En av de viktigaste sakerna vi har i livet är vår hälsa och genom denna studie undersöktes sex kvinnors uppfattningar om begreppet hälsolitteracitet genom kvalitativa intervjuer. Syftet var att undersöka kvinnornas sätt att förvärva, förstå och använda sig av den hälsoinformation som cirkulerar i samhället. Resultat visar att respondenterna innehar en förhållandevis god hälsolitteracitet trots detta uppger respondenterna att de ibland har svårt att göra goda hälsoval. Det var inte svårt för respondenterna att förvärva information, då mycket fanns att tillgå via internet. För att kunna tolka och skapa förståelse kring hälsoinformation, tog de hjälp av bland annat personlig tränare.

Inom EU är det tillåtet att göra abort som högst upp till den 24 graviditetsveckan men Sverige är det enda land i Europa som tillåter fri abort upp till den 18 graviditetsveckan. Avbrytande av havandeskap får endast ske innan fostret utvecklats så pass mycket att det anses vara livsdugligt utanför kvinnans kropp. De olika typerna på inducerad abort är medicinsk abort och kirurgisk abort. Eftersom varje kvinna har sin egen bakgrund och är olika sårbar vill författaren med denna studie undersöka kvinnors känslor efter inducerad abort för att skapa en förståelse för vilka känslor som upplevs då känslor kan skilja sig från person till person, och för att abort i dagens samhälle är vanligt förekommande. Syftet med denna studie var att få en förståelse om kvinnors känslor efter inducerad abort.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av en postpartum depression(PPD).Metod: Examensarbetet som föreligger gjordes som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserar sig på resultatet av 12 vetenskapliga artiklar. De 12 valda artiklarna hämtades från PubMed och CINAHL.Huvudresultat: Det som visade sig vara utmärkande för en PPD var att kvinnorna kände sig kluvna inför moderskapet. De hamnade i en gråzon mellan vad de hade förväntat sig och hur verkligheten såg ut. Det visade sig att många kvinnor känner allt annat än lycka som nybliven förälder.

Att drabbas av hjärtinfarkt kan innebära en livsomvälvande upplevelse där insikten om ens egen dödlighet och livets mening blir uppenbar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Tolv artiklar analyserades med manifest innehållsanalys och resluterade i sex kategorier; att få en andra chans, att inte längre vara samma person, att relationer förändras, att vara ensam i sin sjukdom, att behöva stöd från omgivningen och att känna osäkerhet inför framtiden. Överlevandet sågs som en andra chans i livet. Händelsen gav upphov till en känsla av att inte längre vara samma person och de tappade självförtroendet.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdomen. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes.

Bakgrund: Enligt WHO är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över. Bröstcancer är den största orsaken till dödsfall i både utvecklade och mindre utvecklade länder. Den vanligaste behandlingsformen av bröstcancer är cytostatika vilket har olika påverkan på både kropp och psyke. Därför skiljer sig kvinnors upplevelser åt efter genomgången cytostatikabehandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling vid bröstcancer.Metod: En litteraturstudie baserat på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultatdelar har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier samt fyra underkategorier som utgör resultatet: ?Kognitiva förändringar?, där det uppkom två underkategorier: Försämrad koncentrationsförmåga och Oförmåga att minnas där kvinnorna upplevde olika minnesproblem som påverkade vardagen; ?Inte känna igen sig själv? där det uppkom två underkategorier: Emotionella förändringar och Kroppsliga förändringar där kvinnorna upplevde olika känslor samt symtom av klimakteriebesvär och viktökning; ?Att inte bli sedd och hörd?, där kvinnorna upplevde att läkarna inte tog deras bekymmer på allvar; ?Förändrad syn på livet?, där kvinnorna upplevde ett mer positivt synsätt efter cytostatikabehandling och uppgav att meningen med livet hade blivit en central del i deras liv.Slutsats: Kvinnor kan ha olika upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling beroende på sin tidigare livserfarenhet och den livsvärld kvinnan levde i.

Urininkontinens är en sjukdom som många inte vill prata om. Kvinnor somdrabbas av urininkontinens väljer att söka hjälp sent efter sjukdomsdebut pågrund av olika rädslor. Till exempel så vet få kvinnor vad det finns förbehandling och de har en rädsla för att andra ska få veta om deras problem.Urininkontinensen ger en försämrad livskvalité för kvinnorna och ger bådepsykologiska konsekvenser och påverkan på det sociala livet för den som ärdrabbad. Syftet med detta examensarbete var att beskriva kvinnorsupplevelser vid behandling av urininkontinens. Utifrån den systematiskalitteratursökningen som genomfördes valdes sexton artiklar ut medinifrånperspektiv som svarade mot syftet.

Bröstcancer är den i Sverige vanligaste cancerformen hos kvinnor och omkring en av tio kvinnor kommer att drabbas någon gång i livet. Vissa kvinnor är tvungna att göra en mastektomi till följd av bröstcancern och kan då välja att göra en bröstrekonstruktion, som har till syfte att återställa upplevelsen av normalitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturstudien var att belysa bröstcanceropererade kvinnors upplevelser i samband med att ha genomgått bröstrekonstruktion. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 14 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom fem kategorier: behov av information, där majoriteten av kvinnorna inte upplevde behovet som tillfredställt, behov av stöd, då kvinnorna fick stöd från både familj, vänner och kvinnor som varit i en liknande situation.

Andnöd är huvudsymtomet hos personer med astma som bland vuxna är vanligast hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med astma. 30 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade 1982 och framåt, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta huvudkategorier: att känna andnöd, trötthet och total utmattning, att sjukdomen ger upphov till negativa känslor, att känna sig annorlunda och brännmärkt, att vilja känna stöd och förståelse från andra samt känna tilltro till sin omgivning och sig själv, att ha negativt respektive positivt synsätt på sin sjukdom och på framtiden, att vara socialt begränsad, svårt men möjligt att acceptera sin sjukdom, att vilja kontrollera och hantera sin astma. I diskussionen jämfördes kvinnornas upplevelser av astma med andra individers upplevelser av att leva med kroniska sjukdomar.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att självskadebeteende ökar hos unga kvinnor. Självskadebeteende anses vara ett sätt att uppnå tillfällig lättnad vid psykiskt lidande och bakomliggande orsaker anses i huvudsak vara depression och ångest. Forskning har påvisat att vårdmötet är problematiskt. Det finns vårdare som upplever bristande kunskap och förståelse och känner frustration och maktlöshet inför självskadande patienters handlingar. Många unga kvinnor befarar att deras problem ska förvärras av att söka vård samt fruktar att inte bli tagna på allvar.

SammanfattningBakgrundBröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Det finns olika behandlingsalternativ, nämligen medicinsk behandling, strålbehandling och kirurgisk behandling. En typ av kirurgisk behandling är mastektomi då hela bröstet opereras bort. I vårt samhälle förknippas ofta bröstet med femininitet, moderskap och sexualitet.SyfteSyftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter mastektomi till följd av bröstcancer.MetodDenna studie är en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Författarna gjorde en databassökning på databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SveMed+.

SAMMANFATTNINGEtt missfall väcker många olika känslor, dels för det drabbade paret och deras omgivning men även för vårdpersonal som möter denna patientgrupp. Många kvinnor bemöts med tystnad från omgivningen även om hon själv är öppen med sin sorg, även vårdpersonal kan finna det svårt att veta hur man ska förhålla sig vid missfall, det finns risk att vårdpersonalen förringar patientens sorg och ser situationen som ett rutinfall.Oftast vårdas dessa kvinnor på gynekologisk akutmottagning eller slutenvård på gynekologiskvårdavdelning. Här har sjuksköterskan en nyckelroll i att stödja patienten och förebygga psykisk ohälsa.Som metod valdes forskningsöversikt. Databassökning utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan åren 2001-2011 inkluderades.

Kvinnor med fibromyalgi upplever att deras livssituation blir förändrad i samband med sjukdomen och den påverkar både fysiskt, psykiskt och socialt. Många kvinnor upplever att personer i deras närhet inte tar deras sjukdom på allvar då de inte ser sjuka ut. Kvinnor med fibromyalgi kämpar varje dag mot osynliga symtom som begränsar deras dagliga liv. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi. Metoden som har använts är litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som kvinnor drabbas av. Tidigare studier indikerar att kvinnor upplever mycket starka känslor kring sjukdomen bröstcancer och att de har drabbats av den. Tanken av att förlora ett bröst är en av punkterna som bringar mycket ångest och lidande. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med självbiografiska böcker har utförts.

Bakgrund: Missfall är en vanlig komplikation till graviditet. Upplevelsen är individuell och kan innebära ett behov av stöd. Det finns olika typer av stöd, emotionellt och kognitivt stöd. I Sverige är det vanligt att kvinnor som fått missfall blir inlagda på en gynekologisk avdelning vilket gör att sjuksköterskan möter dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors behov av stöd från sjuksköterskan vid missfall.