Syfte: Syftet med studien är att med statistiska mått undersöka om företags aktiekurs reagerar på ett vd-byte samt se hur ledarskap påverkar företagets rörelseresultat ur ett genusperspektiv. Metod: Undersökningen är en eventstudie som innefattar åtta stycken företag. Eventstudiens estimeringsfönster omfattar 56 dagar innan eventfönstrets 29 dagar, där aktiekursens rörelse undersöks. Varje företags enskilda procentuella förändring i rörelseresultatet kommer att studeras två år innan och två år efter ett vd-byte har inträffat.Teori: Undersökningen utgår från effektiva marknadshypotesen, agentteorin och signalteorin.Empiri: Resultaten för aktiekursens abnormala genomsnittliga avkastning (AAR) och den kumulativa genomsnittliga avkastningen (CAAR) visas i diagram, detsamma gäller för företagens procentuella förändring i rörelseresultatet. En jämförelse dras mellan företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte mot företag som har genomfört ett manligt vd-byte.Slutsats:Aktiekursen för företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte har cirka 10 procent högre förändring i AAR än för företag som har genomfört ett manligt vd-byte.Aktiekursens lutning på CAAR för företag med en kvinnlig vd är starkare än för företag där det har skett ett manligt vd-byte.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka missbrukande kvinnors tankar kring och upplevelser av samhällets och nätverkets bemötande samt attityder till kvinnligt missbruk. För att besvara uppsatsens frågeställningar genomfördes fem intervjuer med kvinnor som missbrukat främst alkohol. I analysen granskades resultatet utifrån genusperspektiv, stämplingsteori samt teorier om bemötande. Då det inte fanns någon tidigare forskning som direkt berörde studiens syfte användes närliggande forskning. Den tidigare forskningen visade att män och kvinnor i vårt samhälle bemöts på olika sätt.

Sverige är ett av de få länder där nästan lika många kvinnor som män arbetar idag. Trots detta finns det fortfarande relativt få kvinnliga chefer, framför allt på höga nivåer. Varför finns det då så få kvinnliga chefer? Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för faktorer som främjar höga befattningar för kvinnor. För att uppfylla detta syfte intervjuades åtta högt uppsatta kvinnliga chefer, inom både offentliga och privata sektorn.

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor och män som levt i ettdrogmissbruk beskriver sina föreställningar kring manligt, kvinnligt och sexualiteti ett aktivt missbruk. Utöver de föreställningar dessa personer hade undermissbruket ville vi även undersöka om dessa uppfattningar har kommit attförändras då de lämnat missbruket. För att finna svar på detta utförde vi tiokvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem män och fem kvinnor, därsamtliga levt mer än 15 år i ett aktivt narkotikamissbruk. Då syftet var att se tillkönsuppfattningar i ett aktivt missbruk och vidare i ett drogfritt liv, var detgemensamt för samtliga informanter att de varit drogfria i mer än ett år samt att dearbetat med sig själva och sin missbruksproblematik.För att kunna förstå och analysera vår empiri valde vi att använda oss av olikateoretiska perspektiv, så som socialkonstruktivism, genusteori samtstämplingsteori. Studien visade att uppfattningarna kring manligt och kvinnligtkonstruerades i den rådande kontext informanterna befann sig i.

Problem:Inom genusforskningen finn's det olika könsperspektiv samt olika metoder för att lyfta fram könet. Det finn's också olika läger när det gäller könet's påverkan på vårt sätt att leda. Om det influerar, eller bestämmer vårt agerande som ledare, eller om det inte har någon som helst betydande påverkan. I den traditionella forskningen ge's ofta en bild av manliga ledare. Vi anser att denna mansdominerade bild bör komplettera's med en framställning och bild av kvinnliga ledare.

Denna uppsats undersöker hur kvinnans samhällsroll framställdes under valet 1921. Syftet är även att studera hur Dagens Nyheter framställde uppfattningen om vad som var kvinnligt och vad som var manligt i förhållande till den kvinnliga rösträtten. Ur tre olika utgåvor av Dagens Nyheter har fyra artiklar valts ut att analysera. Alla dessa fyra artiklar är publicerade på första sidorna av tidningarna och tre utav de fyra artiklarna innehåller bilder samt illustrationer. Med hjälp av en textanalys samt en mindre semiotisk analys och verktygen denotation och konnotation har varje artikel analyserats.

AbstractEllen Persson: Kvinnligt musicerande i Uppsalasalongerna 1820-1840. En studie av kvinnors musikutövning i Malla Silverstolpes och Erik Gustaf Geijers salonger. ? Uppsala universitet: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att granska kvinnors musicerande i den borgerliga salongskulturen under 1820-40-talen i Uppsala.

Enligt socialkonstruktivister är samhället konstruerat av människor i inter­aktion med varandra. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstå och analysera hur manliga sistaårselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel på en social konstruktion är den form som bestämmer samtal mellan människor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sägs, men också den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehåll formar, omformar, skapar och förkastar föreställningar och idéer i det sociala rummet. Därför anser socialkonstruktivister att könsskillnader är sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehåll är därför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur genus representeras och hur feministisk kritik syns i Disneyfilmerna Mulan och Frost. Arbetet behandlar kopplingen till tidigare Disneyfilmer och stereotypa framställningar av manligt och kvinnligt. Det utgår från ett genusperspektiv som tar hänsyn till könsroller som är resultatet av sociala konstruktioner.Metod: Filmerna har studerats i sin helhet och sedan har specifika scener och sekvenser valts ut för närmare studie. De har analyserats utifrån Selby och Cowderys modell för narrativ analys i boken How to Study Television (1995). Analysen för bägge filmerna är uppdelad i tre delar som behandlar både sekvenser som sträcker sig över hela filmerna och enskilda scener.Teori: Eve Kosofsky Sedgwicks (1999) och Halls (1997) definitioner av genus har legat som grund för arbetet, men även Halls (1997) beskrivning av representation, Gills (2007) redogörelse för feminism och Davis (2006) genomgång av tidigare framställningar av manligt och kvinnligt i Disneyfilmer samt annan relevant litteratur tas upp.Resultat och slutsats: Jag fann att filmerna försökte vara nyskapande i sin framställning av kvinnor, men att teman som exempelvis vikten av att hitta en man fortfarande var grundläggande.

Vi lever i ett könsmedvetet samhälle och det är idag allt viktigare att båda könen behandlas lika och att inga särbehandlingar görs på grund av könet. Trots detta är det inte jämställt mellan manligt och kvinnligt i ledarskapspositioner. Både allmänheten och politiker borde ha ett intresse att veta ifall det faktiskt finns skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer. Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer vad gäller deras sätt att leda de anställda och hur de utövar sitt ledarskap.Vi valde att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med fyra stycken manliga och fyra stycken kvinnliga personalchefer då vi ville att respondenterna skulle ha möjligheten att svara öppet på våra frågor. Vi tog kontakt med potentiella respondenter tidigt i processen för att kunna hinna med att intervjua och analysera alla åtta personalcheferna.

The purpose of this thesis is to study how femininity and masculinity is portraited in theeditorials of four Swedish lifestyle magazines; Glamour, Cosmopolitan, Moore and Slitz. Themain questions we based our study on are: What kind of relationship does the editor in chiefcreate with the intended reader? What conception of the world does the editor in chief createin the editorials? How does the editor in chief portray masculinity and femininity?In order to answer the questions above we performed a qualitative analysis of the editorials offour lifestyle magazines published during 2007. We used a discourse analysis with emphasison gender and how the editorials constructed masculinity and femininity and its stereotypicaltraits.Furthermore we based our results on a theory of the socially constructed gender. According tothis theory gender is constructed during our childhood and adolescense by the individuals andthe society surrounding us.

Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Syfte med studien är att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, själva beskriver egna och andras krav på att återgå till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ... .

Arbetet behandlar hur det svenska samhället ska förändras för att fler kvinnor ska välja att starta företag. Slutsatserna som dras i arbetet är fem stycken och följer: det behövs ett förändrat bidragssystem för det företagsstöd som finns; en attitydförändring till kvinnor och företagare behövs i samhället; en nyanserad forskning på entreprenörskapsområdet behöver utvecklas; pullfaktorer, till exempel möjlighet till självförverkling eller högre inkomst, borde spela en större roll vid startandet av ett företag; och uttrycket kvinnligt entreprenörskap borde försvinna. Det finns färre kvinnliga entreprenörer än manliga entreprenörer. Detta beror framförallt på olika förutsättningar i livet. Det bör inte spela någon roll om det är en man eller en kvinna som vill starta företag, förutsättningarna borde vara lika. Det är fördelaktigt för samhället om fler kvinnor väljer att driva företag eftersom fler affärsidéer, fler arbetsmöjligheter och ett mer dynamiskt näringsliv bildas. I studien tas teorier om genus och entreprenörskap upp som en grund till litteraturgenomgången och det empiriska materialet.

Enligt socialkonstruktivister är samhället konstruerat av människor i inter­aktion med varandra. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstå och analysera hur manliga sistaårselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel på en social konstruktion är den form som bestämmer samtal mellan människor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sägs, men också den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehåll formar, omformar, skapar och förkastar föreställningar och idéer i det sociala rummet. Därför anser socialkonstruktivister att könsskillnader är sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehåll är därför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.

Att beträda Ann Jäderlunds poetiska landskap i samlingen Som en gång varit äng är en omtumlande upplevelse. Den värld man möter i dikterna är rik på symboler/metaforer och bilder insvepta i bedrägligt prunkande grönska med starkt erotiska undertoner. Dikternas utgångspunkt är ofta traditionella bilder av kvinnligt/manligt som sedan bearbetas och dekonstrueras. Denna dekonstruktion av konventionella och vedertagna begrepp analyseras i min uppsats, ur ett feministiskt/eklektiskt perspektiv, genom fördjupade närläsningar av den poetiska texten..