Ma?ns va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett omfattande och aktuellt samha?llsproblem. A?mnet ges dessva?rre ett mycket begra?nsat utrymme pa? Socionomprogrammet vid Go?te- borgs universitet. Syftet med studien a?r att underso?ka och beskriva en grupp va?ldsut- satta kvinnors upplevelser av erha?llet sto?d fra?n ett specifikt skyddat boende, samt hur sto?det pa?verkat deras livssituation.Vi har utfo?rt en kvalitativ studie och med hja?lp av semistrukturerade intervjuer genom- fo?rt intervjuer med fem kvinnor.

Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt.

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett..

Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever sjukv?rdpersonalens bem?tande. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk metod. Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen. Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter med denna sjukdom.

Problem: En problematik i sjukvården är att psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala påverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad.Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade kvinnornas liv.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Vetenskapliga undersökningar påvisar att otillräckliga kunskaper och otillräcklig information om HPV och dess samband med livmoderhalscancer resulterar i att kvinnor inte tar del av de åtgärdsprogram som erbjuds därmed löper ökad risk för att drabbas av livmoderhalscancer.Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors kunskap om Humant Papillomvirus och upplevelse vid en gynekologisk cellprovskontroll.Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie med kvalitativ ansats, grundad på sex kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ vetenskaplig artikel. Dessa utvalda vetenskapliga artiklars resultatdel analyserades utifrån ett manifest perspektiv.Resultat: Studiens resultat författades utifrån fyra teman: trygghet, kunskap, tillgänglighet och bemötande. Vidare visar litteraturstudien att det finns ett behov hos kvinnor att få information om Humant Papillomvirus och sambandet med livmoderhalscancer vid upprepade tillfällen och via olika kanaler för att kunna ta ett aktivt och väl grundat beslut och uppleva delaktighet i vården.Slutsats: Resultatet visar att vårdinrättningarna måste bli bättre på att verkställa sina uppgifter både utifrån de riktlinjer som finns och utifrån det behov som kvinnor efterfrågar. Sjuksköterskans information och bemötande vid en gynekologisk cellprovskontroll visar sig ha stor betydelse för att kvinnorna ska uppleva delaktighet och motivation att delta vid fortsatta kontroller..

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjärtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i mötet med kvinnor i sjukvården. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmärta var ett vanligt rapporterat symtom men att många kvinnor inte hade bröstsmärta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta än män att uppleva besvär från käke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmärta visade sig förekomma i liknande utsträckning som bröstsmärta hos kvinnor med hjärtinfarkt.

Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 1100 personer i Sverige av en hjärntumör. Symtomen som uppstod innan diagnosbesked upplevdes som mindre allvarliga, men under behandlingen blev symtomen svårare. Hjärntumören påverkade hela patientens livsvärld. Det var sjuksköterskans ansvar att stötta patienten och att hjälpa patienten att uppnå livskvalitet. Hoppet var ett existentiellt grundvillkor som hjälpte människor att skapa mening med livet.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor i Sverige där mastektomi är en vanlig kirurgisk behandling. Mastektomi kan bidra till en förändrad kroppsuppfattning som kan leda till lidande för drabbade kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i tolv artiklar varav fyra var kvalitativa och åtta var kvantitativa.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors känslor och upplevelser samt de attityder som möter kvinnorna då en återgång till arbetsliv blir aktuellt efter föräldraledighet. Frågeställningarna som besvaras är vilka känslor kvinnorna upplever samt vilka attityder som möter kvinnorna då återgång i arbetsliv är ett faktum. Studien har ett fenomenologisk samt hermeneutiskt angreppssätt och fem kvinnor har intervjuats där deltagarna var mellan 25-39 år. Deltagarna har valts ut med kriteriet att de varit föräldralediga men återinträtt i arbete. Resultatet innehåller en beskrivning av att kvinnorna upplever en inre konflikt då den dagliga separationen från barnet blir vardag.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som är en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 människor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje år. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättning och många med diagnosen blir beroende av hjälp och hjälpmedel. Detta kan inverka på individens livsvärld, välbefinnande, lidande och självbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvårdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig på individens egna upplevelser av välbefinnande och ohälsa.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet hos myndigheter och organisationer som de kommer i kontakt med då de har sökt hjälp. Enligt feministiska våldsforskningen måste våldet förstås och tolkas utifrån en samhällelig kontext som är utformad av mäns makt över kvinnor som resulterat i att männen besitter rollen som överordnad och kvinnan underordnad. Med Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö som underlag, presenterar jag myndigheters ansvar och uppdrag vid bemötandet av våldsutsatta kvinnor som jag sedan jämfört och analyserat tillsammans med feministisk teori och det empiriska materialet. Insamling av empirisk data gjordes utifrån semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnor där samtliga lämnat en relation som innefattat våld. Resultatet visar på att brister finns vid bemötandet hos myndigheter och organisationer.

Friåret var ett fenomen som under en begränsad period fanns i Sverige. Det infördes år 2005 i alla Sveriges kommuner och avskaffades från och med 1 januari, 2007. Friåret som företeelse är intressant ur den aspekten att för första gången fick människor en möjlighet att vara lediga från arbetet mot ersättning utan någon form av motprestation. Samtidigt som de fick chansen att göra något helt annat än sitt ordinarie arbete hade de ändå tryggheten att återvända dit efter ledighetens slut. När man befinner sig i femtioårsåldern har man fortfarande relativt många år kvar av yrkeslivet, men närmar sig ändå pensionen.

Friåret var ett fenomen som under en begränsad period fanns i Sverige. Det infördes år 2005 i alla Sveriges kommuner och avskaffades från och med 1 januari, 2007. Friåret som företeelse är intressant ur den aspekten att för första gången fick människor en möjlighet att vara lediga från arbetet mot ersättning utan någon form av motprestation. Samtidigt som de fick chansen att göra något helt annat än sitt ordinarie arbete hade de ändå tryggheten att återvända dit efter ledighetens slut. När man befinner sig i femtioårsåldern har man fortfarande relativt många år kvar av yrkeslivet, men närmar sig ändå pensionen.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av cervixcancer samt deras upplevelser av sjukvårdens bemötande. Studien genomfördes som en litteraturstudie som grundades på 14 vetenskapliga artiklar som var framtagna från databaserna Cinahl och Medline. I resultatet framkom att vissa av kvinnorna känt skamkänsla och genans över att ha drabbats av cervixcancer. Kvinnorna beskrev även att hoppet hade stor betydelse för att orka gå vidare i sin sjukdom. Efter behandling för cervixcancer upplevde kvinnorna en försämring av deras sexuella funktioner och för en del var det påfrestande att umgås med vänner och bekanta och kvinnorna blev på grund av det socialt isolerade.