Det är väl känt att bröstcancer innebär betydande psykiska påfrestningar för kvinnor som drabbas. Dessa påfrestningar kan inkludera ångest och depression, ilska och fientlighet, känslor av skam och att inte var något värd. Kvinnornas upplevelser av bemötande och interaktion med vårdpersonalen varierar. Här ingår tankar om hur positivt bemötande och uppmuntran har påverkat kvinnornas känsla av kontroll över sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors känslor och reaktioner i mötet med vårdpersonal under vårdförloppet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, ca 8000 kvinnor insjuknar i bröstcancer varje år i Sverige. Symtomen på bröstcancer är ofta en kännbar knöl i bröstet eller armhålan, ett förstorat eller hårt bröst, indragningar i huden och blod eller vätska från bröstvårtan.De vanligaste behandlingarna är kirurgi, strålning och läkemedel. Prognosen visar att desto tidigare bröstcancern upptäcks, desto större chans har kvinnorna att överleva. Att insjukna i bröstcancer som ung kvinna kan medföra stora förändringar i livet.Syfte: Syftet var att belysa yngre kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.Metod: Metoden var av kvalitativ design och en analys av två patografier genomfördes. Patografierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier.

Ämnesbakgrund: Bröstcancer är en av de stora folksjukdomarna i Sverige som drabbar var tionde kvinna. Att drabbas av bröstcancer kan antas innebära ett stort lidande för kvinnorna. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av lidande i samband med diagnostiserad bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed.

Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade räddningstjänsten är endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmän kvinnor. Syftet med vår uppsats är att undersöka kvinnors underrepresentation i räddningstjänsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss på rekryteringsprocessen på grund av att få kvinnor som har gått den eftergymnasiala brandmannautbildningen ?Skydd mot olyckor?(SMO) får en anställning som brandman.

Hjärt-kärlsjukdomar är idag den vanligaste dödsorsaken hos både kvinnor och män. Den som drabbas riskerar att få hela sin livsvärld krossad då hela tillvaron drabbas hårt av hjärtinfarkten. Det gäller också för de personer som finns i den drabbades närhet. De kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt skiljer sig en del från männen, både vad gäller sjukdomsbild och vad som sker efter hjärtinfarkten. Mitt syfte har varit att beskriva vuxna kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt.

Klimakteriet är en naturlig process i kvinnanslivscykel där kroppen genomgår fysiologiska förändringar på grund av omställningari hormonnivån. Samtidigt är klimakteriet en utvecklingsrelaterad transition. Enligttransitionsteorin sker övergångsprocesserna inom en bestämd tidsram, följer enriktning och leder till förändringar i identitet, roll, relationer ellerbeteendemönster. Kunskap om dessa skeenden ochvad som påverkar kvinnors beteende under transitionen är en förut-sättning föratt sjuksköterskan skall kunna hjälpa dem att nå en hälsosam transition. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar val avkvinnors copingstrategier.

Den palliativa vården har i dag hamnat i fokus, den bedrivs både på sjukhus, i den primära vården och i hemmen. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befinner sig i livets slutskede är det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställs för att lindra det lidande som uppstår. Syftet med litteraturstudien är att beskriva patientens upplevelse att vara vid livets slut, för att färigenom få större förståelse för palliativ vård. Studien bygger på två biografier som handlar om att vara i livets slut utifrån två kvinnors egna upplevelser.

AbstractAtt vara papperslös innebär att leva utan uppehållstillstånd med avsaknaden av de rättigheter som svenska medborgare har. Denna rättslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebära en ökad sårbarhet för diskriminering, våld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor från 4 olika kvinnojourer i Stockholm och närliggande städer intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat på deras kunskap om målgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgår från samt hur de beaktar de mänskliga rättigheterna i sin strävan mot att förbättra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, välfärdsstaten, civilsamhället samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framväxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhållande till papperslösa kvinnor.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor. Bröstcancer kan leda till att kvinnor måste ta bort en del eller hela sitt bröst. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst av följd av bröstcancer. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1999-2009. Artiklarna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys metod med en manifest ansats.

The purpose of this study is to examine how women?s reading of the Harry Potter books can be understood on the basis of gender theory and reader-response criticism. The empirical data is gathered through qualitative interviews with six female Harry Potter readers between the age of 21 and 35, and is analyzed through several theories regarding gender and reading. The results show that the readers are critical towards many aspects of the books, especially when it comes to the stereotyped depiction of women and men. The books are said to reproduce the gender dichotomy, the gender hierarchy and the heteronormativity in society.

Tjejer och kvinnor drabbas tre till fyra gånger så ofta av knäskador mot vad pojkar gör. I den här uppsatsen granskar jag därför i sex utvalda medier om tjejer och kvinnor kan få information om hur knäskador kan förebyggas och i vilken omfattning det skrivs om problemet..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal efter våld i nära relationer. Femton vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att känna tillit och få förståelse för att våga berätta om våldet; Att känna behov av direkta frågor för att kunna berätta; Att känna sig ignorerad och förödmjukad ökade oviljan att avslöja våldet; Att behöva kontinuitet för att minska oron över sin situation. Resultatet visar att kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer beskriver att de upplevt både ett gott och ett icke tillfredsställande bemötande. Att känna tillit till vårdgivaren och känna sig trovärdig var tydliga behov hos kvinnorna.

Ett missfall innebär en förlust av någonting som kunde ha blivit, och medför därför psykologiska reaktioner hos kvinnor som drabbas. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser efter ett missfall. Studien baseras på nio vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att söka förklaring och lägga skulden på sig själv: Att livet och framtiden påverkas: Att andras tystnad isolerar: Att behöva stöd och förståelse och Att gå vidare och känna sig styrkt. Vissa kvinnor kände att andra människor inte ville prata om deras förlust och de upplevde sig isolerade med sina känslor och tankar, men det fanns kvinnor som kände sig stärkta av upplevelsen.

Infertilitet drabbar allt fler människor i dagens samhälle och att bli förälder anses vara en viktig del i människors liv. Infertilitet beror på olika orsaker och behandlingen är ofta kostsam, för med sig mycket stress och skapar spänningar mellan par. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva män och kvinnors upplevelse av att inte kunna få egna barn. Femton artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att förlora sin identitet, roll och mening med livet: Att inte kunna få barn väcker många känslor: Att leva i ett problemfyllt förhållande: Att känna sig utanför och att påverkas av andras åsikter och kommentarer samt Att ha behov av stöd för att acceptera och gå vidare.