Syftet i studien var att få en djupare förståelse för hur kvinnor som arbetar inom en mansdominerande industri förhåller sig till ohälsa. I bakgrunden presenteras kvinnor och mäns position i samhället samt hur kvinnlig sjukskrivning ser ut på ett nationellt och internationellt plan. Hur normer och synen på kvinnor ser ut och påverkas på en arbetsplats som domineras av män. Studier visar att kvinnor står för procentuellt högst antal sjukfrånvarodagar och att bidragande orsaker till detta kan vara biologiska skillnader.  Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där sex intervjuer har använts som metod, detta för att få den djupa förståelse som studien annars hade kunnat gå miste om ifall andra metoder använts. Resultatet visade tydligt att majoriteten av de undersökta kvinnorna hade svårt att beskriva sina åsikter kring företaget.

Gruppen homosexuella har en sämre psykisk hälsa än gruppen heterosexuella vil-ket kan bero på en strukturell diskriminering i samhället. Enligt forskning finns det sjuksköterskor som skulle välja att inte vårda homosexuella patienter om möj-ligheten fanns. Därav syftet med denna studie: att undersöka lesbiska kvinnors erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvård i relation till sexuell identi-tet. Vidare frågeställningar är om och hur sexuell identitet är relevant i vårdmötet samt vilket bemötande som är önskvärt enligt informanterna. Metoden för studien är att genomföra en induktiv intervjuundersökning, där ett urval av sex lesbisk kvinnor med erfarenhet av slutenvård ingår.

Bakgrund: Under år 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjärde känd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebär det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en ändring i Sveriges abortlag att träda i kraft, vilket innebär att utländska kvinnor får tillåtelse att komma till Sverige för att genomgå en abort. Samhället betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.

Bakgrund: Gynekologisk cancersjukdom drabbar årligen 2800 kvinnor i Sverige. Behandling av gynekologisk cancersjukdom kan innebära påfrestande biverkningar, både fysiska och psykiska, som kan påverka den sexuella hälsan. Sexualitet och sexuell hälsa är sammanlänkat med välbefinnande och hälsa. Personcentrerad vård beskrivs som en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär att se patienten som en person med unika behov, resurser och erfarenheter. Sexualitet kan vara ett intimt och känsligt samtalsämne, vilket ställer krav på sjuksköterskans kompetens.

Studiens syfte är att undersöka vad livskvalitet innebär för döva unga vuxna i dagens samhälle samt förstå hur deras dövhet påverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som är döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. Utgångspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhället samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv på begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit är att diskriminering på arbetsmarknaden är en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, både utifrån ekonomiska och känslomässiga aspekter på livskvalitet.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor, varje år får ungefär 8000 kvinnor i Sverige diagnosen. Under de senaste åren har mortaliteten minskat på grund av att allt fler bröstcancerfall upptäcks i tidigare skeden och då behandlingarna har blivit bättre. Screeningkontrollerna är en viktig del i tidig upptäckt av bröstcancer. De inriktar sig på undersökning av kvinnor som är utan symptom och som bedömer sig själva som frisk. De kvinnor vars bilder visar tecken på förändring blir kallade för ytterligare undersökning.

SammanfattningDatum: 2012.06.08Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sätt att leda ? berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Bakgrund: I Sverige erbjuds alla kvinnor under en period av livet regelbundna hälsokontroller av brösten med mammografi, bröströntgen. Undersökningarna görs för att kunna upptäcka och behandla bröstcancer på ett så tidigt stadium som möjligt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors erfarenheter kring mammografi-undersökningar. En metod för systematisk litteraturöversikt för att identifiera, bedöma och sammanställa kunskap från vetenskaplig litteratur genomfördes. Målet med den systematiska översikten var att försöka få en så heltäckande bild som möjligt av var forskningen för närvarande befinner sig inom området.

Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerformen bland kvinnor i Sverige och i övriga världen. Beskedet om diagnosen bröstcancer kan upplevas som en livshotande sjukdom som kan orsaka lidande och förändringar i personens livsvärld samt utlösa en rad starka känslomässiga upplevelser. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser vid nydiagnostiserad bröstcancer från diagnosbeskedet och fram till behandling. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i databaserna CINAHL och Medline.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader i antalet vänskapsrelationer mellan kvinnor och män, samt om skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta individerna träffar sina vänner kan hjälpa till att förklara denna skillnad. I teoridelen diskuteras vad vänskap är utifrån olika vänskapsdefinitioner, samt varför vi har vänner. Vidare presenteras genusteorier som förklarar varför kvinnor och män agerar på olika sätt i samhället, samt relationen mellan vänskap och genus. Korstabeller och en multipel linjär regressionsanalys har genomförts på datamaterialet som är hämtat ifrån Levnadsnivåundersökningen år 2000. Det slutgiltiga antalet respondenter var 5142 stycken som i undersökningen fick besvara sina levnadsförhållanden som exempelvis vänner, familj, utbildning och arbetsförhållanden.

Bakgrund: Smärta är den vanligaste orsaken till att människor söker sig till sjukvården. Smärta är ett symptom vid många sjukdomar och påverkar patienternas livskvalitet negativt. Upplevelsen av smärta är högst subjektiv och det finns en mängd olika faktorer som kan påverka smärtupplevelsen. Genus och kön kan eventuellt inkluderas i dessa faktorer. Smärta orsakar lidande hos patienten med potentiellt skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser.

Bakgrund: Varje år insjuknar ungefär 7000 personer i bröstcancer i Sverige, vilket innebär att 15-20 kvinnor om dagen får en bröstcancerdiagnos och att var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid. Mötena mellan dessa kvinnor och sjuksköterskan blir viktiga för upplevelsen av hela sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som lever med bröstcancer upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som baserades på ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar, där elva artiklar har kvalitetsgranskats och analyserat. Resultat: Resultatet visade att bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde trygghet, stöd och att de blev sedda, vilket kategoriserades som vårdande möten.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Många av de drabbade reagerar med starka känslor på diagnosen och behandlingen är tung och ofta obehaglig att ta sig igenom. Kvinnorna behöver stöd från anhöriga, vårdpersonal och andra kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Anhöriga utgör den största källan till stöd, men stödet från vårdpersonalen är också av stor betydelse. Stöd kan delas in i emotionellt, materiellt och informativt stöd.Syfte: Att beskriva bröstcancerdiagnostiserade kvinnors upplevelse av emotionellt stöd från vårdpersonal.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg utfördes.

Bakgrund: Incidensen av bröstcancer ökar i Sverige och är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Varje dag diagnostiseras 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer och även om chanserna att överleva ökar, skapar denna sjukdom en stor livsomställning för de drabbade kvinnorna. Bröstcancer är en multidimensionell sjukdom vilket kan leda till att kvinnan får såväl fysiska som psykiska problem. Kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår en krisreaktion, som slutligen leder fram till att de får en ny syn på sitt liv och sin tillvaro. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med nydiagnostiserad bröstcancer.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den sjukdom med högst dödlighet i Sverige bland både män och kvinnor, trots det har den mesta forskningen gjorts på män. Tidigare studier visar att kvinnor återhämtade sig sämre än män efter hjärtinfarkt både fysiskt och psykiskt. Det framkom även att kvinnor löper högre risk att drabbas av depression.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur livet förändras efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar som analyserades med ett manifest perspektiv utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Litteraturstudien visade att kvinnor upplevde många förändringar i livet efter en hjärtinfarkt. Det framkom även brist på stöd och information från sjukvården.