Kvinnor som jagar Ă€lg Ă€r en stadigt vĂ€xande grupp i Sverige. ÄndĂ„ Ă€r Ă€lgjakt fortfarande en aktivitet som utövas av en övervĂ€gande majoritet mĂ€n. Med utgĂ„ngspunkt i att en jĂ€mstĂ€lld jĂ€garkĂ„r Ă€r en viktig del i arbetet för en jĂ€mstĂ€lld landsbygd Ă€r det relevant att undersöka hur de kvinnor som deltar i Ă€lgjakt upplever aktiviteten. Hur Ă€r det att som kvinna delta i Ă€lgjakt och vara medlem i ett Ă€lgjaktlag? Det Ă€r den övergripande frĂ„ga som denna uppsats i Ă€mnet landsbygdsutveckling Ă€mnar besvara. För att uppnĂ„ detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med fem Ă€lgjagande kvinnor i Vilhelmina kommun, VĂ€sterbotten.

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskapliga artiklar omkring de problem som uppstÄr och de upplevelser som kvinnan fÄr vid insÀttning av spiral. I en litteraturstudie valdes sju artiklar ut och deras vetenskaplighet studerades. Alla sju artiklarna var baserade pÄ kvantitativa studier. Resultatet visade att smÀrta tillsammans med spiralinsÀttning var mycket vanligt. Den kategori av kvinnor som upplevde mest smÀrta var de kvinnor som inte hade fött barn pÄ det naturliga sÀttet.

LÄngvarig smÀrta Àe en subjektiv förnimmelse och dolt för andra utom den drabbade. Att leva med lÄngvarig smÀrta innebÀr begrÀnsningar för kvinnor som lever med smÀrtan och den pÄverkar livets alla delar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser att leva med lÄngvarig smÀrta. Studien Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar som pulicerades mellan Ären 2000 och 2006. Artiklarna Àr analyserade med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli bemött med misstroende, Att familjerelationerna förÀndras,Att tvingas kompromissa och förÀndra och Att söka förklaringar och möta framtiden.

Premenstruellt syndrom, a?ven kallat PMS, a?r na?got som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och a?terkommer vanligtvis varje ma?nad. Symtomen kan yttra sig sa?va?l fysiskt, psykiskt som emotionellt.

Abstract Mitt syfte har varit att genom kvalitativ textanalys analysera och söka förstÄelse för hur genus framtrÀder i bilderboken i bÄde text och bild. Detta genom följande frÄgestÀllningar: Hur framstÀlls manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen? Hur framstÀlls normer och normbrott i barnlitteraturen? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag med hjÀlp av Nikolajevas (1998) analysmodell över typiskt manliga och kvinnliga drag granskat fyra bilderböcker. Tidigare forskning som jag har anvÀnt mig av dÄ jag fördjupat mig i mitt problemomrÄde Àr genus i bilderboken och genus i förskolan. VÄrt förhÄllningssÀtt gentemot barn pÄverkar flickor och pojkar till olika beteenden. Ofta tillÄts pojkar att ta för sig medan flickor hÀnvisas att stÄ tillbaka. Av de böcker jag analyserat har det visat sig att mÀn framstÀlls mer genusstereotypt i förhÄllande till kvinnor, exempelvis med klÀder.

Utifra?n grunden att reklam fo?r produkter till barn riktas till ba?de barn och fo?ra?ldrar, har vi underso?kt hur tryckta annonser i tidningar som har ma?lgruppen barn respektive fo?ra?ldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifra?n inneha?llsanalys och fokuserar pa? hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns fo?r bilder, symboler och fa?rger, och vad det sa?ger om barn och fo?ra?ldrar som konsumenter och ma?lgrupp.

Bakgrund: VÄld mot kvinnor Àr ett allvarligt samhÀllsproblem som pÄverkar kvinnors hÀlsa och vÀlbefinnande. FrÄgor om vÄld bör stÀllas till alla kvinnor som besöker sjukvÄrden. Ett bra bemötande Àr av stor vikt för att kvinnan ska vÄga berÀtta om sin situation. Attityder och vÀrderingar frÄn sjukvÄrdspersonalen pÄverkar kvinnan och det Àr viktigt att beakta dessa.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och barnmorskors bemötande samt uppfattning om vÄldsutsatta kvinnor inom primÀrvÄrden.Metod: Studien var baserad pÄ en kvalitativ metod och grundades pÄ semistrukturerade intervjuer. Urvalet var fem barnmorskor och fem sjuksköterskor pÄ tvÄ vÄrdcentraler inom Uppsala lÀnResultat: Sjuksköterskor och barnmorskor hade sparsamma uppfattningar om kvinnor som utsatts för vÄld. DÀremot hade de fler uppfattningar av mÀn som slÄr.

I den hÀr studien undersöker jag hur sjÀlvidentitetsprocessen gÄr till med hjÀlp av sociala medier för kvinnor frÄn norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger pÄ att undersöka hur sju kvinnor framstÀller sig sjÀlva och hur de anvÀnder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju kvinnor i Äldrarna 23 till 44 Är har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton pÄ sociala medier under en lÀngre period. Resultatet visar att kvinnorna i studien ser sig som norrlÀnningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige pÄ sociala medier pÄ olika sÀtt.

Denna uppsats undersöker hur kvinnor och mÀn gestaltats i fyra lÀromedel i historia mellan Ären 1875 och 1975. De gestaltningar vi funnit har stÀllts mot rÄdande historiesyn, kvinnosyn samt styrdokument. LÀromedlens inriktning Àr mot skolans tidigare Är. I analysen har vi anvÀnt oss av Selanders tre punkter rörande textanalys: urval; stil och förklaring. För att förklara skillnaden mellan kvinnor och mÀn i de utvalda lÀromedlen anvÀnder vi Àven genusteorier som styrts av socialt konstruerade skillnader mellan könen istÀllet för biologiska.

Den svenska vÀrnplikten (1901-2010) var obligatorisk för mÀn men frivillig för kvinnor, som inte tillÀts göra militÀrtjÀnst förrÀn pÄ 1980-talet. Som plikt enbart för mÀn sÀnde vÀrnplikten tydliga signaler om samhÀllets syn pÄ könsskillnader. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra av de fÄ kvinnor som har gjort militÀrtjÀnst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört vÀrnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades Ätta deskriptiva teman: valet attgöra vÀrnplikt, kÀnslan av att sticka ut och stÄ i fokus, relationen till andra vÀrnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tÀtt ihop med mÀn, gruppens betydelse för individen, bemötandet frÄn befÀl och vÀrnpliktiga, samt det hÄrda klimatet och dess betydande pÄverkan pÄ individen. Respondenterna tjÀnstgjorde pÄ mÀnnens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Perceptuella röstanalyser Ă€r en viktig del i logopedens arbete med röstpatienter. Syftet med föreliggande studie var att med hjĂ€lp av lyssnarbedömningar undersöka skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal hos femĂ„riga barn och vuxna kvinnor. Även inter- och intrabedömarreliabilitet undersöktes för fyra logopeder vilka utgjorde bedömningsgruppen. Resultatet visade signifikanta skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal för kvinnorna gĂ€llande parametrarna heshet, hyperfunktion och skrovel. Hos barnen kunde starka tendenser till skillnad mellan spontantal och instruerat tal ses för parametrarna hyperfunktion och röstlĂ€ge.

Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet Författare: Linda Bengtsson och Carina Nilsson Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Uppsatsen behandlar barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet. PÄ mÄnga plan fungerar Internet som ett verktyg och hjÀlpmedel, som dessutom skapar möjligheter till bland annat informationssökande och kontaktskapande. Datorns intrÄng i samhÀllet Àr dock inte endast av godo, utan det finns en baksida, som pÄ mÄnga sÀtt drabbar barn och ungdomar. Syftet med studien Àr att belysa barn och ungdomars utsatthet i form av sexuell exploatering och exponering vid flanering och interaktion pÄ Internet. Vilka former av sexuell exploatering och exponering förekommer och vilka blir konsekvenserna för de utsatta barnen och ungdomarna, Àr frÄgor som kommer att behandlas i arbetet.

Bröstcancer Àr idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Varje dag insjuknar 20 kvinnor (Nystrand, 2014). Vid bröstcancer uppstÄr tumörbildning genom en okontrollerad celldelning. Sjukdomen kan orsaka oro, Ängest och lidande för dessa unga kvinnor dÄ de befinner sig mitt i livet. För att vÄrdpersonal skall kunna bemöta kvinnorna pÄ bÀsta sÀtt Àr det av stor vikt att de Àr införstÄdda i unga kvinnors upplevelser av att drabbas av sjukdomen.

Att bemöta förÀldrar som förlorat ett barn Àr en utmaning för all sjukvÄrdspersonal. För att kunna göra det respektfullt och professionellt krÀvs kunskap och förstÄelse. Denna litteraturstudie syftar till att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur förÀldrar upplever förlusten av ett barn. Genom en sökning i olika databaser har tio vetenskapliga artiklar identifierats och granskats. Resultatet visar hur förÀldrar som förlorar ett barn pÄverkas, vad som hjÀlper dem i sorgearbetet och hur de vill bli bemötta av sjukvÄrdspersonal.

Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten pÄ 1990-talet, framförallt klamydia. Unga Àr en utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva ÄtgÀrder Àr stort. Ungdomsmottagningar bland andra vÄrdinrÀttningar Àr en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gÄ till som vÄrdpersonalen pÄ ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag Àr Àven mycket begrÀnsad.