Den sociala kontexten inom idrotten är en viktig orsak till utövares motivation. Sociala skäl såsom känsla av tillhörighet, att vara del av ett lag och social status rapporteras som centrala anledningar till engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv individer anger till sitt motionerande med fokus på de sociala aspekterna, med en jämförelse mellan könen. Studien utgår ifrån Deci och Ryans Self-Determination Theory (2000). Motiv till deltagande i motion mättes genom användandet av ?The Exercise Motivation Inventory-2?.

I den här multimodala analysen som utgår från kritisk diskursanalys, undersöks fyra broschyrer från 1177.se ur ett genusperspektiv. Huvudsyftet med analysen är att undersöka hur kön framställs i informationsbroschyrer riktade till barn. För att även belysa andra komponenter för identitetsskapande utöver kön, anläggs ett intersektionellt perspektiv och då kön är kopplat till sexualitet undersöks därmed även heteronormativitet. Det görs genom att ta reda på hur kön markeras, hur karaktärerna i broschyren gestaltas och hur familjekonstellationer ser ut. Resultaten ger dels sken av ett jämlikt förhållande mellan könen då bägge könen i stora drag synliggörs lika mycket, men dels visar resultatet hur subtilt reproducerande av kön sker då broschyrerna speglar stereotypa föreställningar om vad som är manligt och Kvinnligt.

Syftet med vårt arbete är att beskriva förskollärares uppfattning om pojkars och flickors rollekar. I bakgrunden lyfter vi fram tidigare forskning som gjorts inom lek där vi lägger fokus på rolleken ur ett genusperspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie med utgångspunkt från Elkonins tre stadier i rolleken i åldern fyra till sex år som Hangaard Rasmussen (1979) beskriver. Utifrån detta har vi intervjuat förskollärare om deras uppfattning kring barns rollekar. Resultatet visade att förskollärarna uppfattar att det är vi vuxna som formar barnens könsidentiteter.

Bilden av ?manligt? och ?Kvinnligt? har i skräck- och action-filmer/TV-serier länge varit väldigt stereotyp. Kvinnan har ofta spelat rollen som den utsatta, den svaga, det som kallas ?Damsel in distress? i karaktärsbeskrivningar. Mannen har å sin sida varit den mer eller mindre felfria hjälten, som alltid vet råd.

AbstractThis thesis discusses and analyses a 19th century female author's vanishing from history. The study investigates social relationships as figured and described in the epistolary form, based on letters between the author herself and different members of her family. It also tries to identify the author's position and situation in her time and society according to important themes and motifs in her novels. The main purpose is not to reconstruct history, but rather to show the many complex histories that can also be described, apart from the simplified and generalized one. The aim of this study is to, from a post-structuralist perspective, analyze the position of author Marianne Lundegård-Hagberg, and her role as a performative, discursive person that history forgot..

Män har historiskt såväl som idag dominerat de ledande positionerna inom organisationer, vilket lett till att kvinnor hindrats från att erhålla ledarpositioner på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. En förändring verkar ske, då även stereotypa kvinnliga egenskaper anses vara önskvärda inom ledarskap. Studiens syfte var att studera om det fanns en skillnad i värdering av könsstereotypa egenskaper och ledaregenskaper i förhållande till deltagarnas kön, samt vilka egenskaper som krävs för att kunna bli en ledare och vilka egenskaper som önskas hos en ledare. De könsstereotypa egenskaperna och ledaregenskaperna som användes genererades från vår pilotstudie. Totalt deltog 86 personer på enkätundersökningen.

Syftet med studien var att beskriva männens upplevelser av att arbeta i ett kvinnodominerat yrke, samt vilka faktorer som har styrt männens yrkesval. Studien bygger på litteratur som belyst området samt personliga intervjuer med manlig personal inom social omsorgsverksamhet som sedan har analyserats. Frågeområden som har behandlats är: könsfördelningen på arbetsplatsen, faktorer som styrt männens yrkesval, upplevelsen av att bemötas annorlunda samt viktiga faktorer för att få fler män att arbeta inom social omsorgsverksamhet och effekten av det. Studien visar att männen upplevde sitt arbete som positivt och tillfredsställande trots att de flesta av dem inte medvetet sökt sig till yrket. Studien visar även att männen inte upplever att de blir annorlunda bemött av varken brukare eller arbetskollegor.

Med hjälp av denna undersökning har jag velat ta reda på vad som gör att grundskolans elever väljer hantverksprogrammet inriktning trä och om man kan göra programmet mer lockande för flickor. Vad sysselsätter de sig med efter utbildningen, stannar de kvar inom yrket, vidareutbildar de sig eller byter de bransch. Jag har valt att göra en enkätundersökning och en gruppintervju för att få fram svaren på frågorna. I enkäten vände jag mig till de elever som tidigare gått hantverksprogrammet inriktning trä. I gruppintervjun vände jag mig enbart till flickorna som går utbildningen för tillfället, för att få ett Kvinnligt perspektiv på frågorna.

The female labour is still a rather unexploited resource in many parts of the world. Unleashing women?s potential, giving them the possibility to start their own enterprises would increase the economic growth. Not only does women's entrepreneurship foster greater equality in the world but it also creates a more versatile economy. Sweden is considered to be one of the most equal countries in the world; still, entrepreneurship is an area with sharp gender differences, especially in some industries.

BAKGRUND: Det har forskats relativt lite om vilka färger och motiv pojkar och flickorväljer i sitt bildskapande och hur de ser på dessa val. Vi anser därför attdet är viktigt att lyfta fram den forskning som finns om bildskapandetrelaterat till genus och olika utvecklingsstadier. Vi kan konstatera attgenus är ett omdebatterat ämne i stort och att man sedan över 100 årtillbaka delade upp färger efter Kvinnligt och manligt.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur barn uppfattar sitt eget och andrasbildskapande ur ett genusperspektiv, med fokus på färger och motiv.METOD: Vi har använt oss av bildaktiviteter och intervjuer som metod. I vårundersökningsgrupp har det ingått barn från en 3-6 års avdelning ochen F- 2 klass.RESULTAT: Vi har i vårt resultat kommit fram till att pojkar och flickor i vårundersökning anser att det förekommer särskilda pojk- och flickfärgeroch motiv inom bildskapande. En del barn har mycket tydliga åsikter omvad som är passande för respektive kön och varför det är på detta vis.En del av de andra barnen ansåg att det fanns skillnader men de kundeinte förklara vad detta berodde på..

Syftet med denna uppsats har varit att studera Marcus Birros författarskap och hans lyrik. Studien är indelad i två delar, en litteratursociologisk och en textanalytisk del. I den litteratursociologiska delen används Pierre Bourdieus teorier kring det litterära fältets konkurrensbetingade strukturer för att placera in Birro och hans lyrik i dessa. I den andra textanalyserande delen av uppsatsen studeras de teman, motiv och stilmedel som Birro arbetar med. Här har även Judith Butlers teorier kring genus och den heterosexuella matrisen använts för att se hur Birro framställer och gör genus i sin lyrik.

Uppsatsens syfte är att undersöka om manliga och kvinnliga filmrecensenter skriver om film på olika vis. Vi har undersökt totalt 120 filmrecensioner mellan 2 mars och 4 november 2011 i Svenska Dagbladet, Nöjesguiden och Cinema. Undersökningen genomfördes med hjälp av både kvantitativ och kvalitativ metod.Den kvantitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material skriver längre texter än kvinnorna. Kvinnorna recenserar oftare genrerna familj och romantik, medan männen har ett övertag inom action och komedi. Männen använder sig av fler referenser än kvinnorna.Den kvalitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material sällan förklarar sina referenser medan kvinnorna är mer beskrivande och förklarar referenserna i sina filmrecensioner.

Syftet med denna undersökning är att utifrån ett språkperspektiv undersöka hur bronies identitet konstrueras i relation till andra grupper i några artiklar om dem. Teoretiska perspektiv som underbygger studien är att normbrytare synliggör normer och att maskulinitetsnormer kan kopplas till de hegemoniska maskulina ideal som män positioneras kring. För att uppnå syftet studeras åtta tidningsartiklar med analysmetoden membership categorization analysis (MCA). Resultatet blev att bronies identitet konstruerades i relation till grupperna vuxna och unga män, nördar, föräldrar, näthatare, bögar och tjejer. Bronies relateras till dessa kategorier med att ibland tillhöra dem, men ibland med att inte tillhöra dem.

AbstractExamensarbetets syfte är att belysa Hem- och konsumentkunskapslärares uppfattningar om jämställdhetsperspektivet utifrån Lgr 11. Vi har utifrån ett genusperspektiv undersökt hur Hem- och konsumentkunskapslärare samtalar och resonerar kring jämställdhet i relation till sin undervisning. I Lgr 11 står det att skolan aktivt ska främja för lika rättigheter och möjligheter för pojkar och flickar. Skolan har ett stort ansvar att motverka traditionella könsroller genom att bemöta eleverna på ett sätt som inte förstärker genusordningen dvs. vad som anses vara manligt och Kvinnligt.

Denna studies syfte är att beskriva och förstå könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rådande normen i förskolan är den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur många förskolor som arbetar med jämställdhet för att det inte finns någon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvärldens normer på hur de förväntas vara.Utifrån empirin, som består av två gruppintervjuer med barn i 4-5årsåldern, så visar det att barnen applicerar de rådande könsstereotypa föreställningarna på leksaker och föremål i sin närmiljö. Enligt min studie så var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och Kvinnligt kodade positioner.