Syftet med denna uppsats är att undersöka det sociala rekryteringsmönstret bland kvinnliga elever vid Falu folkskollärarinneseminarium under perioden 1876-1948. Källmaterialet utgörs av uppgifter om faderns yrke hämtade ur seminariets matriklar. Uppsatsen syftar också till att jämföra resultatet med en liknande kartläggning av de manliga seminaristerna vid Karlstads folkskollärarseminarium, detta för att söka utröna huruvida den vedertagna uppfattningen om skillnaderna i socialt rekryteringsmönster mellan könen stämmer. Resultatet visar att de kvinnliga seminaristerna kom från skilda sociala förhållanden. Även om flertalet rekryterades ur samhällets mellanskikt, så hade anmärkningsvärt många jordbruks- eller arbetarbakgrund, framför allt under undersökningsperiodens tidigare skede.

Kvinnor som leder khutbahUppsatsen bygger på tre primära frågor varav den ena är vad Koranen säger om kvinnans ställning inom islam, den andra vad som krävs av en kvinna för att leda bön och den tredje om det skiljer sig att vara kvinna i en västerländsk kontext från att vara kvinna i en muslimsk kontext för att kunna erhålla rollen som böneledare. De kvinnliga muslimska feministerna, som redovisas i uppsatsen, är västerländska konvertiter med en hög akademisk västerländsk utbildning inom islam. De muslimska indonesiska feministerna har även de inhemsk akademisk utbildning. Uppfattningen från dessa kvinnor är att västerländsk feminism är ett fenomen som ställer sig mot män och där den pekar ut män som roten till att alla kvinnor lider. Västerländsk feminism sägs vara ett verktyg från väst för att förinta islam.

Trots att Sverige är ett av de mest jämställda länder i världen är kvinnor kraftigt underrepresenterade i toppositioner i näringslivet. Denna studie analyserar kvinnligt ledarskap inom kooperativa företag. Ledarskap är en process där avsikten är att en person påverkar andra genom sitt handlande oavsett om denne innehar en formell position eller inte. Syftet med studien är att beskriva och illustrera hur kvinnliga styrelseledamöter leder, genom att ge insikt i deras erfarenheter, familjesituation, karriär och deras funderingar kring kvinnligtledarskap. I undersökningen ingick fyra kvinnliga styrelseledamöter i KF.

Syftet med min studie har varit att undersöka kärlekens spelregler och värderingar utifrån Judith Butlers tankar kring imiterandet av kön. Jag har valt att studera den kvinnliga och manliga diskursens verkan under kärleksspelets tidigaste fas. Materialet består utav fem skilda intervjuer utförda på två kvinnor och tre män, samtliga mellan 20 och 26 år gamla. I analysen har två tydligt uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats. Jag började mitt arbete med större förhoppningar än vad resultatet kom att påvisa angående eventuella förändringar i genussystemet.

Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste åren kommit att förändras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utpräglad feminism, då till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har växt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som män inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar på att den sexism vänd emot kvinnor som har präglat många raptexter skrivna av män här har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att använda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig själva och andra i sina låttexter utifrån aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har använt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjälp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i fråga många gånger agerar på ett sätt som bryter eller frångår köns- och sexualitetsbundna normer.

Ledarskap är någonting väldigt viktigt som behövs i alla organisationer. Tidigare forskning på området ger inga entydiga svar på om det finns skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap. I den kontexten uppkommer diskussionen huruvida de manliga ledaregenskaperna enbart kan tillskrivas män och då följaktligen om de kvinnliga ledaregenskaperna endast förekommer hos kvinnor. Syftet med denna uppsats är att utarbeta en enkät som kan ligga till grund för studier av kvinnliga och manliga ledarskapsstilar inom Försvarsmakten. Enkäten syftar även till att undersöka om det förekommer skillnader i ledarskapet mellan de hierarkiska nivåerna i organisationen.

Ledarskap är av betydelse för arbetstagarens psykiska välbefinnande på arbetsplatsen. Sett till de som har lägst psykiskt välbefinnande är detta unga studerande kvinnor. Denna undersökning syftar därför till att undersöka vilka ledaregenskaper och ledarstilar som kvinnliga studenter i åldern 18-29 år anser är viktigast för att de ska uppleva psykiskt välbefinnande på sin framtida arbetsplats. För att besvara frågeställningarna utformades en enkät som lämnades ut till kvinnliga studenter i åldern 18-29 år. Respondenterna valdes ut genom ett konsekutivt urval.

Denna uppsats syftar till att belysa den eventuella skillnad i uppfattning om och syn på ett vidgat textbegrepp som kan förväntas råda mellan lärare och elever samt mellan kvinnliga och manliga individer ur respektive grupp. Undersökningen är kvalitativ, då jag som metod har använt mig av kvalitativa intervjuer som analyserats och tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar att det hos de intervjuade, både lärare och elever, råder en hierarki mellan olika texttyper samt att de intervjuade lärarna i huvudsak använder sig av andra texter än de traditionella tryckta för att åskådliggöra, stödja eller komplettera skönlitteraturen. Denna bild av det vidgade textbegreppets plats i undervisningen bekräftas av eleverna. En majoritet av eleverna skulle gärna se ett utökat arbete med ett vidgat textbegrepp i svenskundervisningen, men många utrycker oro över att en sådan undervisning skulle ske på bekostnad av den traditionella undervisningen med skönlitteratur, vilken uppfattas som det egentliga svenskämnet.

SyfteI min studie har jag genom textanalys valt att undersöka och jämföra eventuella skillnader i hur media beskriver Liselott Neumanns och Anna Nordqvists genombrott, 1988 respektive 2009. Detta för att se om och eventuellt hur det dominerande sättet att tala om kvinnliga elitidrottare, damgolfare samt damgolf utmanas och/eller förstärks.MetodDiskursanalys av två lokala dagstidningar, en nationell dagstidning och en facktidning inom perioden en månad innan och två månader efter spelarnas genombrott.ResultatDet har mellan de två undersökningsperioderna 1988 och 2009 skett en tydlig förändring i gestaltandet av de kvinnliga golfarna i de valda publikationerna. Skillnaderna framträder då det kommer till beskrivningen såväl av idrottarens prestation som av hennes person.Beskrivningarna av Neumann och Nordqvist har mycket gemensamt men de porträtteras också olika på ett avgörande sätt. Likheterna finns bland annat i att privatlivet inte har någon plats i medias bevakning och att deras bakgrund inte alls beskrivs. Barndom, skoltid och ungdomsår lyser alla med sin frånvaro.

Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen.

Syftet med denna studie var att få en bild av ett antal elevers uppfattningar om samundervisning och särundervisning i idrott och hälsa.Vår huvudfrågeställning var:                        * Hur uppfattar nio gymnasieelever samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa? Till denna huvudfrågeställning har vi tre underfrågor:                        * Vilka uppfattningar har de kvinnliga eleverna om sam- och särundervisning?                        * Vilka uppfattningar har de manliga eleverna om sam- och särundervisning?                        * Vilka skillnader och likheter finns mellan de kvinnliga och de manliga elevernas uppfattningar om sam- och särundervisning? Datainsamlingen skedde genom intervjuer med riktade öppna frågor.Resultatet vi nådde var att de elever vi intervjuat i hög grad föredrog samundervisning som huvudsaklig undervisningsform även om de ser fördelar med att ha inslag av särundervisning i ämnet. Den största nackdelen med särundervisning anser de vara förlusten av gemenskap och samarbete mellan könen..

Kvinnan som studieobjekt har frekvent kommit i skymundan i vetenskapen generellt och i kriminologin specifikt. Det feministiska perspektivet framhåller vikten av att inkludera ett kvinnligt studieobjekt i den kriminologiska empirin, men även behovet av att vidga och förändra själva grundsynen på vetenskap och kunskap som uteslutande objektiv, kvantitativ och mätbar. Den stämplingsteoretiska ansatsen har traditionellt använts för att förklara och undersöka manlig (ungdoms)brottslighet och kan anses vara en av de teorier som blundar för den kvinnliga förövarens förekomst. Genom textanalys, där språket anses producera och reproducera synen på sanning och verklighet, analyseras här nio artiklar från Nordisk Kriminalkrönika 2000 ? 2014, vilka beskriver utredningsarbetet av brott begångna av en ensam, kvinnlig förövare.

Detta arbete handlar om hur jag har tagit fram koncept och färdiga modeller på fyra karaktärer, två manliga och två kvinnliga. Under arbetets gång har jag försökt ta reda på om jag kan förmedla livsåskådningarna god och ond genom subtilare formelement. Jag valde att använda mig av både ett västerländskt och österländskt perspektiv i min karaktärsdesign. Det västerländska perspektivet på de goda och det österländska på de onda karaktärerna.Jag har studerat bland annat hur vi uppfattar varandra, kroppsspråk, stereotyper och färger. Jag har dessutom jämfört västerländskt tecknade filmer, Walt Disney, med japanskt tecknad animeserier.

I denna uppsats har vi valt att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter mellan manliga och kvinnliga korrespondenters sätt att  rapportera från kriget i Afghanistan. Undersökningen baseras på en kvalitativ undersökning av tre manliga samt tre kvinnliga korrespondenters verk.Syftet med uppsatsen var att undersöka om kön påverkar korrespondenternas roll i krig samt deras ämnesval och sätt att rapportera. Vi ville även undersöka huruvida kön påverkade artikelns vinkel och om det fanns skillnader i hur korrespondenterna valde att beskriva kriget utifrån sitt kön. Undersökningen är en typ av stickprov mer än en generalisering.Den kvalitativa analysen av visade att rapportering skiljer sig både från skribent till skribent men även mellan könen. För att kunna analysera korrespondenternas artiklar har vi undersökt dem med hjälp av teorier av bland annat Britt Hultén som skrev i sin bok att kvinnor skriver mer känslosamt och konkret medan män skriver mer abstrakt och analytiskt.

I denna uppsats har vi valt att analysera hur olika karaktärer framställs utifrån ett genusperspektiv. Böckerna vi har valt att analysera är tre av Tove Janssons berättelser om Mumintrollet och hans vänner som utgavs för första gången 1948, 1954 och 1970, trots detta säljs de fortfarande i stor utsträckning och utlånas frekvent på bibliotek. Genom kvalitativ textanalys har vi undersökt återkommande beteendemönster och personbeskrivningar för att få reda på hur kvinnliga respektive manliga karaktärer beskrivs med hjälp av både inre egenskaper och yttre attribut. Resultatet visar att omsorg om andra, utseendefixering och känslomässigt engagemang är något som tillskrivs de kvinnliga karaktärerna medan de manliga karaktärerna ägnar sig åt sig själva, är eller vill vara modiga. När karaktärera bryter mot normen i en aspekt understryks deras normativa beteende i en annan..