Syftet med denna studie a?r att fa? o?kade kunskaper om hur personer som har erfarit en hja?rtinfarkt upplever efterfo?rloppet av sin sjukdom, samt att utifra?n dessa upplevelser underso?ka det psykosociala sto?dets funktion och betydelse. Studien syftar a?ven till att underso?ka huruvida dessa upplevelser skiljer sig o?ver tid. Studien a?r en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som anva?nds a?r fokusgruppintervjuer.

SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri frÄn 2001 omnÀmns Sverige som sÀmst i EUnÀr det gÀllde nÀrvaro av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Av de dÄ 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte Àndrats nÀmnvÀrt. Det Àrfortfarande fÄ kvinnor pÄ ledande positioner i Sverige idag, trots mÄngÄrigdebatt, satsningar pÄ kvinnliga nÀtverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder pÄ flera orsaker till varför det Àr brist pÄ kvinnor ichefspositioner idag, och nÀmner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och Àmnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor pÄ ledande positionerinom nÀringslivet.Syfte: Syfte Àr att utifrÄn tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn pÄchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mÄn skulle kunna lÄtarespondenterna styra samtalen.

Att studera kvinnliga sexualförbrytare Àr problematiskt dÄ gruppen Àr sÄ liten. Studien Àr en litteraturstudie för att klargöra vad som Àr sammanstÀllt kring denna lilla grupp. Uppsatsens frÄgestÀllningar handlar om huruvida det existerar nÄgon generell bild av vem den sexualbrottsdömda kvinnan Àr, om det finns olika distinkta typer av sexualbrottsdömda och om svenska förhÄllanden Àr möjliga att översÀtta till internationella. DÀrför innehÄller uppsatsen ocksÄ en genomgÄng av de fall som utretts vid kriminalvÄrdens riksmottagning för lÄngtidsdömda. För att behÄlla objektiviteten i frÄga om internationell typologi presenterar författaren en rutnÀtsmodell med hjÀlp av vilken fall av den hÀr typen kan spaltas upp förtydligas och presenteras utan typologi.

Brottslighet och kriminaljournalistik har lÀnge varit en stor del av medieinnehÄllet. Men vad Àr det som avgör hur stor uppmÀrksamhet ett specifikt brott fÄr? Det hÀr Àr en kvantitativ studie av 100 nummer av Aftonbladet 2009 dÀr vi ger svar pÄ hur tidningen framstÀller manliga och kvinnliga gÀrningsmÀn.Studien har sin utgÄngspunkt i ?the chivalry hypothesis? som gÄr ut pÄ att kvinnor fÄr mildare behandling bÄde av rÀttsvÀsendet och av medierna. Den har tidigare testats inom medier av bland andra Weimann/Fishman och Grabe. I den hÀr studien testas om hypotesen Àr giltig Àven nÀr det gÀller en svensk tidning.Resultaten visar att Aftonbladet gör vissa skillnader, inte bara pÄ grund av vilket kön gÀrningsmannen har utan ocksÄ beroende pÄ vilket brott denne begÄr.

Detta Àr en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen Àr baserad pÄ tvÄ tidskrifter som kom ut 1859 och framÄt. Den ena tidskriften Àr Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra Àr Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgÄvor under deras första Är för att ta reda pÄ vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra nÄgot till den rÄdande hierarkin som fanns i samhÀllet med manlig dominans. Syftet med undersökningen Àr att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gÀllande kvinnorna i samhÀllet eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag anvÀnt mig av en ideologikritisk textanalys som innebÀr att man lÀser texterna med vetskapen om att det finns en rÄdande ideologi i samhÀllet dÀr texterna ges ut och att ocksÄ försöka se om texterna visar nÄgon form av ?reform? för att förÀndra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar Àmnen som kvinnors rÀtt till arbete och utbildning och att kvinnor ska fÄ fler rÀttigheter i samhÀllet, sÄsom röstrÀtt.

Syftet och frÄgestÀllningar: Att undersöka sambandet mellan styrketester och prestationsparametrar i from av hopp och sprint för kvinnliga respektive manliga basketspelare pÄ ungdomslandslagsnivÄ. Hur ser sambandet ut mellan hopphöjd samt sprint och knÀböjsstyrka?Hur ser sambandet ut mellan hopphöjd samt sprint och frivÀndning?Vilken pÄverkan har kön, Älder, 1RM frivÀndning 1RM knÀböj, respektive och tillsammans, pÄ resultaten för hopphöjd och sprint.Vilken pÄverkan har kön, Älder, 1RM frivÀndning (% av kroppsvikt (kv)), 1RM knÀböj (% av kv), respektive och tillsammans, pÄ resultaten för hopphöjd och sprint. Metod: Studiedesign var tvÀrsnittsstudie dÀr data som analyserats kommer frÄn Ärligen av Svenska basketbollförbundet utförda fysiska tester av manliga och kvinnliga ungdomslandslagsspelare pÄ U16, U18 och U20-nivÄ sedan 2001. För analys av data genomfördes korrelationsberÀkningar samt regressionsanalyser mellan 1RM knÀböj, 1RM frivÀndning och counter movement jump med armsving (CMJ(a)) samt sprint 10, 20 och 30 meter.

Tidigare forskning har visat att kvinnor uppsöker professionell hjÀlp oftare Àn mÀn, detta sÀgs bero pÄ att kvinnor har lÀttare att erkÀnna sig sjÀlva som svaga. Syftet var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i hur mÀn och kvinnor bedömde en kollegas arbetsrelaterade stress samt om kollegans kön pÄverkade bedömningen. Ett urval pÄ 108 yrkesarbetande mÀn och kvinnor frÄn tvÄ sektorer valdes ut, deltagarna lÀste tre vinjetter om en stressad man eller kvinna vars hÀlsa gradvis försÀmras pÄ grund av ökad arbetsbelastning. En flervÀgs mixed ANOVA gjordes med bedömningen av mÄlpersonens arbetsbörda, ohÀlsa och hjÀlpbehov som beroendevariabler. Resultaten visade att mÀn uppfattade en kvinnlig kollegas ohÀlsa och hjÀlpbehov som större Àn en manlig kollegas.

Den hÀr uppsatsen berör folkbildningsideal och folkhögskolemödrar. Folkhögskolemödrar kallas de kvinnor som ansvarade för kvinnors undervisning vid svenska folkhögskolor i 1800-talets slut och 1900-talets början. De var gifta med skolans rektorer och ansvarade för det mesta praktiska arbetet pÄ skolorna. Uppsatsen undersöker vilka folkbildningsideal som format tvÄ av de första folkhögskolemödrarna i deras bildningssyn och Àven hur de förhöll sig som kvinnliga folkbildare till manligt utformade folkbildningsideal. De folkhögskolemödrar uppsatsen behandlar, Elisabeth de Vylder och Cecilia BÄÄth-Holmberg, representerar tvÄ av de tre bildningsideal som idéhistorikern Bernt Gustavsson har formulerat.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick frÄn anknytningsteorin. Denna teori utgÄr frÄn att individen redan som barn utvecklar nÄgon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina förÀldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mÀns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras hÀr som mÀns rÀdsla för att inte kunna uppnÄ samhÀllets normer och vÀrderingar vad gÀller maskulinitet. Dessutom avsÄgs att undersöka hur det eventuella sambandet förhÄller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i tvÄ grupper, en grupp mÀn inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lÀrarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp mÀn inom typiskt manliga yrken (brandmÀn och studerande inom tekniska Àmnen).

Det övergripande syftet med studien Àr att ur ett genus- och socialkonstruktionistiskt perspektiv Äterspegla vilka uppfattningar som rÄder om vad kvinnliga respektive manliga fritidspedagoger gör och förvÀntas göra i fritidshemsverksamheten. Intentionen Àr att kartlÀgga fritidspedagogers arbetsuppgifter vilket innebÀr att deltagande observationer Àr att föredra. DÄ vÄr avsikt Àven Àr att undersöka fritidspedagogers uppfattningar och förestÀllningar kring genus och normer, anvÀnds semistrukturerade intervjuer. Tre kvinnliga och tre manliga fritidspedagoger observeras och intervjuas i studien. Resultatet av studien ger oss en uppfattning kring fritidspedagogers fördelning av arbetsuppgifter.

Chefsrollen förknippas frÀmst med egenskaper som traditionellt sett anses vara av manlig karaktÀr, vilket medför att kvinnor uppfattas mindre lÀmpade som chefer. Kvinnor kan dÀrmed ha svÄrare att se sig sjÀlva i en ledande position. Konsekvensen blir ett felaktigt fokus pÄ kvinnors svÄrigheter att bli chefer snarare Àn att titta pÄ deras möjligheter. Syftet med föreliggande studie var att definiera gemensamma faktorer hos framgÄngsrika kvinnliga chefer. Urvalet bestod av tio unga chefer som intervjuades med hjÀlp av fokuserade intervjuer.

Sjukdomar som kan relateras till stress har idag blivit ett allt vanligare problem i vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle och allt fler folkhÀlsorapporter pekar ut denna ohÀlsa som ett av de största folkhÀlsoproblemen. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiet upplever sig stressade och i sÄ fall varför. Genom att undersöka elevers eventuella stress pÄ yrkesförberedande kontra teoretiska program vill vi granska hur elevernas egen uppfattning kring sin eventuella stress ser ut. KÀnner de sig stressade, och i sÄ fall varför. Dessutom har vi för avsikt att undersöka vad eleverna sjÀlva gör för att motverka stressen och om eleverna kÀnner oro inför sin framtid.

Denna studie Àr gjord med syftet att ta reda pÄ unga chefsÀmnens motivation för att ingÄ ett framtida chefskap men Àven finna förstÄelse för hur företag idag kan arbeta med sin ledarförsörjning. Detta mot bakgrunden av att ett generationsskifte Àger rum och 80-talister Àr en utav de unga generationerna som förvÀntas överta chefskapet. Forskning visar att unga personer tenderar att motiveras av andra arbetsfaktorer Àn vad Àldre generationer har gjort, vilket kan komma att pÄverka en ung persons karriÀr. Studien Denna studie genomfördes genom en kvalitativ metod, dÀr 6 personer kom att intervjuas (3 manliga och 3 kvinnliga). Bland dessa 6 personer var det bÄde manliga och kvinnliga deltagare.

Denna uppsats har försökt att hitta orsaker till varför de kvinnliga revisorerna Àr lÄgt representerade i börsnoterade bolag. I uppsatsens inledande skede anvÀnde vi oss utav en enkÀtundersökning för att skapa oss en bild av intresset för auktorisation bland kvinnliga ekonomstudenter. För vÄr primÀra datainsamling anvÀnde vi oss bÄde av personliga, semistrukturerade intervjuer och intervjuer per e-post. Vi har intervjuat kvinnliga auktoriserade revisorer som verkar pÄ de fyra största revisionsbyrÄerna i Stockholm och gjort intervjuer per e-post med revisorer som tidigare varit verksamma pÄ nÄgon av dessa byrÄer. Vi har Àven intervjuat personer som inte Àr verksamma inom revisionsbranschen, men har intressanta synpunkter om omrÄdet.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.