Körskador i samband med skogsbruk Ă€r ett problem. År 2012 togs en branschgemensam policy fram, som innehöll definitioner och rekommendationer för undvikande av allvarliga körskador. Studier har visat att attityder, kunskap och samsyn Ă€r viktiga faktorer för att minska körskador. MĂ„let var att belysa hur vĂ€l SkogssĂ€llskapets policy angĂ„ende körskador har förmedlats frĂ„n tjĂ€nstemĂ€n till maskinförare, samt att undersöka hur kommunikation kring, attityder till och samsyn om körskador ser ut hos maskinförare, produktionsledare och skogsförvaltare. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med 4 maskinförare och 5 tjĂ€nstemĂ€n. Sedan gjordes en kvantitativ undersökning genom en mejlenkĂ€t till 89 maskinförare, 15 produktionsledare och 34 skogsförvaltare, med total svarsfrekvens 36 %.

M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.

Bakgrund: I dagens informations- och kunskapssamhÀlle har kunskapen fÄtt allt större betydelse, vilket har stÀrkt individens stÀllning gentemot andra produktionsfaktorer. Dagens unga generation, som Àr uppvuxen i detta nya samhÀlle, har andra krav, förvÀntningar och vÀrderingar i jÀmförelse med sina förÀldrar. Det Àr viktigt för företag att ta hÀnsyn till de nya krav som finns pÄ arbetsmarknaden och ett sÀtt att tillgodose dessa Àr för företaget att erbjuda kompetensutveckling i form av traineeprogram. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur deltagandet i ett traineeprogram pÄverkar individens vilja att stanna kvar i ett företag efter avslutat program samt vilka effekter deltagandet fÄr för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Genomförande: För att kunna besvara vÄrt syfte har vi genomfört en fallstudie av Danske Banks traineeprogram.

SammanfattningArbetets art: Uppsats i pedagogik, 41?60 poÀngTitel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher.Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations? competence development within three branches.Författare: Jane JohanssonPernilla RidalEva-Britt StrandHandledare: Linda Reneland-ForsmanAntal sidor: 38 sidorProblem: PÄ vilket sÀtt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? PÄ vilket sÀtt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssÀtt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa hur arbetsgivares pedagogiskagrundsyn pÄverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher.Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. TvÄ representanter frÄn varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjÀnste- och producerande företag. I analysarbetet har vi lÄtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats nÀr dokument och intervjutexter har tolkats.

Denna uppsats fokuserar pÄ arbetstrivsel i mÀnniskobehandlande organisationer, mer specifikt ett autismboende i en större stad i SkÄne, med de speciella förhÄllanden som dessa innebÀr. RÄmaterialet i dessa organisationer utgörs av mÀnniskor ofta i behov av hjÀlp och stöd. Tidigare forskning visar pÄ att arbetstrivsel Àr ett fenomen som har stor betydelse för bÄde individ, grupp och samhÀlle. Det finns dÀrför en stor vinst i att försöka sÀtta sig in i de aspekter som bidrar till att stÀrka respektive hota arbetstrivsel i organisationer. DÀrmed blir syftet med uppsatsen att undersöka vilka faktorer som bidrar respektive hotar arbetstrivseln pÄ en psykisk pÄfrestande arbetsplats.En kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomfördes inom en LSS - verksamhet.

Vi anser att eftersom affÀrssystem Àr generellt standardiserade, för att kunna anvÀndas hos ett flertal verksamheter, uppstÄr det en problematik. Vi har utfört en fallstudie av kvalitativ karaktÀr dÀr syftet har varit att förtydliga och öka förstÄelsen för handlingsbarhet i affÀrssystem. Syftet har ocksÄ varit att utvÀrdera ett affÀrssystem i en verksamhetskontext dÀr vi har kunnat pÄvisa styrkor och svagheter i utvÀrderingsmetoder för handlingsbarhet. Vi har ocksÄ utifrÄn det lÀmnat förslag pÄ förbÀttringar som kan genomföras med de utvÀrderingsmetoder som ligger till grund för att utvÀrdera handlingsbarhet i ett affÀrssystem. Fokus i vÄrt uppsatsarbete har varit att kunna redovisa hur man kan gÄ tillvÀga för att Ästadkomma handlingsbarhet i affÀrssystem.Resultatet visar att det som kÀnnetecknar handlingsbarhet i affÀrssystem inte enbart Àr de handlingsbara kvalitetsidealen i affÀrssystemet.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ motiv till medverkan samt att tolka de erfarenheter som har gjorts av personer som har medverkat och hjÀlpt personal som trÀningsklienter i en rehabiliteringsutbildning. De medverkande var personer med allvarlig psykisk sjukdom och omfattande funktionsnedsÀttningar. Det var oklart varför dessa personer samtyckte till att medverka och ocksÄ hur de upplevde medverkan. En tes var att de valde att medverka utifrÄn en förhoppning om att fÄ tillgÄng till hjÀlp och stöd och en möjlighet att rehabilitera sig sjÀlva. Kontext för studien Àr Rehabiliteringsprojektet i Hallands lÀn som pÄgick mellan Ären 2005 ? 2008 och de utbildningssatsningar som ingick i detta sammanhang.

Antalet traineeprogram har under de senaste Ären ökat kraftigt i Sverige och allt fler företag erbjuder denna typ av anstÀllning. Traineeprogrammen anses ha ett gott anseende bland Sveriges studenter och dessa riktar sig frÀmst till nyutexaminerade civilingenjörer eller civilekonomer. Programmen kan ses som en förberedande utbildning inför de kommande arbetsuppgifterna och pÄgÄr under 18 ? 24 mÄnader. Traineen fÄr under denna tid chansen att lÀra kÀnna företaget, genomgÄ praktikperioder pÄ olika avdelningar och detta varvas med presentationer av företagets rutiner och kultur.

Mindfulness har anvÀnds som fortbildning för pedagoger för att minska stress och ge verktyg för att förÀndra förhÄllningssÀtt betrÀffande sig sjÀlv och yrket.  Det finns mÄnga medicinska studier som pekar pÄ fördelar med att öva sinnet med att vara nÀrvarande i nuet, alltsÄ att vara mindful. Mitt syfte Àr att undersöka om, hur och varför ett Ätta veckors mindfulnessprogram designat för skolan upplevs kunna ha bidragit till kompetensutveckling. Den empiriska undersökningen bestod av en kvalitativ intervjustudie baserad pÄ fyra pedagogers upplevelser av ett mindfulnessprogrammet de deltog i för cirka tvÄ Är sedan. Undersökningens teoretiska utgÄngspunkt av mindfulnessprogrammet och pedagogernas motivation till att delta i det samt deras upplever tvÄ Är senare Àr Moxnes elva inlÀrningsprinciper vilka han hÀvdar Àr nödvÀndiga för vuxnas lÀrande och för att individer skall kunna utvecklas. Resultatet av undersökningen visar att de berörda mindfulnessprogrammen svarar mot samtliga elva principer.

Demografiska förÀndringar i form av en Äldrande befolkning kommer att medföra att andelen arbetande minskar samtidigt som andelen icke arbetande ökar vilket leder till en arbetskraftsbrist i Sverige. Ett sÀtt att lösa bristen Àr att öka arbetskraftsinvandringen. Arbetsgivare har redan nu svÄrt att hitta den kompetens de letar efter inom landets grÀnser, men till deras hjÀlp finns nÀtverket Eures vars uppdrag Àr att underlÀtta för matchningen av arbetskraft inom EU/EES och Schweiz. DÄ konkurrensen om arbetskraft Àr hög krÀvs att organisationerna anpassar sin kompetensförsörjning för att kunna attrahera arbetskraft. Studien syftar till att undersöka hur organisationer anpassar sin kompetensförsörjning genom att utlandsrekrytera samt utreda vilken roll Eures spelar för organisationerna.Syftet undersöktes genom kvalitativ metod dÀr sex intervjuer genomfördes med personer som utlandsrekryterat.

Projektarbete har blivit en vanlig arbetsform i organisationer. Alfa Laval Àr ett företag som utnyttjar projektarbete för att utveckla verksamheten. Projekten leder dock inte alltid till de resultat som förvÀntas. För att analysera denna diskrepans vill jag lyfta fram projektledarnas uppfattning om sin arbetssituation. Studiens syfte Àr att belysa och analysera villkor för projektledarnas kompetensutveckling inom ramen för OD Supplys verksamhet.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön pÄ ett sÀrskilt boende som drivs i privat regi. Studien genomfördes pÄ ett sÀrskilt boende i en norrlÀndsk kommun. För att uppnÄ syftet har undersökning genomförts med en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer. Intervjuerna har varit av öppen karaktÀr och frÄgestÀllningar har varit: Vilka möjligheter har personalen till medbestÀmmande? Vilka utvecklingsmöjligheter finns nÀr det gÀller karriÀr och kompetensutveckling? Vilka personalaktiviteter som inte Àr arbetsrelaterade förekommer? Hur planerar och organiserar det privata vÄrdföretaget arbetstiderna? En intervjuguide med övergripande teman kopplade till forskningsfrÄgorna har anvÀnts.

SocialtjÀnstens barnavÄrdsutredningar utgo?r samhÀllets verktyg för att bedöma nÀr stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingÄr svÄra bedömningar som stÀller höga krav pÄ kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svÄrigheter barnavÄrdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frÄgor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa fra?gor finns strukturellt och praktiskt tillgÀnglig i arbetet.

SamhÀllets utveckling medför att organisationerna stÀndigt mÄste utvecklas. Det stÀlls krav pÄ dels organisationerna, men Àven individerna att följa samhÀllets utveckling. Ett medel organisationerna kan anvÀnda för att följa denna utveckling Àr kompetensutvecklingsinsatser.Det Àr vikigt att det görs en bra planering, för att organisationerna ska fÄ ett bra resultat av kompetensutvecklingsinsatsen. VÄrt syfte med uppsatsen kan beskrivas i tvÄ delar. Dels att analysera konsulters utsagor om planering av kompetensutvecklingsinsatser med avseende pÄ förutsÀttningar och hinder för individuellt lÀrande, samt med utgÄngspunkt i det första delsyftet analysera konsulters mönster och skillnader i planeringen av kompetensutvecklingsinsatser.Denna studie har genomförts genom en kvalitativ strategi, dÀr vi har utfört sex stycken halv-strukturerade intervjuer med konsulter frÄn olika organisationer.

I vÄr uppsats Varför inte en vÀgledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvÀgledares kunskaper och hur de kan anvÀndas i verksamheter utanför utbildningsvÀsendet. UtifrÄn det livslÄnga lÀrandet och vikten av att hÀnga med den globala marknadsförÀndringen mÄste bÄde individer och organisationer oavbrutet tÀnka pÄ att utvecklas. I dagens kunskapssamhÀlle rÀcker det inte att utbilda sig en gÄng utan individerna mÄste stÀndigt tÀnka pÄ att vara anstÀllningsbara. Syftet med vÄrt examensarbetet Àr att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsvÀsendet fÄr fram och tar till vara pÄ personalens kompetens inom verksamheten.