Syfte: Syftet med arbetet Àr att ge en bild av begreppen kompetens och kompetensutveckling. Vi vill Àven förmedla medarbetarna pÄ Swedbank i GÀvles uppfattning av begreppen för att kunna förstÄ hur de speglas i verkligheten. SynsÀtt och metod: Vi har val att arbeta med vÄr studie utifrÄn det synsÀtt som benÀmns aktörssynsÀttet. SynsÀttet menar att det Àr aktörernas olika uppfattningar om verkligheten som skapar en helhet. Vi alla lever i en social verklighet som konstrueras av hur vi verkar tillsammans, vilket innebÀr att det blir svÄrt att med olika uppfattningar finna en sanning. IstÀllet har vi i och med vÄr studie försökt bilda oss en uppfattning av Àmnet vi studerat och lÄtit vÄr slutsats formats av hur verkligheten uppfattas vara ur medarbetarnas perspektiv. VÄrt arbete grundar sig i empirin och den fallstudie som utförts pÄ Swedbank i GÀvle.

Projektorganisationer Àr en allt mer förekommande typ av organisation dÀr det dagliga arbetet utförs nÀstan uteslutande i flera, temporÀra projekt som byter av varandra. I projekten finner vi projektdeltagarna och projektledaren. En del funktioner Àr inte i projektform utan finns dÀr pÄ permanent basis i organisationen. En problematik som Äterfinns i projektorganisationer Àr att det rÄder intressekonflikter mellan projektens mer kortsiktiga och den permanenta organisationens mer lÄngsiktiga mÄl. Syftet med denna studie Àr att utforska projektledarens betydelse förkompetensutveckling av projektdeltagarna i en organisationskontext dominerad av projekt.

Detta examensarbete vill pÄvisa en möjlig vÀg till kompetensutveckling pÄ call centers: personalens deltagande i ett praktiskt utvecklingsprojekt. Studien har skett i samarbete med ett vÀletablerat call center i Norrbotten, Kalix Tele24. Projektet genomfördes under Ätta mÄnader pÄ Kalix Tele24, med stöd och kunskap frÄn en student/handledare frÄn LuleÄ tekniska universitet, densamma som författaren till examensarbetet. Projektet gick under namnet Projekt Helhetssyn och fokuserade pÄ att hitta förbÀttringar för samarbete och kommunikation inom företaget samt att skapa rutiner för informationsspridning. Allt arbete inom projektet utfördes av en projektgrupp, bestÄende av personal frÄn olika delar av Kalix Tele24.

I denna studie har pekplattan som pedagogiskt lÀromedel i förskolan undersökts. Det övergripande syftet var att ta reda pÄ hur verktyget nyttjades och vilka möjligheter till utveckling och lÀrande barnet kunde utveckla. Tanken var Àven att fÄ en bild av vilken kompetens och kunskaper som krÀvdes av pedagogerna för brukandet av iPad. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄtt ifrÄn Àr hur pekplattan kan bidra till lÀrande i olika aktiviteter pÄ förskolan? I vilka syften pekplattan anvÀnds pÄ förskolan? Vilken kunskap som pedagogerna ansÄg sig behöva för anvÀndandet av verktyget? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer samt observationer pÄ tre olika förskolor i en medelstor kommun belÀgen i norra Sverige.

Att de anstÀllda Àr den största tillgÄngen i ett företag har nu blivit en sjÀlvklarhet. Framtida konkurrensförmÄga och utsikter för företaget ligger i hÀnderna pÄ dess anstÀllda. Kompetensutveckling och hantering, som rekrytering, utveckling och trÀning av de anstÀllda, anses vara betydande för ett företags chans att lyckas. Kraven pÄ kompetensförnyelse kan inte tillgodoses med enbart traditionell utbildning i form av kurser, seminarier eller studiecirklar. Kompetensförnyelse mÄste i stÀllet handla om att lÀra i arbetet, pÄ arbetsplatsen, genom att lösa problem i arbetsuppgiften.

Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lÀrande och mervÀrde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer pÄ ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras ocksÄ pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocessen har frÀmjat respektive hindrat lÀrande och kompetensutveckling. Undersökningen Àr en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och nÄgra utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrÄn teorier kring lÀrande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gÄ in i rollen som utförande tekniker.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Landsbygdsdepartementet har för landsbygdsprogramet 2007-2013 pekat pÄ vikten av kompetensutveckling bland landsbygdens nÀringsliv för att det ska utvecklas. Kompetensutvecklingsprojekt Àr viktiga för att företagen ska stÄ rustade inför hÄrdnande konkurrens och för att förbÀttra sina varor och tjÀnster. DÀrför har det varit viktigt att göra en fallstudie för att visa vad satsningen har resulterat i. Med utgÄngspunkt i den fenomenologiska teorin har jag genomfört djupintervjuer i syfte att söka svar pÄ vad kompetensutvecklingsprojektet ? Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har resulterat i för utfall och effekter inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007-2013. Efter att ha trÀffat och intervjuat fem stycken deltagare frÄn kompetensutvecklingsprojektet ?Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har jag utifrÄn Kirkpatricks analysmodell behandlat materialet. Genom analysmodellen har jag gjort en Ätskillnad mellan fyra olika effekt- och resultatnivÄer för att kunna beskriva och analysera vilket utfall och vilka effekter projektet givit upphov till pÄ individ- och verksamhetsnivÄ.

Undersökningen genomfördes vid tvÄ olika verksamheter, ett större skogsbolag samt en socialförvaltning, i syfte att undersöka och jÀmföra hur de arbetar med kompetensförsörjning i samband med större pensionsavgÄngar samt hur de upplevde generationsvÀxlingen med avseende pÄ deras olika förutsÀttningar. MÄlsÀttningen var att belysa vilka utmaningar som generationsvÀxling och kompetensförsörjning Àr, ur ett ledningsperspektiv inom privat och offentlig verksamhet. Undersökningens datainsamling har skett i huvudsak genom intervjuer men kompletterats med dokument upprÀttade av verksamheten samt befintlig statistik. Studien visar att verksamheterna i dagslÀget inte upplever nÄgra större problem i samband med generationsvÀxlingen Àven fast det finns en del pensionsavgÄngar inom enheterna. De arbetar med olika strategier för att bevara kompetens sÄsom kompetensöverföring, behÄlla medarbetare som uppnÄtt pensionsÄlder och kompetensutveckling.

Inledning: AnvÀndning av interventionella radiologin har ökat inom sjukvÄrden dÀrför stÀlls högre krav pÄ personalen att ha goda kunskaper om strÄlsÀkerheten i avsikten att öka medvetandet om risker för strÄlskador och metoder för att minska förekomsten av skadorna. Interventionella radiografi Àr i stÀndigt utveckling och ersÀtter kirurgiska behandlingar av mÄnga sjukdomar. Syfte: Àr att belysa vikten av strÄlskyddsÄtgÀrder för att öka strÄlsÀkerheten vid interventionell radiografi. Metod: En litteraturöversikt som innebÀr ett utforskande av det valda omrÄdet genom att undersöka befintlig forskning. Resultatet av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades i helheten och sorterades utifrÄn arbetets syfte till lÀmpliga teman.

I dagens informationssamhÀlle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att mÀnniskor ska fungera i samhÀlle och nÀringsliv. KÀllor visar pÄ flera motiv till varför barn i tidig Älder ska introduceras för datoranvÀndning (dÄ datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssÀtt). UtifrÄn en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvÀndning pÄ förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer för att ta reda pÄ deras pedagogiska idéer om och satsningar pÄ IKT. Med utgÄngspunkt ur detta har Àven tvÄ fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att anvÀnda IKT i den pedagogiska verksamheten.

För att skapa tillvÀxt och förnya sig mÄste företagen i Sverige hela tiden utvecklas och förÀndras mot vad de nationella och globala marknaderna efterfrÄgar. En av framgÄngsfaktorerna, frÀmst för tjÀnsteföretag, Àr humankapitalet och utvecklingen av den. Humankapitalet Àr medarbetarnas erfarenheter, skickligheter och förmÄgor. Kompetensutveckling ses numera som en sjÀlvklarhet i organisationerna och chefer lÀgger allt större vikt vid att utveckla deras viktigaste resurs, medarbetarna. Det Àr komplexa problem som skall lösas med vÀlutbildad personal och inte en standardiserad maskinbearbetning, dÀr det exempelvis handlar om att stansa ut en enhet metall eller att fylla ett kÀrl med smÀlt jÀrnmalm.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Denna studie bygger pÄ ett uppdrag frÄn UmeÄ kommuns personalfunktion. I UmeÄ kommuns JÀmstÀlldhetsplan 2012-2014 stÄr det att det ska genomföras en ?analys av möjligheten till lÀrande och utveckling och om det finns skillnader som Àr könsrelaterade samt vidta ÄtgÀrder med anledning av resultaten?. Det övergripande syftet för studien Àr att granska och analysera vilka möjligheter medarbetare inom UmeÄ kommun har till utveckling och lÀrande och sÀrskilt om det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn. VÄr frÄgestÀllning Àr: hur pÄverkas möjligheterna till lÀrande och utveckling av organisationsförÀndringar och kön? Studien utgÄr frÄn tre teoretiska ramverk: politisk styrning och organisationsförÀndringar, arbetsliv och könsamt kompetensutveckling.

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.