Arbetet behandlar hur det svenska samhället ska förändras för att fler kvinnor ska välja att starta företag. Slutsatserna som dras i arbetet är fem stycken och följer: det behövs ett förändrat bidragssystem för det företagsstöd som finns; en attitydförändring till kvinnor och företagare behövs i samhället; en nyanserad forskning på entreprenörskapsområdet behöver utvecklas; pullfaktorer, till exempel möjlighet till självförverkling eller högre inkomst, borde spela en större roll vid startandet av ett företag; och uttrycket kvinnligt entreprenörskap borde försvinna. Det finns färre kvinnliga entreprenörer än manliga entreprenörer. Detta beror framförallt på olika förutsättningar i livet. Det bör inte spela någon roll om det är en man eller en kvinna som vill starta företag, förutsättningarna borde vara lika. Det är fördelaktigt för samhället om fler kvinnor väljer att driva företag eftersom fler affärsidéer, fler arbetsmöjligheter och ett mer dynamiskt näringsliv bildas. I studien tas teorier om genus och entreprenörskap upp som en grund till litteraturgenomgången och det empiriska materialet.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.

Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori..

3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning ? ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser.

Denna studie syftade till att belysa vad som i musiklektionssammanhang får gitarrelever att uppleva lust att lära och vad som ökar respektive minskar deras motivation att öva på sitt/sina instrument ur ett elevperspektiv. Studien syftade även till att diskutera vikten av kvinnliga förebilder inom musikvärlden samt att undersöka om pojkar respektive flickor resonerar olika om en framtid med musiken i sina liv. En fenomenologisk metod har tillämpats för att uppnå syftet och datainsamlingen skedde genom kvalitativa forskningsintervjuer.Resultatet visar att det essentiella i elevernas upplevelser av vad som ökar deras lust och motivation är Personligt inflytande, Lärarens positiva bemötande och Känsla av sammanhang och gemenskap. Det essentiella i deras upplevelser av vad som minskar lusten och motivationen är Att inte förstå varför, Att inte bli sedd som individ, Bristen på personligt inflytande och Känslan av att inte utvecklas. Studien kan även konstatera att kvinnliga förebilder är av stor vikt inom musikvärlden för ? utöver att finnas där som inspirationskällor för kvinnor att identifiera sig med ? att påvisa det faktum att det faktiskt är möjligt att lyckas som kvinna i de mansdominerade områdena inom musikerbranschen..

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.

Jag vill med min uppsats undersöka bilden av kvinnan i samtida iransk konst och besvara frågor om-        vilken kvinnobild som lyfts fram-        vilket kvinnoideal-        huruvida kvinnorna i bilderna är bundna till dessa ideal eller om de är fria att bestämma själva-        om kvinnorna bryter mot sin egen kulturs ideal, och i sådant fall, fastnar de då i någon annan kulturs kvinnoideal?För att kunna besvara frågorna har jag valt ut tre samtida kvinnliga iranska konstnärer och analyserar två verk var av dem. Konstnärerna är Shadi Ghadirian, Shirin Aliabadi och Sagher Daeeri, alla tre verksamma i Iran.Jag har i mina analyser använt mig av en semiotisk analysmetod och jag har en feministisk och kulturell infallsvinkel i mitt resonemang och använder mig av feministiska konstteorier..

Syftet med denna fenomenologiska uppsats var att ta reda på om det fanns skillnader beträffande vad de kvinnliga och manliga studenterna vi har talat med upplevde som stressande. Dessa skillnader skulle ha analyserats med hjälp av Berger och Luckmanns teorier om socialisering, samt West och Zimmermans, Butlers och Hirdmans tankar kring genus. Avsikten var också att jämföra resultatet med tidigare forskning. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och insamlandet av data skedde vid semistrukturerade intervjuer med fyra manliga studenter och fyra kvinnliga studenter.Studien visade inga tydliga skillnader mellan vad de studerade kvinnorna och männen upplevde som stressande. Dock fanns vissa tendenser till att kvinnorna oroade sig mer över problem, framtiden och vad som skulle ske.

Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen a?r baserad pa? tva? kvinnliga gestalters skildringar i den fo?rsta sa?songen av teveserien. De tva? valda karakta?rerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och ja?mfo?rs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men a?ven med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i littera?ra texter.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress på arbetsplatsen är sjuksköterskor och det kan därför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 år på en hematologiavdelning på Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet från intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder på att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, så som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen på avdelningen, tung arbetsbelastning och även arbetsrelaterade krav. Det visade sig även finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande på arbetsplatsen så som stöd och möjlighet att påverka arbetsförhållandena.

Abstrakt Bakgrund: Män har arbetat med omvårdnadsrelaterade uppgifter sedan lång tid tillbaka, i mitten på 1800-talet blev uppgifterna en profession. År 1957 blev sjuksköterskan legitimerad, samma år fick män söka utbildningen utan dispens.Syfte: Att belysa den manliga sjuksköterskans genusrelaterade problem i förhållande till patienter och kollegor.Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta artiklar, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité.Resultat: Manliga sjuksköterskor upplever att problem kan uppstå i samband med områdena kommunikation och intim omvårdnad.Diskussion: Då manliga sjuksköterskor befinner sig i en värld där kvinnliga normer sedan lång tid råder är det av stor vikt att kommunikation sker på ett sådant sätt att alla berörda förstår vad som har sagts. Manliga sjuksköterskor upplevde rädsla för att bli anklagade för otillbörliga handlingar i samband med intim omvårdnad, vilket har resulterat olika strategier för att lösa detta.Slutsats: Den manliga sjuksköterskan möts av en värld där kvinnliga normer råder. Utifrån antagandet att män och kvinnor handlar och tänker olika i skilda situationer är det av stor vikt att både manliga och kvinnliga sjuksköterskor är medvetna om detta för att inte patient- och personalsäkerheten skall äventyras..