist (2007) menar att denna siffra kan minskas vid optimerad organisation och förhöjd/förbÀttrad kompetens inom traumavÄrd. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors sjÀlvskattade kompetens inom traumavÄrd utifrÄn Landstinget VÀstmanlands kompetensutvecklings modell, baserad pÄ Benners kompetens- och utvecklingsstadier. Metod: Deskriptiv analys av kvantitativ data.

Studiens syfte Àr att undersöka pedagogers attityd till IKT i förskolan Vi ska Àven se vad det finns för hinder och möjligheter med IKT i förskolan. Vi har gjort intervjuer pÄ fem olika förskolor för att studera pedagogernas syn pÄ IKT. Vi undersöker ocksÄ pedagogernas syfte till att anvÀnda sig av IKT i förskolan.Den viktigaste delen i vÄr studie Àr pedagogen syn och förhÄllningssÀtt till att införa teknik och IKT i förskolan. Lindahl & Folkesson (2012) skriver att de senaste fem decennierna har IKT-anvÀndningen ökat men Àr fortfarande inte sÄ etablerade i förskolan. De skriver ocksÄ att det Àr pedagogernas rÀdslor som hÀmmar utvecklingen inom IKT i förskolan.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka och diskutera kring vad en lesson study erbjuder för möjligheter vad gÀller lÀrares kunskapssyn och kompetensutveckling. Under min tid som student har jag vid flertalet tillfÀllen besökt olika skolor för att genomföra min praktik bÄde inom idrott och geografi. NÄgot som jag har mÀrkt under praktikperioderna Àr att det förefaller finnas ett behov och en efterfrÄgan frÄn lÀrare att utveckla sig sjÀlva och sitt sÀtt att genomföra sin undervisning. Mitt val av metod grundar sig pÄ studiens frÄgestÀllningar. Genom att genomföra alla de Ätta stegen som en lesson study innefattar enligt Martons mall (2003) gör att jag fÄr svar pÄ det jag vill ha svar pÄ.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..