Fattiga kvinnor fokuseras ofta i internationellt utvecklingsarbete då de anses överlägsna män i att generera såväl förbättrad hälsa som ekonomisk utveckling. Feministisk kritik av tidigare insatser som främst sett till kvinnors reproduktiva roll har gjort att empowermentbegreppet idag är centralt: kvinnors villkor ska definieras på gräsrotsnivå, såväl praktiska som sociopolitiska behov ska mötas och kvinnor därmed ges förutsättningar att göra strategiska livsval. Kvalitativa intervjuer med kvinnor i Svenska Getbanken i Uganda genomfördes i syfte att undersöka utvecklingsprojektets inverkan på kvinnornas livssituation, och på deras självuppfattning. Efter tematisk analys visar resultatet bl a att kvinnornas inkomster gynnar familjen, att deras självtillit växt då isolering i hemmet bytts mot socialt stöd och ny kunskap, och att de något ökat sitt inflytande i familjen. En kritik är att kvinnornas totala arbetsbörda ökat, då projektet inte beaktar strukturella frågor, som t ex könsarbetsdelning.

Uppsatsen bygger på fyra intervjuer; tre med forskare som studerat relationsvåld och en intervju med en forskare i ledande position. Utgångspunkten i uppsatsen är att diskutera vilka faktorer som bidrar till att ett fenomen klassas som ett samhällsproblem och därigenom blir mer utforskat. Jag har valt att använda mig av exemplet relationsforskning och vill ta reda på vad forskare anser är orsakerna till att forskare i allmänhet har valt att se mäns våld mot kvinnor i nära relationer i Sverige som ett samhällsproblem och därmed bidragit till bredare forskning inom ämnet samtidigt som ämnet kvinnors våld mot män i nära relationer hittills förblivit relativt outforskat. Jag har valt att analysera materialet från intervjuerna utifrån två olika teoretiska perspektiv. Den ena perspektivet är det objektivistiska synsättet som menar att ett samhällsproblem uppkommer utifrån faktiska missförhållanden i samhället.

Uppsatsen fokuserar på fem utländska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jämlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera på en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhållningssätt till den underordning som tilldelas dem av västerländsk feminism.Resultatet visar att kvinnorna alltid är tvungna att förhålla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta även påverkar deras självbild. De ifrågasätter västerländska feministers etnocentrism. De känner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ?passiva offer?..

Bakgrund: Vid förlusten av ett bröst i samband med bröstcancer kan kvinnan uppleva en förändrad kroppsbild. En bröstrekonstruktion kan vara en följd efter mastektomi och kan hjälpa kvinnan att återfå sin känsla av kvinnlighet. Syfte: Syftet var att belysa bröstcanceropererade kvinnors upplevelser av bröstrekonstruktion. Metod: Studien var en litteraturstudie. Innehållsanalys med stöd av Granheim och Lundmans modell har tillämpats.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk kvinnosjukdom där livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Detta resulterar i inre blödningar och bäckensmärta. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med Endometrios. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på analys av 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom två huvudteman, Endometrios den avfärdade sjukdomen samt Faktorer som påverkar livet för kvinnor som lever med Endometrios.

Att bli frisk från Anorexia Nervosa innebär en lång och hård kamp mot sjukdomen. Många kvinnor beskriver hur de upplever en särskild vändpunkt då tillfrisknandet börjar. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av tillfrisknandet från Anorexia Nervosa i Sverige. Frågor som studien ställer är om vändningen kommer när kvinnorna är under vård och vilka faktorer som påverkar tillfrisknandet.För att få fram kvinnors upplevelser användes en kvalitativ ansats. För att samla in data lästes sex olika självbiografier som var skrivna i Sverige på svenska.

Studien handlar om långtidssjuka, utlandsfödda kvinnors upplevelser av den arbetslivsinriktade rehabilitering de har fått och huruvida de upplever att den har varit betydelsefull, värdefull och stärkande för dem och i så fall på vilket sätt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och består av fem semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldern 45-52 år, som är födda i Mellanöstern och har bott i Sverige i mer än 20 år. Gemensamt för samtliga informanter är att de har diagnosen fibromyalgi. Studien visar på att kvinnorna i nuläget mår så dåligt att de sannolikt har ett större behov av medicinsk rehabilitering än arbetslivsinriktad rehabilitering. De upplever att sammanhållna rehabiliteringsprogram och samtalsstöd har varit de rehabiliteringsinsatser som har hjälpt dem i störst utsträckning..

Fritiden ska fungera som en glädjekälla och vara både avkopplande och stimulerande. En tillfredsställande fritid påverkar hur vi mår. Den här uppsatsen behandlar vad kvinnor gör på sin fritid. Uppsatsen syftar till att studera begränsande faktorer för kvinnors fritid, begränsningar samt skillnader i fritidsmöjligheter och fritidsvanor. För kvinnor i olika åldersgrupper och stadier i livet.

Som huvudproblem hade vi frågeställningen: Hur skiljer sig mäns och kvinnors preferenser för och köpbeslutsprocesser vid val av mobiltelefon åt och vad påverkar dessa? Hur kan marknadsföringen utformas för att möta dessa olikheter? Syftet med uppsatsen var att genom teori och empiri undersöka kvinnors och mäns preferenser och köpbeslutsprocesser och vad som påverkar dessa samt att undersöka den marknadsföring som finns idag och hur denna tar eller skulle kunna ta hänsyn till olikheter mellan könen. Metoddelen på uppsatsen bygger till stor del på en kvalitativ studie. Vilket innebär att flertalet personliga intervjuer genomfördes. För att tolka marknaden och dess olika form av media användes även content analyse som metod för att tolka detta.

Den här studien har haft sin utgångspunkt i attundersöka kvinnors kvantitativa utrymme i läroböcker i historia inriktade motmellanstadiet. Detta har genomförts ur ett kvantitativt perspektiv där metoden inneburitatt räkna förekomsten av kvinnor i de utvalda läroböckerna. För att uppnåsyftet med studien och få svar på frågeställningarna har två förlag studeratsdär utgåvor mot både den aktuella läroplanen Lgr11 och den gamla läroplanenLpo94 varit till grund för studien. Det har i studien gjorts jämförelser mellande olika förlagen, utgåvorna, kapitlen och bildutrymmen, för att nämna några.Resultatet presenteras i form av stapel- och cirkeldiagram för att få en enkelöversyn av kvinnors utrymme. Studiens mest framträdande resultat är att trotsatt forskningen kommit framåt och även vår samhällsutveckling ges inte kvinnormer utrymme i de nyare utgåvorna.

Denna studies syfte a?r att underso?ka va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nstens bemo?tande och insatser utifra?n Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie anva?nds en kvalitativ ansats da?r vi har genomfo?rt semistrukturerade intervjuer med va?ldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtja?nsten. De studier som bero?r va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nsten a?r va?ldigt begra?nsade.

Tidigare studier har påvisat skillnader mellanmän och kvinnors riskbenägenhet. Syftet för detta arbete är att studerakönsskillnader för ett faktiskt sakförhållande. De hypoteser som formuleratsämnar undersöka hur variabeln kvinna påverkar sannolikheten att inneha en vissförsäkringsomfattning för bilar eller välja en hög kontra låg självrisk. Istudien används en linjär sannolikhetsmodell vilken appliceras på data medinformation om bilförsäkringsomfattning för ett försäkringsbolag som ärverksamt i Kronobergs län i södra Sverige. Resultatet av studien är att detförekommer skillnader mellan män och kvinnors sannolikhet att inneha delkaskosamt kaskoförsäkring där kvinnor har större benägenhet att inneha respektiveförsäkringsomfattning.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med övervikt. Samtliga artiklar som analyserades kom från västvärlden. Analysen resulterade i 5 kategorier som svarar mot syftet: Att ständigt kämpa mot fetman och känna maktlöshet, Att hantera känslor med hjälp av mat och vara beroende, Att känna sig misslyckad och skamsen över sin kropp, Att känna sig förödmjukad och trakasserad och Att stöd ökar självförtroendet och minskar ensamhet. Författarna diskuterar likheter och olikheter i resultatet i litteraturstudien mot andra grupper, såsom människor som lever med kronisk sjukdom, människor som lever med handikapp och kvinnor med alkoholberoende. Tänkbara omvårdnadsinterventioner i mötet med kvinnor med övervikt ges för att tydliggöra vikten av individuellt bemötande..

Reumatoid artrit är en inflammatorisk kronisk systemsjukdom som påverkar drabbade kvinnors dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Reumatoid artrit. För att få en djupare förståelse studerades sju vetenskapliga artiklar som motsvarade vårt syfte och de analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: smärta och fatigue dominerar livet och leder till hjälplöshet och rädsla, uppleva frustration över kroppens begränsningar och deformeringar, sjukdomens negativa inverkan på sociala roller och relationer, missnöje och besvikelse över sjukvårdspersonal och medicinering samt försöka acceptera sjukdomen och hitta överlevnadsstrategier. Studien visade att sjukdomen påverkade kvinnornas liv på olika plan.

Reumatoid artrit är en inflammatorisk kronisk systemsjukdom som påverkar drabbade kvinnors dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Reumatoid artrit. För att få en djupare förståelse studerades sju vetenskapliga artiklar som motsvarade vårt syfte och de analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: smärta och fatigue dominerar livet och leder till hjälplöshet och rädsla, uppleva frustration över kroppens begränsningar och deformeringar, sjukdomens negativa inverkan på sociala roller och relationer, missnöje och besvikelse över sjukvårdspersonal och medicinering samt försöka acceptera sjukdomen och hitta överlevnadsstrategier. Studien visade att sjukdomen påverkade kvinnornas liv på olika plan.