Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar.

Denna uppsats har haft som ändamål att undersöka hur kvinnor i topposition beskrivs av media. Utgångspunkten har varit studier av medias bild av kvinnor i topposition på nationell nivå i Sverige, Storbritannien och USA. Även mediebilden av kvinnor i absolut topposition i internationell miljö, dvs. kvinnliga presidenter och statsministrar, har studerats. Det som undersökts är bland annat huruvida kvinnor i topposition har samma tillgång till media som män i motsvarande position och om de skildras utifrån genusstereotyper.

Byggbranschen är en av de mest könssegregerade branscherna på den svenska arbetsmarknaden, vilket innebär att män och kvinnor återfinns inom olika yrkesgrupper och därmed har olika möjligheter och villkor. Prognoser beräknar demografiska förändringar de närmsta femtio åren och ett krympande arbetskraftutbud av individer i arbetsför ålder. Därmed blir det allt viktigare för arbetsgivare att utforma hållbara HR-strategier och en strategi som kan hjälpa dem i den hårda konkurrensen kring en krympande arbetskraft är Employer Branding. Begreppet myntades 1996 av Tim Ambler och Simon Barrow och grundtanken är att marknadsföra företaget som den bästa arbetsplatsen att arbeta på, både mot anställda och arbetssökande.Syftet med uppsatsen är att analysera hur tre företag inom byggindustrin använder sig av Employer Branding, samt hur strategin används för att anställa kvinnor. Genom min studie vill jag också synliggöra den horisontella könssegregering som finns i byggindustrin.

Alla i ett samhälle skall ha tillgänglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och är nyckeln in i ett samhälle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsätter inte bara en tillgänglighet till den fysiska miljön, det är även frågan om en tillgång till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsättning har av ett arbete på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Alla i ett samhälle skall ha tillgänglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och är nyckeln in i ett samhälle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsätter inte bara en tillgänglighet till den fysiska miljön, det är även frågan om en tillgång till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsättning har av ett arbete på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Nyutexaminerade studenter inom samma utbildning går alla ut med samma teoretiska kunskap, men vad är det som gör att en student skiljer sig från mängden och utmärker sig i ett hav av studenter med samma utbildning? Med denna fråga i huvudet valdes ämnet personal branding, eller personligt varumärkesbyggande, i syfte att få bättre kunskap vad en student kan göra för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden efter examen. Syftet med denna uppsats är att få en bättre förståelse för hur en student kan utveckla det egna personliga varumärket för att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär där vi genom intervjuer utfrågat två respondenter kunniga inom ämnet men som också innehar en god insyn för just studenters perspektiv.Slutsatsen av studien visar på att med ett starkt personligt varumärke blir man som student mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden och står ut över sina konkurrenter vid sökande av jobb efter examen. Et annat fynd är att det krävs många egenskaper och finns mycket att ha åtanke som student vid utvecklandet ett personligt varumärke som ska ses som starkt.

Den här uppsatsen är en sociologisk studie där syftet är att öka förståelsen om varför män och kvinnor startar företag tillsammans med andra. Vi har belyst hur stor påverkan omgivning, kön och ålder har på beslutet att starta företag tillsammans. Vi har gjort en kvalitativ studie som består av intervjuer med nyckelpersoner och företagsägare i Norrbotten. Studien är gjord i uppdrag av företaget Coompanion som ger rådgivning åt män och kvinnor som har eller vill starta ekonomiska föreningar. I Sveriges inland och framförallt i Norrbotten läggs arbeten ner och invånare flyttar därifrån för att få jobb.

Kvinnor utgör hälften av Sveriges befolkning och speglar därigenom en stor del av samhället och borde därför finnas med i arbetslivet och skapa en jämn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnämnas som ett av världens mest jämställda länder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet är jämställt. Jämställdhet innefattar frågor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriär företagshierarkin osv. Offentlig sektor är den del av samhällets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsäkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling.

Arbetslösa individer upplever stress som kopplas till ekonomin, lägre hälsa/självkänsla, depression och mindre behövda på arbetsmarknaden. Syftet studien var att undersöka skillnader i stress mellan arbetslösa män och kvinnor med avseende på om de upplever sig stressade av att vara arbetslösa inför sin omgivning. En kvantitativ studie med 84 arbetssökande; vid en arbetsförmedling i Mellansverige deltog i undersökningen. Ett resultat visade att deltagarnas självkänsla kan påverka stressen snarare än tvärtom. Resultatet visade att högre självkänsla kan dämpa stressen.

En av de största förändringarna som har skett i det moderna Sverige är att invandrarna har blir allt fler. Statistik visar på att invandrarnas position på arbetsmarknaden har försämrats under åren och prognoser visar på att nedåtkurvan lär fortsätta. Därför har något som kallas för instegsjobb införts för att förbättra positionen på arbetsmarknaden för grupper som står utanför. Enligt arbetsförmedlingen är antalet deltagare inom instegsjobb lägre än vad som förväntades. Syftet med vår uppsats är att förstå de möjligheter eller hinder en arbetsförmedlare i Malmö har när det gäller att få ut de nyanlända i arbetsmarknaden. Vi vill också veta hur processen ser ut från den dag personen skriver in sig i instegsprogrammet till den dag det slutförts och om det lett till nya möjligheter.

Denna studie bygger på sju invandrarungdomars föreställningar om möjligheter och svårigheter på den svenska arbetsmarknaden. I fokus för studien står särskilt ungdomarnas berättelser om de vägval de gjort, som de står inför och som de skulle vilja göra, när det gäller att etablera sig på arbetsmarknaden. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide utfördes intervjuer med ungdomarna varpå dessa analyserades och tolkades i enlighet med meningskoncentreringsprincipen. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka och analysera ungdomarnas berättelser har legat i led med Pierre Bourdieus habitusbegrepp och praktiskt sinne, kapitalbegreppen samt sekundära karaktäristika. Resultatet visar att det finns ett driv hos ungdomarna att arbeta men att de känner sig motarbetade och förbisedda på arbetsmarknaden.

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlända försöker att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhället och på arbetsmarknaden. Syftet med vår studie är att analysera nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrån de nyanländas enskilda upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlända att etableras på arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlända upplever att de får av utbildningsföretaget. Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår studie och utfört semistrukturerade intervjuer med våra respondenter.

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. Webbenkäter har skickats ut till studenter på Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett år. Enkäterna har utformats efter de teorier som är relevanta för vår studie. Enkäternas påståenden är CSR relaterade.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.