Studien syftade till att undersöka hur kvinnor som levt i en våldsam relation beskriver att mannen pratade om våldet samt hur Kvinnorna såg på det sätt som mannen pratade om våldet. 32 intervjuer med kvinnor analyserade med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att Kvinnorna beskrev att mannen förnekat, förminskat samt skuldbelagt kvinnan för våldet och i några fall hävdat sin rätt att utöva våld. Resultatet visade även att Kvinnorna önskade att han hade pratat ärligare och öppnare om våldet, att Kvinnorna försökt förstå mannens våld samt att Kvinnorna blev påverkade av hur mannen pratat om våldet. Resultaten stämde i hög grad överens med tidigare forskning vilket diskuteras i diskussionen..

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av cervixcancer samt deras upplevelser av sjukvårdens bemötande. Studien genomfördes som en litteraturstudie som grundades på 14 vetenskapliga artiklar som var framtagna från databaserna Cinahl och Medline. I resultatet framkom att vissa av Kvinnorna känt skamkänsla och genans över att ha drabbats av cervixcancer. Kvinnorna beskrev även att hoppet hade stor betydelse för att orka gå vidare i sin sjukdom. Efter behandling för cervixcancer upplevde Kvinnorna en försämring av deras sexuella funktioner och för en del var det påfrestande att umgås med vänner och bekanta och Kvinnorna blev på grund av det socialt isolerade.

I denna studie presenteras en jämförelse mellan jämställdhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla målet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingår två intervjuer med anställda på Bonnier AB, samt så presenteras teori från genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan åren 2000 till 2003 på mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde målet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer.

Denna masteruppsats handlar om fem kvinnors upplevelser av sin beroendeproblematik av alkohol, läkemedel och narkotika. Dessa kvinnor har fullföljt en behandling på ett 12-stegsbehandlingshem enbart för kvinnor. Studien innehåller en fenomenografisk forskningsansats och resultatet bygger på kvalitativa intervjuer. Studiens frågeställningar: 1. Vilka uppfattningar har Kvinnorna om barndom, uppväxt och beroendeproblematik? 2.

Uppsatsens syfte är att undersöka om manliga och kvinnliga filmrecensenter skriver om film på olika vis. Vi har undersökt totalt 120 filmrecensioner mellan 2 mars och 4 november 2011 i Svenska Dagbladet, Nöjesguiden och Cinema. Undersökningen genomfördes med hjälp av både kvantitativ och kvalitativ metod.Den kvantitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material skriver längre texter än Kvinnorna. Kvinnorna recenserar oftare genrerna familj och romantik, medan männen har ett övertag inom action och komedi. Männen använder sig av fler referenser än Kvinnorna.Den kvalitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material sällan förklarar sina referenser medan Kvinnorna är mer beskrivande och förklarar referenserna i sina filmrecensioner.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Varje år drabbas cirka 7000 kvinnor. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa kvinnors upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer, från diagnos till behandling. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv innehållsanalys genomfördes.

Bakgrund: Vid förlusten av ett bröst i samband med bröstcancer kan kvinnan uppleva en förändrad kroppsbild. En bröstrekonstruktion kan vara en följd efter mastektomi och kan hjälpa kvinnan att återfå sin känsla av kvinnlighet. Syfte: Syftet var att belysa bröstcanceropererade kvinnors upplevelser av bröstrekonstruktion. Metod: Studien var en litteraturstudie. Innehållsanalys med stöd av Granheim och Lundmans modell har tillämpats.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som oftast drabbar kvinnor i heterosexuella relationer. Våldet syns ofta inte och sjukvården är i många fall den enda offentliga instans som Kvinnorna kommer i kontakt med. Sjuksköterskans bemötande är därför viktig i mötet med Kvinnorna. Det föreligger dock en del hinder mellan hur de våldsutsatta Kvinnorna vill bli bemötta och hur sjuksköterskan upplever mötet. Syftet med detta arbete är att beskriva hur våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskan upplever mötet.

En femtedel av de som drabbas av ryggmärgsskada i Sverige är kvinnor. Ryggmärgsskadan kan orsaka åtskilliga problem för Kvinnorna när det gäller deras sexliv och sexualitet, både fysiska och psykiska. Kvinnor med ryggmärgsskada har stigmatiserats av samhället i fråga om deras önskan och behov att ett sexliv. Forskning om Kvinnornas erfarenheter av sin sexualitet är bristfällig. En översikt av den forskning som finns skulle bidra till att få ett bredare perspektiv inom området.

Denna uppsats handlar om en genusundersökning och läromedelsanalys i religionsläroböcker för skolans senare år inom de abrahamitiska religionerna. Jag har använt mig av sju olika läroböcker och baserat min undersökning på dem, alla läroböckerna är utgivna under olika år tal med den äldsta från 1991 och den senaste från 2012. I min teori lyfter jag fram att Kvinnorna osynliggörs i religionsläromedel då man oftast beskriver en religion ur ett manperspektiv. Syftet med undersökningen var att se hur mycket Kvinnorna nämns i läroböckerna och jag ställde frågorna hur beskrivs Kvinnorna i läroböckerna? Vad skriver författarna om Kvinnorna i läroböckerna? Finns beskrivning om Kvinnornas roll med i alla läroböckerna? Finns det någon skillnad på äldre och nyare läroböcker? Vilka är i så fall skillnaderna? Med hjälp av textanalys och innehållsanalys besvarade jag min frågeställning.

SyfteSyftet med studien är att beskriva och analysera hur unga kvinnor med ett självskadebeteende upplever och hanterar sin livssituation samt hur de upplever socialt stöd från informella och formella nätverk. Metod För att undersöka Kvinnornas upplevelser har jag använt mig av kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och sammanlagt intervjuades fyra kvinnor, alla med erfarenhet av självskadebeteenden.ResultatKvinnorna beskriver sitt självskadebeteende som ett sätt att hantera en krävande livssituation och släppa ut ångest från tidigare trauman eller stressade situationer. Resultaten visar även på att Kvinnorna ser ångesten och självskadorna som en del av dem själva och något som hindrar dem från att passa in i samhällets normalitetsförväntningar. Självskadebeteendet är en strategi för dem att hantera sin livssituation, men självskadeimpulserna är stundvis möjliga att hantera genom distraherande aktiviteter eller stöd.

Bakgrund: Vid förlusten av ett bröst i samband med bröstcancer kan kvinnan uppleva en förändrad kroppsbild. En bröstrekonstruktion kan vara en följd efter mastektomi och kan hjälpa kvinnan att återfå sin känsla av kvinnlighet. Syfte: Syftet var att belysa bröstcanceropererade kvinnors upplevelser av bröstrekonstruktion. Metod: Studien var en litteraturstudie. Innehållsanalys med stöd av Granheim och Lundmans modell har tillämpats. Resultatet är baserat på nio vetenskapliga artiklar vilka publicerats från och med år 1993 och senare. Resultat: De flesta av Kvinnorna upplever bröstrekonstruktionen som något positivt. Bröstrekonstruktionen hjälper Kvinnorna att känna sig kvinnliga och sexuellt attraktiva. Kvinnorna undgår känslan att vara stympad, de känner sig hela och normala..

Uppsatsen avser att undersöka, beskriva och analysera hur kvinnor och män upplever kvaliteten av ICAs kundklubb. Genom att studera detta kan företaget ICA få information om hur de ska ta hänsyn till genusperspektivet när de sätter samman och marknadsför kundklubbserbjudanden. Den genomförda studien bygger på en kvantitativ enkätundersökning som är besvarad av 50 stycken respondenter som är medlemmar i ICAs kundklubb.Studien visar att Kvinnorna upplever en högre kvalitet av ICAs kundklubb än vad männen gör. Detta för att männen inte tar del av de förmåner som erbjuds från kundklubben i lika stor utsträckning som Kvinnorna. Därför bör företaget anpassa utskicken beroende på om budskapen riktas till Kvinnorna eller männen.

Syftet med uppsatsen var att ur ett radikalfeministiskt perspektiv analysera kvinnors berättelser om våld kopplat till hemlöshet och missbruk. Följande frågeställningar har legat som grund för studien:? Hur beskriver Kvinnorna sina erfarenheter av våld?? Hur kan dessa erfarenheter förstås i relation till kön och makt?Kvinnornas berättelser om våld visade att de flesta av dem blivit utsatta för våld i någon form redan som barn. Våldet fortsatte sedan upp i vuxen ålder och har till största delen utförts av någon närstående. Sättet Kvinnorna talade om våldet visade att de till viss del normaliserat det, så att mer våld har krävts för att de skall uppfatta en våldshandling som just en sådan.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i Sverige har ökat bland ungdomar sedan 1990-talet och cirka en procent av Kvinnorna mellan 12-25 år lider av anorexia nervosa. Sjukdomen karakteriseras av en förvrängd kroppsuppfattning samt en sjuklig strävan att gå ned i vikt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa två kvinnors beskrivning av sjukdomen anorexia nervosa. Metod: En litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker som analyserats med innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom att Kvinnorna hade en skev kroppsuppfattning och att deras ångest ökade i samband med måltider och för lite motion.