Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnliga patienter med diagnosen reumatoid artrit upplever att leva med sjukdomen. Metoden var litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar låg till grund, dessa granskades utifrån Polits m fl (2001) riktlinjer. Den teoretiska referensramen var Carnevalis (1999) Dagligt Liv & Fuktionellt Hälsotillstånd-modellen. Resultatet presenterades i fyra huvudteman och tio underteman som beskriver kvinnliga patienters upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Huvudteman var: fysiska upplevelser, psykiska upplevelser, psykosociala upplevelser och existentiella upplevelser.

Studien handlar om hur läroplanens grundläggande värden om jämställdhet mellan kvinnor och män förankras i läromedel och undervisning i Svenska B på gymnasiet. Undersökningen består av två delar. I den första delen analyseras tre läromedel i Svenska B som tre gymnasielärare från Skellefteås tre gymnasieskolor använder sig av i undervisningen. Den andra delen består av intervjuer med tre lärare om hur de använder läromedlen ur ett jämställdhetsperspektiv i sin undervisning. I studien framgår tydligt att kvinnliga författare systematiskt marginaliseras i läromedlen.

Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva samt analysera hur svenska kvinnliga konsumenter uppfattar och förhåller sig till den presenterade livsstilen. Vidare är syftet med uppsatsen att ta fram en modell för analys av livsstil, med denna modell som verktyg kan vi analysera livsstil som presenteras via publicerade bilder i bloggar.Design och metod:Studien presenterar en kvalitativ analys, i form av en innehållsanalys samt fokusgruppsintervjuer. I det inledande stadiet identifieras bloggar samt talespersoner som uppfyller de kriterier som tagits fram för livsstilsbloggar. Sedan sorterades bloggbilderna i olika kategorier. Sedan kvantifieras bloggbilderna i respektive kategori för att sedan genom innehållsanalys analysera innehållet i de olika kategorierna.

Brist på beröring kan leda till ohälsa. Fysisk beröring mellan personal och patient kan vara en förutsättning för en professionell och optimal vård. En fördjupning i ämnet ur ett sjuksköterske- och genusperspektiv kan bidra till en bättre omvårdnad av patienten. Beröring kan många gånger vara kulturellt betingat genom regler. Dessa regler kan skilja sig avsevärt i olika grupper med människor.

How do probation inspectors describe their female clients and female offenders? Are there any discrepancies in treatment between male and female clients? In what way is the social interaction between female clients and inspectors constructed and described?  These are the issues we have explored in this study. Qualitative semi-structured interviews with a total of nine probation inspectors; six women and three men, were used in order to examine the probation inspectors? constructions of clients and the construction of interaction between them. By applying Foucault?s theory of power relations, Hirdman?s gender theory and Olsson?s theory of preconceptions when analyzing the results five themes were identified; descriptions of the work of the female client, descriptions of the interaction with the female client, descriptions of the female offender, descriptions of backgrounds why women commit crimes and descriptions of society's view on the female offender.

Uppsatsen presenterar en undersökning av genusidentiteter i Göteborgskommunfullmäktige (KF). Undersökningsmaterialet består av fyraintervjuer med fullmäktigeledamöter och behandlar informanternas synpå språket i KF.I uppsatsen används begreppet genus i betydelsen socialt konstrueratkön. Analysen utgår ifrån kritisk diskursanalys och i uppsatsenanalyseras hur föreställningar om språk och om manligt och kvinnligtbidrar till genuskonstruktioner. Utgångspunkten för analysen är attuppfattningar om språkstilar och hur vi talar om varandra är avgörandekomponenter i genusprocessen. Det är således viktigare hur kvinnor ochmän anses tala, än deras faktiska tal.

Syftet med denna studie har varit att undersöka förekomst av särbehandling, kränkning och konkurrens på grund av kön inom försvarsmakten utifrån yrkesofficerares erfarenhet och upplevelse. På våren 2002 fick jag en tidskrift, Försvarets Forum nr 5, i min hand. Ett tema i tidningen var just om kvinnor i försvaret. Det var även en artikel om hur den nyreviderade jämställdhetsplanen ska förbättra situationen i försvaret för kvinnorna och intervjuer med författare och jämställdhetsombud förekom. Jag diskuterade detta med vänner som är officerare, och de var inte positiva till den nya planen vilken de inte ansåg gynnar kvinnor positivt utan istället ökar risken för särbehandling konkurrens och kränkningar.

När man går på bio eller sitter hemma i soffan och ser på film tänker man sällan på filmens egentliga innehåll och symbolik. Man ser på filmen för att slappna av eller för att tänka på något annat. Syftet med denna uppsats är att framförallt analysera de kvinnliga karaktärerna i Lord of the Rings ur ett genusperspektiv och att höja medvetandet om dessa karaktärers roll i filmerna. Framför allt kommer fokus att ligga på de tre kvinnliga gestalterna som skildras. Jag har även valt att kortfattat behandla karaktären Rosa Kattum, som kontrast till de andra kvinnorna då hon skiljer sig från dem på ett för uppsatsens syfte intressant sätt..

The purpose of this essay was to describe eight female universitystudents drinking patterns and their own experiences of alcohol. The main questions that guided us through our study were:*How the female students describe the meaning of alcohol*How they describe their experiences of not drinking alcohol*If they have experienced pressure to drink alkcohol and if they have pressed other people to drink alcohol*How the students describe the student life influence on the alcohol consumptionA qualitative method was used as the purpose of this essay was to investigate the female students own subjective experiences and not to investigate students alcohol habits in general..

Både svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer är en del många universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utländskt ursprung berättar om vardagsrasism och förhållningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berättelser narrativt och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berättelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades på ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhållningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berättelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade på deras förhållningssätt gentemot skilda delar av universitetsvärlden..

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.

Detta arbete undersöker vilken grad av fysisk sexualisering utav kvinnliga spelkaraktärer som föredras av kvinnliga-respektive manliga spelare samt vilka attribut som främst anses bidra till sexualisering/objektifiering.Arbetet tar avstamp från Laura Mulveys teori kring ?den manliga blicken? för att få en förståelse för hur ?casual?-spelare tänker när de omedvetet eller medvetet använder sig av normativa skönhetsideal och stereotyper vid skapandet av kvinnliga spelkaraktärer.51 deltagare utförde den kvantitativa webbenkäten med tillhörande ?dress up?-spel och 4 informanter deltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuernas syfte var att användas som komplimenterade svar till den kvantitativa webbenkäten.Resultatet uppvisade skillnader mellan män och kvinnors preferenser av sexualiseringsgrad samt att det attribut som ansågs ha en störst sexualiserande/objektifierande effekt var skoalternativen.I framtida arbete vore en korrigering utav artefakten nödvändig, mer data skulle behöva insamlas för ett generaliserbart resultat samt kompletteras med en manlig version utav ?dress up?-spelet för en utförlig jämförelse mellan könen..

SammandragDetta examensarbete bygger på en fallstudie av en manlig pedagog i förskolan. En aktuell fråga i dagens debatt är bristen på män i förskolan, vilket medför att en närmare granskning av manliga pedagoger kontra kvinnliga pedagoger är befogad. Frågan är på vilket sätt manliga pedagogers tänkande och beteende skiljer sig från kvinnliga pedagogers motsvarande? Syftet med den här undersökningen är att med hjälp av videoinspelning i detalj analysera en manlig pedagogs arbete tillsammans med barnen på en förskola. Speciellt söker jag vilka uppgifter en manlig pedagog väljer att utföra tillsammans med barnen, hur han väljer att utföra dem och vilket språk han använder.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.

Kvinnovåld har blivit ett mer öppet problem som har resulterat i lagstiftning mot kvinnovåld. Att det finns män som slår och kränker sina kvinnor som de lever ihop med är ett faktum. Denna handling känns främmande och uppfattas för de flesta i vårt samhälle som ett onormalt beteende i ett parförhållande. Men för kvinnan som lever med en man som misshandlar henne är detta inget onormalt, orsaken är att hon har många gånger övertagit mannens förståelse av situationen och ser verkligheten med hans ögon. Detta kallas normaliseringsprocessen.