Länge har det inom den svenska integrationsforskningen funnits en efterfrågan på kun­skap om kvinnor med utländsk bakgrund på den svenska arbetsmarknaden. Följande upp­sats avser att besvara denna efterfrågan genom att undersöka kvinnor med utländsk bakgrund, deras arbets­status år 1991 samt karriärsmobilitet mellan åren 1991 och 2000. Studien riktar huvudsakligen fokus mot humankapital i form av utbildningsår och dess samband med arbetsstatus för kvinnor med utländsk bakgrund. Med anledning av famil­j­­en som betydelsefullt socialt kapital riktas även ett särskilt fokus mot föräldrars human­kapital och dess potentiella samband med arbetsstatus. Utifrån levnadsnivåundersökningen (LNU) har studien utgått en urvalsstorlek på 5430 individer för undersökningsåret 1991 samt 4395 individer för undersökningsåret 2000. Genom multi­nomiala logi­s­tiska regressioner redogör uppsatsen för de relativa risk­kvot­er­na mellan arbets­status och sociodemografiska faktorer hos kvinnor med utländsk bak­grund respektive svensk bakgrund samt män med utländsk bakgrund.Resultaten visade att humankapital tycktes vara av mindre betydelse för kvinnor med utländsk bakgrund och deras arbetsstatus år 1991 samt att kvinnor av utländsk bakgrund i högre utsträckning än andra befann sig utanför arbetsmarknaden år 1991.

På grund av ojämställdheten mellan kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden undersöks i föreliggande studie vem som blir chef baserat på skillnader i mängd socialt kapital. Syftet är att undersöka om det existerar ett samband mellan nätverksstorlek, kontaktintensitet i nätverkslänkar samt andelen kontakter som är män och socioekonomisk position. Syftet är även att undersöka om sambandet skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Studiens hypoteser bygger på teorier om strukturella processer och homofili samt styrkan i svaga länkar. Studiens material består av kvantitativa data hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010.

Syftet med studien var studera och analysera, hur självförmåga påverkar mäns och kvinnors återgång till arbetsmarknaden. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ fråga om motivation (n=31) personer som är i rehabilitering hos en kompletterandeaktör. Resultatet visar på en tendens till skillnader mellan könen, medelvärdet skattades högre bland män och korrelationen hos längden av tid hos kompletterande aktör ökade självförmåga hos män. Kategoriseringen formulerades på en beskrivande nivå som ett uttryck vad kvinnor och män har för mål med rehabiliteringen, och ledde fram till tre teman (1) Arbete (2) Hälsa (3) Fysik förmåga och aktivitet är viktiga för individer i en rehabilitering. Slutsatsen som framkom: Självförmågans resultat i medelvärde har hela tiden visat att män har en tendens till högre värden i självförmåga än kvinnor.

Syftet med forskningsrapporten är att undersöka hur kvinnor över femtio år använder en universitetsutbildning i formandet av sin framtidsstrategi. För att besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen utgjordes av en postenkät som sändes till 30 kvinnor vid Linköpings universitet. Den kvalitativa metoden bestod av tre intervjuer med slumpmässigt utvalda respondenter från enkäten. Slutsatserna är baserade på våra resultat från enkäterna och intervjuerna samt den litteratur vi valt med anknytning till rapporten.

Uppsatsen tar upp problemen med det ojämna uttaget av föräldraledighet mellan könen. Männen tog år 2004 endast ut 18,7 procent av föräldrapenningdagarna, kvinnorna tog ut 81,3 procent. Detta medför en stor skillnad mellan kvinnor och män, i förutsättningarna på arbetsmarknaden. Föräldralagstiftningen är till för att underlätta och stötta föräldrar vid barnafödande, och möjlighet att förena föräldraskap och arbete. Familjen får lagstadgad ledighet och ekonomiskt stöd under barnets första tid, och den är i sin utformning könsneutral.

"Att skapa bra arbetsplatser för både kvinnor och män, mammor och pappor är en överlevnadsfråga för svenska företag. Vi står inför en brist på arbetskraft i takt med att de stora fyrtiotalistkullarna börjar gå i pension om några år. Framsynta företag inser att både pappor och mammor blir föräldrar." Citatet ovan är hämtat ifrån en rapport gjord av Svenskt Näringsliv. I rapporten behandlas olika goda exempel från arbetslivet på hur arbetsgivare kan underlätta ledighet för föräldrar. Detta menar rapporten är särskilt viktigt för kvinnor då dessa generellt tar mer ansvar för familjen.

Löneskillnader mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden är ett väl utforskat ämne i tidigare studier, såväl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgår ofta ifrån att löneskillnaderna beror på olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och män eller att vissa grupper utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden.I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus på sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning från sådan utbildning. Detta görs utifrån humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlängningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förväntas inverka på lön samt hur avkastningen från personalutbildning förväntas skilja sig för kvinnor och män och offentlig respektive privat sektor.För att undersöka detta används svensk riksrepresentativ data från Levnadsnivåundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar där hela arbetsmarknaden först studeras följt av två analyser där offentlig respektive privat sektor studeras separat.Resultaten visar på ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhållandet inte är det omvända.

Invandrarkvinnor är den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor är även den grupp som utsätts för mest diskriminering på arbetsmarknaden bland annat på grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie är att undersöka hur tio invandrarkvinnor själva upplever sin situation på den svenska arbetsmarknaden. Syftet är vidare att undersöka vilka förutsättningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjälpt dem att komma in på arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrån tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med.

Idag är det många kvinnor som är verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte så framgångsrika inom chefspositioner. Det är olika företagsfaktorer som är avgörande i det fallet. Syftet med det här arbetet är att kartlägga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svårt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnå syftet i det här arbetet, används en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke är stereotypiskt för män och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den äldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en maskulin kultur, kvinnor förväntas inte att agera så auktoritära samt att svenska företagens kultur skiljer sig från den svenska nationella kulturen..

Syftet med detta arbete har varit att belysa vad elever som har gått ett program inom gymnasiesärskolan får för vägledning mot arbetsmarknaden under skoltiden samt efter avslutade studier..

Den här uppsatsen undersöker på vilket sätt ekonomiska faktorer som anställningskontrakt och arbetslöshet påverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre år. Många tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osäkerhet och fertilitet, men desto färre har koncentrerat sig på att titta på sambandet mellan anställningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras på tvärsnittsdata från European Social Survey, som samlades in år 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom åren samt mellan kvinnor som är barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras från analyserna är att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation år 2004, var mindre benägna att planera för att skaffa barn inom tre år än kvinnor som hade fast anställning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istället egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn än de med fast anställning.

Småbarnsföräldrarna som ratas på arbetsmarknaden. De fem senaste åren har DO fått in över 300 anmälningar om missgynnande i samband med föräldraledighet. Att kvinnor är klart överrepresenterade bland dessa är varken förvånande eller svårt att belägga efter en genomgång av anmälningarna. Kvinnor kan dessutom anmäla på två olika grunder; missgynnande i samband med föräldraledighet och könsdiskriminering, där graviditet räknas in.Vid en jämförelse mellan dessa två anmälningsgrunder är ett tydligt mönster att fler av dem som har angett graviditet som orsak till varför de har blivit utsatta har blivit uppsagda, fått sin provanställning avslutad eller på annat sätt inte längre fått arbeta kvar. När anmälningen istället har rört missgynnande i samband med föräldraledighet har majoriteten av anmälarna, såväl män som kvinnor, ansett sig blivit utsatta genom att de har fått lägre lön, sämre arbetsuppgifter eller sämre arbetstider än innan barn kom in i bilden.En annan aspekt är att de med osäkra anställningar är hårt drabbade.

I Sverige är jämställdhet ett ?hurraord? och visst, är vi jämställda i lagar och förordningar, regler och allt somkan fästas på papper. Sverige har i teorin kommit längst i världen i fråga om jämställdhet och den officiellaideologi när det gäller relation mellan könen präglas av jämställdhet, men i praktiken ser det annorlunda ut,under ytan döljer sig en betydligt mindre jämställd bild av Sverige. Den svenska arbetsmarknaden är segregeradbåde horisontellt och vertikalt, och kvinnor och män har inte samma möjligheter att etablera sig på denarbetsmarknaden. Kvinnor har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden eftersom deras kompetensnedvärderas, förminskas och nonchaleras och därför befinner sig de flesta kvinnor på lägre befattningar än män.Mäns kompetens betraktas som mer lämpade för högre poster, deras framgångar och bidrag förstärks medanderas begränsningar och misslyckanden förminskas.Men trots detta, ser vi gärna den rådande könsordningen på arbetsmarknaden som det rätta, det naturliga, ochofta som det bästa.

Vi har valt att undersöka den pågående generationsväxling som sker på arbetsmarknaden, den äldre generationen börjar nu gå i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in på arbetsplatserna. Ämnet har länge legat till grund för forskning och det har förutspåtts att de stora pensionsavgångarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta är inget som vi ser på dagens arbetsmarknad utan det är istället arbetslösheten bland unga som är det mest framträdande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har länge vart aktuellt, men verkar nu börja närma sig i och med att pensionsavgångarna beräknas tillta. Samtidigt som de yngre årskullarna börjar minska i antal.

Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivå har för ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom området kritiskt granskats och sammanställts. Resultatet visar att ungdomar med lågutbildningsnivå har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än ungdomar med högutbildningsnivå. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrågar kräver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivå som inte hittar arbete kan överta arbetstillfällen som kräver låg utbildningsnivå.