Samtidigt som barnmorskeyrket kĂ€nnetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska förĂ€ndringar och rationalisering, Ă€r barnmorskors kommunikation, arbetstillfredsstĂ€llelse samt kompetensutveckling viktiga faktorer för  barnmorskornas vĂ€lmĂ„ende och deras kvalitativa vĂ„rdarbete. Syftet med studien  var att beskriva kommunikationen mellan barnmorskor samt mellan barnmorskor   och annan vĂ„rdpersonal med avseende pĂ„ dess inverkan pĂ„ arbetsförhĂ„llanden.  Åtta barnmorskor intervjuades pĂ„ tvĂ„ förlossnings- och BB avdelningar pĂ„ ett sjukhus i sydvĂ€stra Sverige. En kvalitativ innehĂ„llsanalys med en induktiv ansats har anvĂ€nts. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerad intervju. VĂ„rt  resultat visade att Barnmorskorna har ett framgĂ„ngsrikt arbetslag (workteam), dĂ€r  de har ett starkt kollegialt stöd samt stöd av sina ledare i det dagliga arbetet.

Sammanfattning:Audionomyrket har utvecklats frÄn ett assisterande till ett sjÀlvstÀndigt yrke. Framsteg inom forskning berörande audiologi stÀller höga krav pÄ audionomens kompetensutveckling. Internationellt har det undersökts hur kompetensutveckling kan förbÀttras, genom bildandet av frivilliga eller obligatoriska kompetensutvecklingsprogram, för att ge en sÀker patientvÄrd och en tillfredsstÀllande yrkesutveckling. I Sverige ansvarar varje audionom enskilt för sin kompetensutveckling. Det finns i dagslÀget inga studier som undersöker svenska audionomers instÀllning till att införa liknande kompetensutvecklingsprogram som finns internationellt, vilket Àr motivet bakom studien.

This study explores the shift in football recruitment from traditional scouting to data-driven methods, focusing on Sweden. It investigates how football organizations can enhance competency for effective data-driven recruitment. Through qualitative interviews with elite Swedish football organizations, the study emphasizes the need for competence development for proficient data-driven recruitment. To address the enhancement of personnel competency in the recruitment process, this study poses the research question: "How can football organizations effectively promote competence development to optimize their utilization of data-driven recruitment?" The results highlight the importance of targeted education, combining expertise in data-driven recruitment with a broad skill set.

Syftet med denna studie var att belysa lÀrares erfarenheter vid klassammanslagningar. Mer preciserat Àmnade arbetet att studera vilka positiva och negativa effekter som uppkommer vid en klassammanslagning/ökad gruppstorlek för lÀrares undervisning och den enskilda eleven samt hur detta pÄverkar konflikthantering och individanpassad undervisning. En annan frÄgestÀllning var att undersöka hur ett tÀtare samarbete mellan lÀrare pÄverkar lÀrares kompetensutveckling, bedömning och vÀrdering av elevers lÀrande. Studien utgick ifrÄn en kvalitativ standardiserad intervjumetodik dÀr totalt fyra respondenter intervjuades. Undersökningens resultat visar att respondenterna Àr positiva till lÀrarsamarbete bland annat eftersom det pÄverkar lÀrarnas kompetensutveckling och ökar deras handlingsmöjligheter samt för att samarbetet underlÀttar konflikthantering och individbedömning.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Idag stÀlls det höga krav pÄ kompetens och att vi stÀndigt ska lÀra i arbetet. Kraven innebÀr ett stort behov av kompetensutveckling och ett livslÄngt lÀrande. Finns ingen drivkraft att utvecklas Àr det svÄrt att finna en plats pÄ arbetsmarknaden.Syftet med denna studie Àr att beskriva hur chefer upplever sina möjligheter till utveckling och lÀrande i arbetet. Underlag för studien Àr nio intervjuer med chefer i olika branscher i bÄde den offentliga och privata sektorn.Studien visar att respondenterna Àr utvecklingsbenÀgna. De nöjer sig inte med den kompetens de redan besitter, utan strÀvar stÀndigt efter att lÀra nytt.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har pÄ strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, trÀnare och lagledare. Studien Àr av kvalitativmetod, Ätta idrottsklubbar frÄn fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergÄr alltmer frÄn ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker frÀmstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling pÄ personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning Àr en studie med större urval frÄnfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktomrÄde sÄsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktÀrsÀmneslÀrarna pÄ gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gÀller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktÀrsÀmnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mÄn de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda pÄ vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrÄn frÄgestÀllningen i syftet, pÄ en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktÀrsÀmneslÀrare inom avsedda program fördelat pÄ fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade kÀnner sig kompetenta i sitt verksamma karaktÀrsomrÄde i och med att de har bÄde relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill Àgna sin tid Ät den tekniska delen som intresserar dem mest.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mÀnskliga resurserna, har de senaste Ären vuxit sig större. Detta beror bl.a. pÄ att medvetenheten kring organisationer och hur man fÄr anstÀllda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna pÄ en arbetsplats Àr av stor vikt för att fÄ en ökad produktivitet och effektivitet.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur tvÄ- och flersprÄkiga barns olika sprÄk pÄverkar varandra i förskolan, samt hur förskolan pÄverkar de olika sprÄken. Vi vill Àven undersöka hur pedagogerna kan fÄ kompetens, utbildning och hjÀlp att stödja dessa barn i förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie pÄ tvÄ olika förskolor, dÀr vi gjort intervjuer och observationer som fokuserat pÄ barnens flera sprÄk, pedagogernas arbetssÀtt och kompetensutveckling. I examensarbetet har vi kommit fram till att olika förskolor arbetar pÄ olika sÀtt med flersprÄkighet, och att det Àr bÄde en regional och en lokal frÄga, som beror pÄ ekonomi och vad förskolorna prioriterar. Förskolorna i studien har bÄda ett stort antal flersprÄkiga barn, men prioriterar olika nÀr det kommer till hur de arbetar med flersprÄkighet.

Innan vi pÄbörjade vÄr lÀrarutbildning har vi bÄda sammanlagt arbetat med utvecklingsstörda under 14 Är tid,som assistent, obehörig lÀrare och förÀlder. VÄr erfarenhet frÄn bÄde verksamhetsförlagda utbildningsperioder och arbete i skolor har gjort oss medvetna om att flertalet slöjdlÀrare undervisar elever i grundskolan sÄvÀl som grundsÀrskolan. I tidigare förordningar i svensk författningssamling har behörighetskraven varit nÄgot oprecisa och i realiteten har en ÀmneslÀrarexamen givit tillrÀcklig behörighet för att undervisa de praktisk-estetiska Àmne- na i grundsÀrskolan. I och med den nya författningssamlingen SFS 2011:326 krÀvs ÀmneslÀrarutbildning samt speciallÀrarexamen mot utvecklingsstörning för att undervisa grundsÀrskolan i bild, hem- och konsumentkun- skap, idrott och hÀlsa, musik samt slöjd. De nya behörighetskraven för slöjdlÀrare i grundsÀrskolan uppfylls av ytterst fÄ, om ens av nÄgon, i dagslÀget.Genom en fallstudie av fiktiva elever, vilka vi lÄter vandra genom en ÀmnesomrÄdesplanering, undersöker vi behovet av kompetensutveckling för verksamma och blivande slöjdlÀrare i deras möte med grundsÀrskolan.

Detta Àr en kvalitativ utvÀrdering av omvÄrdnadslyftet i LuleÄ kommun med fokus pÄ verksamhetsnyttan med satsningen. OmvÄrdnadslyftet Àr en nationell satsning pÄ kompetensutveckling inom vÄrd och omsorg. Verksamhetsnyttan kommer att kopplas till begreppet lÀrande organisation vilket syftar till en organisation som kontinuerligt lÀr av sina erfarenheter för att lösa sina uppgifter pÄ ett bÀttre sÀtt. Medlemmarna i en lÀrande organisation har god kunskap om resultat, problem och mÄl. Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera om omvÄrdnadslyftet har bidragit till ökad kompetens inom vÄrd och omsorg samt om medverkan har stÀrkt de yrkesverksamma i deras yrkesroll.För insamling av det empiriska materialet till studien har kvalitativa intervjuer utförts med yrkesverksamma inom Àldreomsorgen och funktionshindersomrÄdet.

I skolan möter vi dagligen elever som i nÄgon form behöver extra stöd. Vi har i vÄrt arbete med elever i sÀrskilda undervisningsgrupper haft god tillgÄng till IT-verktyg (exempelvis talsyntes, stavningsprogram), vilket vÀckt ett intresse hos oss kring IT och dess möjligheter. Finns detta stöd eller hur ser det ut vad det gÀller IT-verktyg? Vi Àr ocksÄ nyfikna pÄ hur kompetensutvecklingen kring dessa verktyg ser ut samt om det kan finnas ett samband med skolutveckling inom IT-omrÄdet. Vi valt en kvantitativ ansats, eftersom metoden Àr en enkÀtstudie i form av en webbenkÀt.Resultatet visar pÄ en stor skillnad vad det gÀller tillgÄngen till IT-verktyg, kompetens och kompetensutveckling kring dessa samt hur det ser ut vad det gÀller skolutveckling.

Syfte: Syftet Àr att kartlÀgga hur pedagoger i en vÀstsvensk kommun arbetar med IUP med skriftliga omdömen. FrÄgestÀllningar? Hur upplever pedagoger arbetet med IUP?? Hur involveras elever?? Hur involveras förÀldrar?? Hur kan IUP vara ett ?levande dokument? i det dagliga arbetet?? Vilken kompetensutveckling har lÀrarna fÄtt och vilken kompetensutveckling Àr de i behov av?Metod: Vi har valt att besvara vÄra frÄgestÀllningar dels genom litteraturgenomgÄngen och dels genom en enkÀtundervisning riktad till klasslÀrare i Är 1-6. Vi har valt att genomföra en enkÀtundersökning som Àr dels kvalitativ och dels kvantitativ vilket vi finner lÀmpligast med tanke pÄ vÄrt syfte.Resultat:Generellt sett upplever de flesta att de kan arbeta med IUP enligt de riktlinjer som finns i allmÀnna rÄden. De anser att genom att arbeta med IUP blir mÄlen blir tydligare för alla inblandade, förarbetet ger vÀrdefull tid med varje elev och styrdokumenten kan följas bÀttre.