Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Denna uppsats handlar om en kvinna och hennes yrkesutövning som den första utbildade barnmorskan i Tornedalen. Hennes namn var Matilda Fogman, hon vĂ€xte upp i ÖvertorneĂ„ och nĂ€r socknen ville ha en utbildad barnmorska skickades hon till Stockholm för utbildning. Uppsatsen gestaltar en stark och sjĂ€lvstĂ€ndig kvinna som 26 Ă„r gammal börjar jobba som barnmorska i en fattig glesbygd utan nĂ€rhet till lĂ€kare. Hennes jobb innebar att hon mötte mycket skrock och vidskepelse som kretsade kring barn och barnafödande. De flesta i Matildas omgivning var analafabeter och okunskapen om barn och barnafödande var stor.

Bakgrund: I Sverige drabbades 7000 kvinnor Är 2005 av bröstcancer. Forskningen har gÄtt framÄt vilket resulterade i att fler kvinnor överlevde diagnosen bröstcancer. Kvinnor som drabbades av bröstcancer var i stort behov av stöd och information frÄn sjukvÄrd, vÀnner och familj. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa betydelsen av stöd samt information för kvinnor med bröstcancer. Metod: De vetenskapliga artiklarna som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning som gjordes i databaserna SweMed+, PubMed och Cinahl.

I Sverige har förekomsten av klamydia ökat hos ungdomarna sedan 1997 och fortsatt stiga under 2000-talet. Den sexuella aktiviteten har förÀndrats till att ha fler tillfÀlliga partners och att skydda sig med kondom Àr inte alltid sÄ sjÀlvklart för de unga. Det kognitiva- och socioemotionella ssteme i hjÀrnan Àr inte fÀrdigutvecklat hos tonÄringarna vilket kan leda till spontana beslut och riskfyllt beteende. Syftet för denna litteraturstudie var att beskriva skolhÀlsovÄrdens hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsÄtgÀrder för att pÄverka ungdomars sexuella risktagande. Event History Calendars, en metod för det individuella hÀlsosamtalet visade efter en mÄnads postintervention en minskning av det sexuella riskbeteendet.

Vi har i vÄr uppsats tagit upp det faktum att det i dagens moderna Sverige finns en hel bransch som lyckats hÄlla borta en vÀldigt stor grupp av potentiella anstÀllda. Denna grupp Àr kvinnor och branschen vi talar om Àr byggarbetsbranschen. Vi har talat med bÄde kvinnliga arbetsledare och de anstÀllda sjÀlva för att fÄ en inblick i denna slutna vÀrld. Samtidigt har vi försökt ta reda pÄ hur samhÀllet ser pÄ denna bransch och dÄ med fokus pÄ vad unga kvinnor och tjejer som Àr den grupp som utesluts tycker och tÀnker om byggbranschen.Det Àr den hÄrt inbitna atmosfÀren och kulturen i företaget som gör att det Àr svÄrt för kvinnor att komma in i företaget och att sedan trivas i företaget. Företagen Àr inte ovissa om detta problem utan man Àr mer Àn medveten om att problemet existerar.

I dag finns det över 200 konstaterade cancersjukdomar. Statistik visar att cirka 100 personer dagligen blir diagnostiserade cancer i Sverige. Denna studie handlar om kvinnor med nyligen diagnostiserad bröstcancer. Syftet var att beskriva vad kvinnor upplever under den diagnostis-ka perioden av bröstcancer. Studien Àr baserad pÄ 12 vetenskapliga artiklar publicerade mel-lan Ären 1995-2006.

VÄrt syfte med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers tolkningar av begreppet barn med sÀrskilda behov, men Àven se skillnader mellan pedagogers förestÀllningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns pÄ förskolorna, och dÀrmed vÀcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med sÀrskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med sÀrskilda behov? ? Hur ser pedagogerna pÄ bemötandets betydelse för barn med sÀrskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med sÀrskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov.

Underordningen av kvinnor som grupp har pĂ„ global nivĂ„ lĂ€nge varit en frĂ„ga som stĂ„tt i skuggan av traditionella politiska frĂ„gor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mĂ„l att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rĂ€ttigheter som mĂ€n pĂ„ alla omrĂ„den av det offentliga livet. ÄndĂ„ finns det mĂ„nga indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som mĂ€n. Syftet med denna uppsats Ă€r att definiera de punkter som Ă€r bristfĂ€lliga med CEDAW och som dĂ€rmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lĂ€gga fram The Mexico City Policy som ett exempel pĂ„ sĂ„dana hinder i internationell politik. Vidare Ă€r syftet Ă€ven att med hjĂ€lp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor Ă€ven i den privata sfĂ€ren.

Sexualitet har visat sig vara en viktig del av mÀnniskans upplevelse av hÀlsa. För kvinnor drabbade av gynekologisk cancer Àr det extra pÄtagligt dÄ sjukdomen och behandling rent fysiskt pÄverkar de sexuella organen. Studier visar att de finns en brist av kommunikation gÀllande detta Àmne inom vÄrden. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att försöka identifiera faktorer för ett framgÄngsrikt samtal om sexualitet med kvinnor drabbade av gynekologisk cancer. En systematisk litteratursökning efter relevanta artiklar för Àmnet utfördes och resultatet av valda artiklar sammanstÀlldes.

VÄrdtiden efter att kvinnor fÄtt barn har stadigt förkortats i Sverige. Det Àr förknippat med bÄde positiva och negativa kÀnslor hos kvinnorna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av tidig hemgÄng sett ur ett transkulturellt perspektiv. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera 15 utvalda artiklar frÄn hela vÀrlden. Analysen resulterade i fyra kategorier som visade att kvinnor inte fÄr vÀlja nÀr de vill gÄ hem, att de kÀnde sig ensamma och osÀkra men Àven att de litade pÄ sig sjÀlva och personalen, och att de kÀnde tillhörighet med partnern och anhöriga.

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollÀrares uppfattningar om trygghet hos smÄ barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen Àr att beskriva och synliggöra hur förskollÀrare resonerar kring smÄ barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i Äldrarna ett till fem Är. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de smÄ barnens kÀnsla av trygghet i förskolan och samarbetet med förÀldrarna Àr betydelsefullt nÀr det gÀller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

SvÄrigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de frÀmsta anledningarna till den lÄga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med vÀlfÀrdsinstitutioner som ger stöd för förÀldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv Àr fertiliteten desto högre. Studier pÄ individnivÄ har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, dÀremot efterfrÄgas fler studier som jÀmför detta samband mellan olika lÀnder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus pÄ sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, tvÄ lÀnder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan lÀnderna. Genom att tillÀmpa Amatya Sen?s capability-perspektiv fördjupas förstÄelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar mÀnniskors olika möjligheter att skaffa barn.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

En femtedel av de som drabbas av ryggmÀrgsskada i Sverige Àr kvinnor. RyggmÀrgsskadan kan orsaka Ätskilliga problem för kvinnorna nÀr det gÀller deras sexliv och sexualitet, bÄde fysiska och psykiska. Kvinnor med ryggmÀrgsskada har stigmatiserats av samhÀllet i frÄga om deras önskan och behov att ett sexliv. Forskning om kvinnornas erfarenheter av sin sexualitet Àr bristfÀllig. En översikt av den forskning som finns skulle bidra till att fÄ ett bredare perspektiv inom omrÄdet.

Missbruket av narkotika har under de senaste Ären ökat enligt olika undersökningar, i och med det borde rimligtvis ocksÄ missbruket ha ökat bland kvinnor. Vi inriktade oss pÄ den yngre Älderskategorin av kvinnor, 15 ? 20 Är. Vi ansÄg att den gruppen var intressant dÄ vi vet att ungdomar i den Älderskategorin oftast testar narkotika för första gÄngen. Vi undersökte om problemet med unga kvinnors missbruk av narkotika hade ökat under en tio Ärs period, samt hur stort problemet var i dagens samhÀlle.