Rapportens huvudsyfte är att visa hur våldsutsatta kvinnor uppfattar polisens bemötande och även hur de önskat att de blivit bemötta. Vi har valt detta ämne för att få en liten bild av hur våldsutsatta kvinnor ser på bemötandet av polisen och också därigenom få svar på hur polisen borde bemöta dem. Vi kom i kontakt med tre anonyma kvinnor (bl.a. genom Faluns kvinnojour) som antingen svarade på våra frågor via mail eller telefon. Svaren vi fått av dessa kvinnor ger en väldigt dyster bild då ingen av dem är nöjd med polisens bemötande.

Trots att allt fler kvinnor tar plats i näringslivet så domineras såväl näringslivet som de flesta chefspositioner fortfarande av män. Ständigt pågår diskussioner om vad det är som skapar denna sneda fördelning, samt hur kvinnor är i en avvikande position på grund av sin minoritet och huruvida det finns hinder som gör det svårt för kvinnor att nå upp till toppen. Oavsett hur detta stämmer eller ej är det endast individuella upplevelser av kvinnor som lyckats ta sig till toppen som närmast kan förklara hur verkligheten ser ut.Med detta som utgångspunkt ämnar studien undersöka kvinnliga VD:ar inom det svenska näringslivet för att försöka ta reda på, samt redogöra för, hur de upplever att olika möjligheter och eventuella hinder har spelat roll för deras respektive karriärer. Studien är av kvalitativ utformning, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sammanställda resultatet kommer därefter att analyseras ställt mot valda teorier och modeller, för att slutligen diskuteras med inslag av egna reflektioner och slutsatser.Studien visar på hur majoriteten av kvinnorna stött på fler möjligheter än hinder i sin karriär, trots att de suttit i avvikande positioner som kvinnor i mansdominerade branscher.

Ekokardiografi är en mycket användbar teknik som bland annat kan bedöma vänsterkammarensfunktion hos hjärtat med hjälp av ejektionsfraktion (EF) och global longitudinell strain (GLS). EF är idag den metoden som används mest vid bedömning av vänsterkammarfunktionen och beräknas enligt Simpsons biplanmetod. GLS är en ny metod som mäter myokardiets deformation och har i tidigare studier visat sig vara en känslig metod och kan upptäcka förändringar i myokardiet tidigare än EF. Vid behandling av bröstcancer kan hjärtat påverkas toxiskt och därmed genomgår denna patientgrupp regelbundna kontroller med ekokardiografi. Syftet med denna studie är att jämföra två ekokardiografiska metoder hos 20 stycken kvinnliga bröstcancerpatienter. Jämförelser har gjorts mellan EF beräknat med Simpsons biplanmetod (EFbi) och GLS samt mellan EFbi och EF beräknat från GLS (EFGLS).

Stress är ett aktuellt och diskuterat ämne i dagens samhälle. En orsak till detta kan vara den ökade ohälsan som bland annat orsakas av det moderna livets snabba förändringar och höga krav. Uppsatsen syfte var att undersöka upplevelsen av stress hos studenter vid Luleå tekniska universitet, kartlägga skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter samt synliggöra upplevda stressrelaterade symtom. Faktorer som bland annat kartlagts är upplevda livssituationer, sociala förhållanden, ekonomi och framtid. Alla delar i en människas liv samspelar med hur hon mår, därför är det svårt att ta ut människan ur sitt sammanhang.

Att arbeta som kriminalvårdare kan verka både spännande och farligt. Många människor är nog av uppfattningen att det endast är stora starka män som är mest lämpade för den typen av arbete. Hur är det egentligen då att vara kvinna och arbeta inom Kriminalvården? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvårdare visar att säkerhetsupplevelsen i många fall är relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna får uppleva är kopplat till nedvärdering, både från intagna och kollegor. Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra hur kvinnliga kriminalvårdare upplever sin säkerhet i sin yrkesutövning.

Studie om reklamationsbeteendet hos unga konsumenter i åldrarna 18-25 (I klädbranschen). Hur agerar de vid missnöje och hur påverkas deras attityd till det aktuella företaget i framtiden? Kan man se några skillnader mellan de manliga och de kvinnliga konsumenterna när det gäller reklamationsbeteendet?.

Syftet med vårt arbete är att få insyn i fem unga kvinnors upplevelser av att vara instrumentalist i ensemblespel vid ett musikestetiskt program. Vi har valt att intervjua fem unga kvinnor vid ett gymnasium i norrland. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ordagrant. Svaren från intervjuerna sammanställdes och bearbetades i förhållande till fyra rubriker som täcker vårt syfte. Resultatet har vi sedan jämfört med tidigare forskning inom området.

I Sverige finns av regeringen fastställda mål om en jämställd arbetsmarknad. Trots detta är andelen kvinnliga chefer låg. Lagar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder skapar förutsättningar för jämställdhet och detta skapar i sin tur förutsättningar för detta inom organisationer. Dock finns fortfarande många strukturella hinder för de kvinnor som vill nå höga befattningar. Denna uppsats fokuserar på att utröna vilka faktorer som har påverkat tio kvinnor på chefsnivå att välja en karriär som ledare.

1922 startades en kvinnlig medborgarskola på Fogelstad i Södermanland. Initiativet togs av en grupp namnkunniga kvinnor som ansåg att kvinnorna med sin nyvunna rösträtt behövde tränas i medborgarskap. Samtidigt fanns även andra sammanhang och med syfte att främja kvinnors deltagande i politiken och samhällslivet. Vissa av dessa, nämligen tidningen Tidevarvet, Frisinnade kvinnor, Socialdemokratiska kvinnoförbundet samt sakfrågorna jordfrågan, fredsfrågan och befolkningsfrågan hade kopplingar till Fogelstad. Dessutom satt ett antal kvinnor med anknytning till Fogelstad i riksdagen.

Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade räddningstjänsten är endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmän kvinnor. Syftet med vår uppsats är att undersöka kvinnors underrepresentation i räddningstjänsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss på rekryteringsprocessen på grund av att få kvinnor som har gått den eftergymnasiala brandmannautbildningen ?Skydd mot olyckor?(SMO) får en anställning som brandman.

Motivation är en viktig komponent för att en person ska kunna genomföra en uppgift. Men hur personen handskas med uppgiften beror på vilken typ av motivation denne drivs av och i vilken grad. Tidigare forskning har visat att exempelvis stress har en negativ påverkan på motivation. Syftet med denna studie var att undersöka hur kön, ålder, antal arbetade år och stress är relaterad till inre och yttre motivation hos poliser i yttre tjänst. Deltagarna bestod av 142 personer, varav 36 stycken var kvinnor.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhälle som är uppdelat på kvinnliga och manliga kroppar. Materialet består av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika från den manliga och kvinnliga normkroppen. Utifrån teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna gör sina kroppar för att gestalta den självupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers gränser i miljöer som präglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de använder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berättelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras självupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhället, påverkar deras livsutrymme både kroppsligt och identitetsmässigt.

I den här uppsatsen undersöks sju texter om den svenska författarinnan Karin Boye (1900?1941), publicerade mellan åren 1989 och 2013. Utifrån feministisk litteratur- och bio­grafi­forsk­ning av Gunilla Domellöf och Lisbeth Larsson diskuteras att och hur perso­nen Boye och biografiska läsningar av hennes skönlitterära produk­tion fort­farande int­resserar.Bland resultaten finns slutsatsen att Boyes texter fortfarande ofta läses som själv­bio­grafiska, men att bilden av henne omarbetats; Boye betraktas inte längre som sjuk, till skillnad från 1950-talets sexualisering och patologisering av kvinnliga författare. Istäl­let benämns hon lesbisk och den direkta kopplingen mellan hennes sexualitet och hennes självmord är borta. Avsikten i hennes själv­mord ifrågasätts dessutom, vilket ytterligare för­ändrar bilden av Boye.En övergripande slutsats är att samma teman som var aktuella under mitten av 1900-talet, såsom sexualitet, psyke och självmord, återkommer i omvärderad form när Boye blir läst och biograferad idag.

Trots satsningar på att rekrytera fler kvinnor har Försvarsmakten fortfarande en låg andel kvinnor anställda i myndigheten.Försvarsmakten har svårt att fullfölja kraven på en ökad andel kvinnor på alla nivåer i internationell tjänst med knappt fem procent kvinnliga yrkesofficerare. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka förutsättningar som fanns att rekrytera kvinnor till två missioner i Afghanistan, FS 14 och FS 15, att jämföra de båda missionernas rekrytering, samt att beskriva hur väl Försvarsmakten nådde upp till regeringens krav avseende kvinnlig representation i internationell tjänst.Uppsatsen beskriver först de förutsättningar, dokument och andra styrande faktorer som ligger till grund för rekryteringen. Därefter jämförs resultaten för de båda missionerna och diskuterar de likheter och skillnader som finns.Undersökningen visar att förutsättningarna att rekrytera kvinnor till FS 14 och FS 15 inte var särskilt goda med tanke på de fåtal procent kvinnliga yrkesofficerare som var anställda i Försvarsmakten. Intressant är att de två missionerna lyckades olika väl med rekryteringen av kvinnor, där FS 15 rekryterade fler trots ett mindre rekryteringsunderlag.En slutsats är att den rekryteringsprocessens utformning bidrar till det låga antal kvinnor i internationell tjänst..