Syftet med den här studien är att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i två läseböcker avsedda för grundskolans tidigare åldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i läromedlen förstärker och/eller bryter mot rådande genusstereotyper. Utgångspunkten för uppsatsen är teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som Kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare än som biologiskt nedärvda, beständiga och oföränderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt. Analysen syftar därmed till att analysera läsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar på hur genus konstrueras i texterna.

Denna studie belyser hur kön samt hur heteronormativitet kommer till uttryck i två läroböcker, Samspråk 1 och Samspråk 2. Båda böckerna är avsedda för att användas i undervisning på sfi. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor och män gestaltas i de ovan nämnda läroböckerna, samt att analysera förekomsten av heteronormativitet och hur den i så fall kommer till uttryck. Undersökningen genomfördes genom närläsning av de valda texterna i böckerna, vilka sedan var i fokus för analysen. Förutom i två av de texter som analyserades kontrasterades kvinnor och män mot varandra, genom att de i olika beskrivningar eller påståenden fick stå som varandras motsatser.

Vi har utrett vad det finns för särskilda föreställningar om kön samt om de två könen har olika förutsättningar att nå en chefsposition. Är kön ett kriterium? Vi genomförde en gruppintervju och fem enskilda intervjuer för att se om empiri och teori stämmer överens. Vi tyckte dessutom att frågan, om kön är ett kriterium, var bristfälligt besvarad och ville se om vi kunde finna ytterligare synvinklar på frågan. För att analysera empirin delade vi upp intervjuerna efter fyra frågeställningar, Varför är det mest män som är chefer? Varför ska man sträva efter numerär jämställdhet? Är och skall kön vara ett kriterium? Vad ser man för skillnader mellan manligt och Kvinnligt ledarskap? Våra studier visar på att könet har betydelse vid rekrytering av personer till chefspositioner.

BakgrundI bakgrunden beskrivs genus och jämställdhet utifrån ett historiskt perspektiv samt genom aktuell forskning. Även internationell forskning tas upp. Begrepp som är aktuella för studiens område lyfts fram och beskrivs. De normer som finns i samhället kring Kvinnligt och manligt presenteras. Miljö, material och barnlitteratur diskuteras utifrån ett genusperspektiv.

AbstractThe aim for this study is to establish how teachers and supervisors at the Child and Recreation Programme interpret the concept ?vocational knowledge?. It is also about how they substantially can see that the pupils are developing vocational knowledge, during their work placement training. The aim of this thesis is to create a base for teachers to work with continuing development in teaching practice. The empirical part of this study is based on interviews. Interviews were analyzed in three categories: definition of vocational knowledge, substantially developing in vocational knowledge and success factors. The result shows that knowing how and knowing why is salient in vocational knowledge.

Bakgrund: Det saknas biomedicinsk förklaring till varför fibromyalgi uppstår, vilket gör att patienter idag främst diagnostiseras genom symtombilden som ingår i sjukdomen. Att fibromyalgi består av både fysiska och psykiska besvär och att orsaken är oklar gör att sjukdomen är svårbehandlad. Vid bemötande av denna patientgrupp är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt. Syfte: Att belysa aktuell forskning om kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar som har analyserats.

Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur några förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jämställdhet i barnlitteratur med inriktning på skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var även att få en inblick i några pedagogers arbetssätt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi läst boken Lia för en dag/Leo för en dag av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i åtta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken är enligt författaren att göra barnen uppmärksamma på de könsbundna skillnader som påverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med två förskolepedagoger.

Inom det privata näringslivet är kvinnor underrepresenterade på högre chefspositioner. TeliaSonera i Sverige önskar förbättra möjligheterna för kvinnor att nå chefsposition inom företaget. I en tidigare undersökning på målgruppen kvinnor inom TeliaSonera har det identifierats att kvinnor upplever hinder för att ta sig vidare i karriären. Dessa hinder är framförallt förknippade med ett osynligt könsstrukturellt hinder kallat glastaket. Glastaket innebär att kvinnor kan avancera en bit upp i hierarkin men hejdas sedan omärkligt och når inte de högsta positionerna.

Bristen av kvinnor på de högre positionerna inom ICA som i övrigt är en kvinnodominerad bransch utgör intresseområdet för denna uppsats. Vi vill med uppsatsen undersöka och belysa de erfarenheter som kvinnor på olika positioner inom organisationen har gällande deras möjligheter till karriär. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk teoretisk ansats som även stödjs av andra teorier gällande organisation och kön. Empirin som studiens resultat bygger på kommer från intervjuer med sju kvinnor på olika nivåer inom ICA. Resultatet i sin tur presenteras utifrån fem olika teman vilka belyser kvinnornas upplevelser gällande: Uppfattningar om organisationen, Jämställdhet, Rekrytering, Kompetensutveckling och karriär samt Hinder och möjligheter till karriär.

Uppsatsen diskuterar olika uttolkningar av George Batailles pornografiska kortroman Ögats Historia (L?Histoire de l??il, 1928) utifrån den franska feministiska filosofen Luce Irigarays teorier om Fallogocentrism, en genuin Femininitet och Mimesis.I slutet förekommer även en analys av Ögats Historia som med hjälp av Irigarays tolkningsverktyg och med utgångspunkt i den tidigare uttolkningsdiskussionen försöker producera en positiv feministisk tolkning av texten. Det vill säga en tolkning som istället för att visa på textens eventuella misogyna eller fallogocentriska drag, visar på dess feministiska kvaliteter och potenser.I praktiken innebär detta att Irigarays tankar om det Genuint Feminina eller ett Kvinnligt Språk (Parler Femme) används som modell för en alternativ sexuell diskurs vilken sedan appliceras på Ögats Historia, och särskilt på framställningen av den kvinnliga huvudprotagonisten.Det underliggande syftet är därmed att utforska möjligheterna för en feministisk pornografi eller erotika..

Syftet med denna studie är att belysa normer och värderingar som genomsyrar Socialtjänstens bedömningar av ungdomarnas beteende ur ett genusperspektiv. Vi ställde oss frågorna:Hur speglar och upprätthåller Socialtjänsten de traditionella föreställningar, normer och värderingar vad gäller Kvinnligt och manligt?                                                                                                         Utifrån vilka värderingar och könsrelaterade uppfattningar bedöms, skildras och konstrueras flickor respektive pojkar av socialarbetaren?Vi har kommit fram till att det råder en könsuppdelning inom Socialtjänsten. Resultatet visar att beskrivningen av pojkar och flickor konstrueras på olika sätt. Det används stereotypiska beskrivningar och olika värderingar för både pojkar och flickor.

The aim with this masters thesis is to investigate how gender is presented in Swedish picture books, in order to give librarians and other actors in the field knowledge about what kind of books they supply impressionable children with. I investigate if and how the changes concerning gender-equality in the Swedish society during the last 25 years are reflected in childrens literature, and compare how men and women are portrayed in four books from the early 1980s with four books from the 2000s. My study is delimited to three aspects of character formation, introduced by Maria Nikolajeva: description of psychology, actions and relations to other characters. It is carried through by consultation of Yvonne Hirdmans theory of how men and women are held apart and that the man in this relation constitutes the norm as well as Nikolajevas list of typical male and female characteristics. By reading and interpreting the chosen books, I analyse both text and pictures.

Flera forskare menar att läroboken under lång tid varit det viktigaste hjälpmedlet för lärare i sin undervisning. Läroböcker är också en egen litteraturgenre, med speciella särdrag och upplägg. Bland annat är innehållet i böckerna en reproduktion av vetenskaplig fakta, och det är upp till läroboksförfattaren att välja ut den fakta som ska ingå. Jag har undersökt om det skett en utveckling av genusmedvetande bland läroboksförfattare, genom att analysera innehållet i historieläroböcker för gymnasiet från 1960-talet och fram till idag. Genus innebär den socialt konstruerade relationen mellan könen. Under samma period från 60-talet och framåt, har också den vetenskapliga genushistorien växt fram. I undersökningen kommer jag fram till att inte mycket hänt med läroböckerna under den tiden, trots att ett av de grundläggande kraven för gymnasiets verksamhet, enligt den senaste läroplanen - Lpf 94, är jämställdhet mellan könen.

Uppsatsens problemformulering beskriver kategorisering som fenomen och dess konsekvenser på samhällsstrukturen. De mest etablerade och explicita kategorierna ? man och kvinna ? ses som ett resultat av de kategoriseringsprocesser som ständigt pågår. Strukturernas och kategoriernas existens och reproduktion finns i alla sociala samspel, och min huvudsakliga hypotes är att en viktig del i reproduktionen av våra könsidentiteter utgörs av det arv vi ger till barn. Denna studie syftar till att belysa huruvida det finns ett signifikant sätt att skildra könsidentiteter i barnböcker.

Inom fältet för översättningsstudier har det traditionellt varit ett angeläget forskningsområde att erhålla kunskap om hur man hanterat samma källtext i olika kulturella kontexter. På våren år 1950 utkom en spansk översättning av den finske författaren Mika Waltaris historiska roman, Sinuhe egyptiläinen (Sinuhe egyptiern), och senare samma år, i Mexiko, nyöversattes verket för Latinamerika som en respons på den första. Föreliggande uppsats är en fallstudie och har genomförts i syfte att undersöka på vilket sätt och varför detta originalverks två översättningar på samma språk skiljer sig åt. Översättningarna har jämförts parallellt med dess källtext och studerats kontrastivt genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys med hjälp av shift som teoretiskt verktyg. Resultaten av denna fallstudie visar att översättningarna skiljer sig åt i vissa innehållsmässiga aspekter och att dessa skillnader med all sannolikhet härrör från de samhälleliga politiska kontexter där de producerats.