Implementationsproblematiken inom de mänskliga rättigheterna är en pågående diskussion. Denna undersökning behandlar hur artikel 16.2 implementerats i Gambia och vad det kan finnas för svårigheter i implementeringen av en artikel som behandlar barnäktenskap. Genom fallstudien som metod och implementeringsforskning, Susan Möller Okin samt Sheyla Benhabibs teori gällande grupprättigheter kontra kvinnors rättigheter på individnivå undersöks hur artikel 16.2 i CEDAW implementerats i Gambia. Artikel 16.2, vilken beskriver barnets trolovning och äktenskap, dekonstrueras och utifrån det diskuteras innebörden i artikeln vilket senare jämförs med Gambias nationella lagstiftning. Undersökningen består av att se hur artikel 16.2 implementerats i Gambia och vad det kan finnas för svårigheter i implementeringen av en artikel som behandlar barnäktenskap.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna. Cirka 7000 kvinnor i Sverige drabbas årligen och diagnostisering har blivit lättare. Därmed upptäcks bröstcancer tidigare vilket lett till ett mindre radikalt kirurgiskt ingrepp. Bröstcancer kan behandlas på olika sätt, t.ex. genom mastektomi och bröstbevarande kirurgi.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där trender ständigt förändras, vilket medfört att konsumenter alltid efterfrågar det senaste som finns på marknaden. Klädföretag tillhör den bransch där det populära ?fast fashion? modet blivit alltmer vanligare och innebär att nya klädkollektioner erbjuds från vecka till vecka. Det har framkommit från olika håll att den ökade klädkonsumtion är en bidragande faktor till dagens hälso- och miljöproblem. Unga kvinnor klassificeras som den konsumentgrupp som vill följa med i modetrenderna och konsumerar därför mest kläder.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykisk sjukdom som innebär en förändrad kroppsuppfattning med självsvält. Lidandet kan ses som en inre kamp där sjukdomen tagit makten över anorektikerns självkänsla. Sjukdomen kan kännas som en identitet på grund av att den är en så stor del av den drabbades liv. Behandlingen utförs individuellt med strävan att vända viktnedgången. Detta kan vara svårt och stressfullt för patienten, därmed är stöd och trygghet från de närstående personerna av stor vikt för ett tillfrisknande.

Kvinnor med fibromyalgi upplever att deras livssituation blir förändrad i samband med sjukdomen och den påverkar både fysiskt, psykiskt och socialt. Många kvinnor upplever att personer i deras närhet inte tar deras sjukdom på allvar då de inte ser sjuka ut. Kvinnor med fibromyalgi kämpar varje dag mot osynliga symtom som begränsar deras dagliga liv. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi. Metoden som har använts är litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berättelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen består av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssätt, analyserat genom att göra en innehållsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berättelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna är flera, men handlar på det stora hela om att barnafödande är någonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. Då kvinnornas berättelser handlar om upplevelser som avviker från denna norm måste de hela tiden positionera sig själva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstå sin upplevelse och göra den legitim.

Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt.

Partnerrelaterat våld är ett stort folkhälsoproblem, både globalt och inom Sverige, som främst drabbar kvinnor i olikkönade förhållanden. Med partnerrelaterat våld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Våldet innebär fysiskt såväl som psykiskt lidande för den utsatta kvinnan och varje år beräknas 17 kvinnor i Sverige avlida till följd av partnerrelaterat våld.  Hälso- och sjukvården är den instans som utsatta kvinnor i första hand väljer att kontakta. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld erfar mötet med hälso- och sjukvården. Studien är genomförd som en litteraturstudie och baseras på 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund- Att få beskedet bröstcancer kan för många kvinnor innebära svårigheter med olika emotionella känslor. Därmed är det viktigt att operationssjuksköterskan inom sjukvården ser människan som något större än bara en sjuk kropp. Att kroppen inte bara är fysisk, utan den bär även på människans livshistoria, känslor, självbild och mening.Syfte- Att beskriva kvinnans upplevelse av sin kropp före och efter bröstcancerkirurgi.Metod- En litteraturstudie med systematisk ansats där 19 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats.Resultat- Studiens resultat visar kvinnans upplevelser före och efter bröstcancerkirurgi och omfattar två huvudteman: Uppfattningar och tankar kring kroppen och Förändringar av kroppen. Dessa delas in i subteman: Kvinnors kroppsbild, Strävan efter att bevara sin enhet, Tillfreds med sin kropp, Att bli svken av sin kropp och Förlust av sin kvinnlighet.Slutsats- Varierande upplevelser av den egna kroppen förekom och det framkom att dessa kunde vara både positiva och negativa. De negativa upplevelserna bestod främst av att kvinnorna upplevde sina kroppar som förändrade.

Migrationsverket har kritiserats hårt för att inte ha tillräcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrågor, eftersom människor nekats uppehållstillstånd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. Människor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella läggning som skäl, eftersom det inte klassats som tillräcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgå från en heteronormativ diskurs som är diskriminerande.Queerfeministisk teori kritiserar samhälleliga normer som påverkar hur människor behandlas. Med hjälp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa diskurser i svensk migrationspolicy.

Uppsatsens fokus ligger på unga mäns och kvinnors reception vid läsning av samma skönlitterära text samt deras val av litteratur. Syftet är att undersöka om det föreligger skillnader i valet av litteratur samt receptionsmässigt sett, vilka dessa skillnader är och hur de yttrar sig?Tidigare forskning rörande vårt ämne samt övrig relevant litteratur presenteras och diskuteras i uppsatsen under forskningsbakgrunden. Där tas även begrepp och litterära redskap upp som sedan är behjälpliga vad gäller diskussionen av den empiriska undersökningen. Forskningsbakgrunden knyts an till uppsatsens undersökning, vilken är i form av en kvalitativ intervju där fyra informanter, från två olika gymnasieprogram, deltagit.

Den här C-uppsatsen är en kvalitativ studie om användandet av feelgood tidningar i vardagen. Studien strävar efter att ta del av och förstå hur läsarna använder feelgood tidningarna i sin vardag. Studien syftar också att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att läsa tidningarna.Mina frågeställningar är: Hur använder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det är att läsa de här tidningarna? Vad är det som gör feelgood tidningar underhållande?Hur kan man tolka kvinnornas användning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv?Materialet inhämtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i åldrarna 40- 65 år. Den teoretiska bakgrunden har hämtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av Skårderud Finn.Analysen är ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen.

Bakgrund: Träning medför hormonella förändringar och anpassning av vävnader. Under kvinnans menstruationscykel fluktuerar halten könshormoner. International Organization for Physical Therapy in Women?s Health (IOPTWH) anser att vårdutbildningar på grundnivå bör inkludera kunskap kring kvinnans specifika fysiologi. Detta bör tas hänsyn till och inkluderas i sjukgymnastens arbete, rehabilitering och träning av kvinnliga patienter.

Bakgrund: Att vänta barn och bli mamma är för kvinnan en av livets största händelser. För gravida kvinnor som behöver specialiserad vård eller individuell planering kring graviditet, förlossning och eftervård finns det i Sverige enheter för kvinnor med komplicerat barnafödande. Bedsiderapportering har studerats inom olika verksamheter men inte tidigare inom vård vid barnafödande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors erfarenheter av bedsiderapportering vid en specialobstetrisk BB-avdelning. Metod: Intervjuer genomfördes med sex kvinnor som var inskrivna på den specialobstetriska BB-avdelningen.

Den palliativa vården har i dag hamnat i fokus, den bedrivs både på sjukhus, i den primära vården och i hemmen. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befinner sig i livets slutskede är det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställs för att lindra det lidande som uppstår. Syftet med litteraturstudien är att beskriva patientens upplevelse att vara vid livets slut, för att färigenom få större förståelse för palliativ vård. Studien bygger på två biografier som handlar om att vara i livets slut utifrån två kvinnors egna upplevelser.