My choice of topic for this essay is the habits of television and computer gaming among young men; mostly their opinion of male and female objectives. My vision of this, being a woman, I often think of the possibilities men have of choosing games where the female characters, in my opinion, often are exposed in a degrading way. To my help I have earlier works on the topic by media scientist Mary Flanagan as the leading authority. She writes much of the character of Lara Croft, and the way she could be an icon for the computer gaming girls of today, despite she is having a stereotypical body shape. I even want to briefly share my thoughts of the always imminent discussion about media panicking; and whether gaming giving the players positive or negative influences.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Denna uppsats undersöker jämställdheten inom musikkritiken, i Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. I en kvantitativ undersökning har vi räknat hur många musikrecensioner i dessa tidningar som är skrivna av kvinnor respektive män under 2010, genom att studera innehållet i alla tidningar under en vecka per månad. Vi har även undersökt huruvida recensentens kön påverkar om denne skriver om manliga eller kvinnliga artister. Undersökningen består totalt av 626 recensioner.Skillnaden mellan antalet recensioner skrivna av män och kvinnor är stor. På varje recension skriven av en kvinna går det fyra skrivna av män.

The essay examines how female politicians themselves experience their political pathin regards to opportunities and obstacles. The questions of the essay revolve aroundthis as well as if there are any differences in experience between politicians from thetwo Swedish parties Socialdemokraterna and Moderaterna. The two parties are chosento represent traditional left and right ideologies. Quantitative measures are used toexamine the female representation in Växjö kommun, which does not show a hugeuneven amount of either men or women. Qualitative measures are used to examine tenfemale politicians? personal experiences through personal interviews.

IIUniversity of KalmarSchool of Human SciencesPolitical ScienceTitle ? Jag förstår inte varför svenska manliga politiker är så rädda för de kvinnligapolitikerna?Author: Git Franzen Ekström  IIUniversity of KalmarSchool of Human SciencesPolitical ScienceTitle ? Jag förstår inte varför svenska manliga politiker är så rädda för de kvinnligapolitikerna?Author: Git Franzen EkströmAbstractIn the year of 2007, Sweden was the most equal country in the world, and the Philippines wasranked as number six of 128 countries, by the organization World Economic Forum. Thisthesis is a study of female politicians and power in Sweden and in the Philippines. Do thefemale politicians perceive that they have just as much power as the males have? I haveinterviewed 18 female politicians in a small city in Sweden, and 12 female politicians in thelocal and provincial politic in the Philippines.

Syftet med studien var att utvärdera om det föreligger skillnader i revisorns agerande när det finns en vänrelation till klienten än då det finns en klientrelation till klienten samt om det föreligger skillnad mellan kvinnliga och manliga revisorers agerande när det finns en vänrelation eller en klientrelation till klienten.Studien tog sin utgångspunkt i analysmodellen. Då vi inte fann någon modell som beskrev de problem som vi försökte utvärdera konstruerade vi LMM-modellen, som vi använde för att utforma våra åtta hypoteser. För att testa nollhypoteserna använde vi oss av Chitvå-testet.Uppsatsens slutsats gäller för revisorerna i Kristianstad och Hässleholm. Studien visar att det finns en högre acceptansnivå av ett otillåtet agerande för de revisorerna med en klientrelation till klienten än för de revisorer med en vänrelation till klienten. Det finns också en högre acceptansnivå hos de manliga revisorerna än hos de kvinnliga revisorerna..

Inom varje organisation så finns det en egen ledarskapsstruktur, som oftast har den manliga normen som utgångspunkt. Denna norm har föreställningar om vilka egenskaper ledare bör ha. I dagens läge har alltfler kvinnor fått chefs-/ledarskapspositioner. Dock anses dessa kvinnor vara bristfälliga då de har mjuka egenskaper i sitt ledarskap - egenskaper vilka ofta ställs i kontrast till det manliga ledarskapet. För att skapa en viss ledarskapsstruktur använder sig dagens organisationer av individers personligheter och egenskaper.

Problem: När predikan ges inom islam eller katolicismen tillåts och förväntas att både kvinnor och män deltar under islams fredagsbön och den katolska kyrkans mässa på söndagar. Dock tillåts inte kvinnor att leda denna kollektiva bön utan exkluderas från möjligheten att ta upp och diskutera samhällsorienterade ämnen med utgångspunkt från liturgi och heliga skrifter. Detta upplevs som ett problem och ett flertal progressiva kvinnor och män världen över börjar ifrågasätta denna ordning och vill få till en förändring där man och kvinna har lika möjligheter och rättigheter inför Gud.Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de argument som framförs av företrädare för en konservativ diskurs och med företrädarna för en feministisk diskurs när det gäller frågan om kvinnliga religiösa ledare under gemensam bön inom islam och katolicismen.Metod: Komparativ litteraturstudie i kombination med hermeneutisk metod.Teoretisk referensram: Liberalfeminism, makt, konservativ och feministisk diskurs.Resultat: De feministiska argumenten är ett samtida fenomen som utgår från ett universellt betänkande om lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män. Feministerna kräver en omtolkning av de heliga skrifterna utifrån ett icke-androcentriskt förhållningssätt för att påvisa sin retorik.Den konservativa diskursen utgår från patriarkaliska och traditionella argument där de stödjer sig på enskilda passager i de heliga skrifterna och apostelisk tradition för att exkludera kvinnor.Uppsatsen påvisar att nätverk, ärvda titlar och tradition betyder mer än kunskap i det religiösa sammanhanget. Båda de undersökta religionerna uppvisar dock en förändringshistoria i takt med att samhället förändras vilket skulle kunna vara den framtida nyckeln till kvinnornas religiösa ledarroll.Nyckelord: feministisk exegetik, ledarskap, fredagsbön, katolsk mässa..

Uppsatsen Kvinnlig kluvenhet undersöker Maria Gripes roman Skugg-gömman, sista delen itetralogin Skuggserien, ur ett feministiskt perspektiv. Skugg-gömman skiljer sig markant frånde tidigare romanerna i Skuggserien till form och innehåll. Den huvudsakliga frågan somställs i undersökningen är huruvida karaktären Carolins kluvenhet och romanens form kankopplas till kön. Genom en närläsning av Skugg-gömman görs ett försök att komma närmaredet ogreppbara och opålitliga i berättandet och hos karaktären. Paralleller till tidigareforskning dras där framför allt feministisk teori och litteraturteori ger stöd för romanenskoppling till kön.

Syftet med uppsatsen är att studera hur synen på det manliga och kvinnliga talspråket utvecklats från 1900-talet fram till början av 2000-talet och om denna utveckling även syns i elevers ageranden i skolan. De frågeställningar uppsatsen bygger på är: Hur beskriver och förklarar forskare från 2000-talet mäns och kvinnors muntliga språkbruk? Hur beskriver och förklarar forskare från 2000-talet pojkars och flickors muntliga ageranden i skolan? Kan de allmänna teorierna kring mäns och kvinnors muntliga språkbruk relateras till de muntliga ageranden som pojkar och flickor uppvisar i skolan? För att besvara frågeställningarna och leva upp till syftet har en litteraturundersökning genomförts. Forskningen som bearbetas i studien är från 2000-talet och representerar såväl samband mellan språk och kön, som samband mellan språk, kön och skola. Resultatet visar en generell attitydsförändring kring det kvinnliga och manliga talspråket, där de kvinnliga dragen idag värdesätts mer än tidigare.

Denna uppsats behandlar adjektivets a- och e-ändelser i personsyftande bestämda nominalfraser. Syftet med studien är att se om det har skett en förändring i bruket av dessa former i tidningstext, och främst om e-ändelser har ökat för kvinnliga referenter och neutrumord samt a-ändelser för manliga referenter. Undersökningen är korpusbaserad och har genomförts i Språkbankens konkordanser, Press 65 och Press 98, där femtio adjektiv har valts ut och undersökts med båda formerna. Resultaten av undersökningen är att e-ändelser för kvinnliga referenter samt neutrumord har ökat något och även att a-ändelsen har ökat för manliga referenter. Detta tyder på att det har skett en uppluckring av den traditionella användningen av adjektivändelserna under den aktuella perioden.

Många är vi som har drömmar och hoppas på att göra karriär. Men tyvärr verkar inte alla ha samma förutsättningar. I mediebranschen likt många andra branscher är kvinnor på chefspositioner starkt underrepresenterade. Vad har de kvinnor som har tagit sig till toppen som de andra kvinnorna saknar? Eller är det bara så att karriärdrömmarna inte är lika starka hos kvinnor?Vi märkte snabbt att det fanns en uppsjö av böcker som handlar om coachning i kvinnligt ledarskap.

Studiens syfte var att undersöka om det sker en social desirability effekt vid självskatting av egenskaper som beskriver manliga och kvinnliga stereotyper när dessa egenskaper framhävs positivt. Studien ämnade ytterligare undersöka om män och kvinnor skiljer sig åt i social desirability. Ett experiment utfördes där försökspersonerna slumpvis fördelades över en kontrollbetingelse och två experimentbetingelser. Den ena experimentbetingelsen tilldelades en kvinnlig manipulation där kvinnliga stereotyper framhävdes positivt medan den andra experimentbetingelsen tilldelades en manlig manipulation där manliga stereotyper framhävdes positivt. Kontrollbetingelsen tilldelades ingen manipulation.

Syftet med min studie har varit att få en inblick i lärares syn på manligt och kvinnligt ledarskap i ämnet idrott och hälsa. Anser lärare att kvinnliga och manliga idrottslärare skiljer sig åt i sitt ledarskap? Vilka ledaregenskaper anser lärarna vara viktiga och skiljer sig åsikterna åt mellan manliga och kvinnliga lärare? Vad har lärarna för tankar om det egna ledarskapet ? vilken ledarprofil anser de sig ha? För att svara på frågeställningarna har jag använt mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med sex stycken idrottslärare i mellanstadiet, varav tre kvinnliga och tre manliga. Resultaten visar att det finns två läger bland respondenterna.

Under säsongen 2013/2014 arbetade fyra kvinnliga ledare på högsta position inom svensk elitishockey vilket motsvarade 15 procent. Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål är att andelen representanter från vardera kön ska vara minst 40 procent. Varför innehar så få kvinnor ledande positioner inom svensk elitishockey?Frågan besvaras genom att intervjua de kvinnliga chefer som tagit sig in i organisationerna och därav få ökad förståelse för kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Tidigare forskning visar på att kvinnor som försöker klättra i karriären möts av ett normativt motstånd vilket påvisas i teorierna om ?tokens? och glastaket.