Att möta motstånd är att ställas inför en konflikt, där en kollision uppstår mellan våra egna intressen och någon annans intressen. Förutom de konflikter som uppstår inom oss själva möter vi även konflikter på flera andra nivåer såsom problem i familjen eller på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är att belysa och studera chefers syn på konflikter och hur de hanterar konflikter på arbetsplatsen. I uppsatsen kommer det även tas upp bakomliggande faktorer som orsakar konflikter samt se närmare på hur chefer arbetar med att minska destruktiva konflikter. I studien har en kvalitativ ansats genomförts, det empiriska materialet har samlats in genom tio intervjuer.

Syfte: Undersökningens syfte är att undersöka hur chefer födda på 1970-talet upplever sitt chefskap. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Då det empiriska materialet har samlats in parallellt med att teori har sökts, kan vår ansats liknas vid den abduktiva. Resultat: Utmaningen, ansvaret och förmånen att kunna påverka organisationen och få sina medarbetare att växa sågs som de övervägande incitamenten till att bli chef av 70-talisterna. Möjligheten att påverka framhävs som den aspekt av chefskapet som bör marknadsföras för att locka fler 70-talister till att bli chefer.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några manliga chefer upplevde att de lyckats förena sin yrkesroll med familjerollen och uppnå balans mellan dessa roller. Studien baserades på följande frågeställningar: Hur har balansen sett ut mellan familjeliv och arbetsliv?  Hur har föräldraledigheten sett ut? Hur har rollfördelningen varit i hemmet? Metodologiskt har en semistrukturerad intervjuform med en förbestämd intervjuguide använts. Urvalet bestod av åtta manliga chefer inom både den kommunala och privata sektorn i Halmstad. Av de åtta intervjudeltagarna blev det ett bortfall.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Detta examensarbete är en fallstudie i hur kvinnliga klienter som söker vård för substansmissbruk upplever mötet med vården och socialtjänsten. Den utgår från djupintervjuer med fyra kvinnor som har haft missbruk och beroendeproblem. Vad som särskiljer dessa kvinnor är att de faller utanför ramarna av den traditionella bilden av den kvinnliga missbrukaren. Det finns ingen social utsatthet i form av våld, bostadslöshet, arbetslöshet eller prostitution som annars brukar vara närvarande. Samtliga av mina informanter är välanpassade och högst kompetenta samhällsmedborgare med arbete, akademisk utbildning, egna företag och bostad.

Den här undersökningen handlar om hur den kvinnliga reklammodellen i modemagasinet Vogue representeras. Uppsatsen baseras på tre olika delar som ska integreras och kopplas samman. I den första delen har jag analyserat tre reklambilder från modemagasinet Vogue, där jag beskriver, analyserar och tolkar hur kvinnor från olika kulturer upplever kvinnokonstruktionen i reklam har använt semiotik som analytisk redskap. Detta utför jag genom att ta bort de uttryck och symboler som objektifierar modellerna. I den andra delen av undersökningen, har jag försökt att rekonstruera Vogues reklambilder.

Denna uppsats handlar om ett packningsföretags försök att förändra ledarstilen. Att införa en ny ledarstil var en av flera förändringar som planerats för att göra företaget mer effektivt och framgångsrikt. Ändringen skulle göras utifrån ett bestämt koncept, ?ledare som förebild?. Syftet med min studie var att undersöka vilka tankar och uppfattningar chefer hade om den nya ledarstilen samt ta reda på hur den påverkat deras yrkesutövning.

Motstridiga mål och människans medvetna eller omedvetna strävan efter bekvämlighet kan leda till problem när företag vill motivera sina medarbetare till att arbeta mot organisationens mål. I ett företag där arbetsmiljön präglas av stora säkerhetsrisker är chefers förmåga att motivera till arbete i enlighet med företagets säkerhetsmål avgörande. En bransch som ofta sammankopplas med säkerhetsrisker är gruvbranschen. Syftet med denna studie är att förklara hur chefer inom ett gruvföretag motiverar sina medarbetare i gruvan att arbeta i enlighet med företagets säkerhetsmål. Studien har en deduktiv ansats där målsättningsteorin används som utgångspunkt.

I takt med en förändrad attityd och medvetenhet i samhället kring mångfaldens betydelse för utveckling och förändring har även branscher som av tradition är starkt dominerade av det ena könet påverkats. En av dessa branscher är byggbranschen som präglas av en stark manlig kultur. Inom byggbranschen har kraven på att bland annat få in fler kvinnor ökat, dock är förändringsarbetet mot mångfald inte helt förenligt med den kultur som lever kvar inom branschen.Med bakgrund i detta är vårt syfte att analysera hur organisatoriska förutsättningar inom NCC Syd kan påverka kvinnliga ingenjörers möjligheter till lärande och utveckling av sin kompetens i arbetet. Vidare vill vi utreda hur NCC Syd kan tillvarata och främja den kompetens som finns i företaget. För att besvara syftet har vi valt att göra en kvalitativ empirisk undersökning, där vi intervjuat åtta kvinnliga ingenjörer som arbetar eller har arbetat inom NCC Syd.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur huvudkaraktärerna i tio barnböcker rent språkligt gestaltas ur ett genusperspektiv i en jämförelse med de traditionella stereotyperna för vad som anses manligt respektive kvinnligt. I studien undersöktes även likheter och skillnader mellan positivt och negativt laddade ord ur ett genusperspektiv. Metoderna för undersökningen gick ut på att först dela in de personbeskrivande orden i barnböckerna i tre olika semantiska kategorier: känslor, psykiska egenskaper och fysiska egenskaper. Sedan gavs orden en positiv eller negativ laddning.Baserat på de vanligast förekommande orden finns ingen skillnad mellan beskrivningar av manliga och kvinnliga huvudpersoner. Baserat på alla förekommande personbeskrivande ord finns dock en skillnad mellan ord som beskriver manliga och kvinnliga huvudpersoner.

I livet sker det en socialisation gällande hur män respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som något som påverkar människans fortsatta utveckling. Undersökningenhar därmed utgåttfrån socialisationens och organisationens påverkan på kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna är normen för ledarskap, vilket skapar svårigheter för kvinnor att nå chefspositioner. Utifrån detta har vi genomfört en undersökningpåfem kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer, där vi har sett till deras ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa.

I denna uppsats undersöker vi unga kvinnliga modekonsumenters attityder gentemot hållbart mode. Vi studerar också deras upplevda skillnad mellan hållbart och vanligt mode. Slutligen undersöks på vilket sätt de mjuka värdena påverkas av den hållbara egenskapen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnliga respondenter i åldern 29-35 år. Resultaten har analyserats med hjälp av Maslow´s behovspyramid, ABC-modellen, konsumtentbeteende enligt Kotler et al.

Vi har uppmärksammat den oro som vilar över lärarnas arbetssituation, och valt att fördjupa oss i området lärare och stress. Arbetsuppgifter som ska göras och hinnas med skapar stress, men även uppgifter som egentligen inte tillhör läraryrket. Det finns undersökningar och statistik som visar att kvinnliga lärare i större utsträckning lider av stress än de manliga. Vår problemformulering lyder: Vad innebär stress för kvinnliga lärare? Anledning till detta kan man bland annat finna i att skolan reformerats och att lärarna inte hinner sätta sig in i bland annat det nya systemet, då tiden är en bristvara.

Uppsatsen är en studie av hur förvaltningsideal påverkar vid rekrytering av chefer till den offentliga förvaltningen och hur förvaltningsidealet är under förändring. Den ger också en kort genomgång av de två vanligaste förvaltningsidealen, Weber och New Public Management, men presenterar även ett tredje alternativ kallat New Public Service.Genom att studera vilka typer av chefer som kommuner önskar rekrytera har vi härigenom observerat vilket förvaltningsideal som styr vid rekryteringsprocessen och om detta ideal är under förändring.Vår metod är huvudsakligen baserad på kvalitativa intervjuer med personalchefer i den kommunala förvaltningen.I uppsatsen stärks vår hypotes om att den kommunala förvaltningen rör sig ifrån ett New Public Management inriktat ideal, som under 1980-talet och 1990-talet haft stor inverkan på kommuner, och att förvaltningen inte strävar mot ett weberianskt ideal utan istället söker sig mot ett mera individ- och medborgarcentrerat ideal som kan liknas vid New Public Service..

Denna kandidatuppsats handlar om ledarskapet på ett av de mest framgångsrika företagen i Sverige, närmare bestämt IKEA. För sex decennier sedan startade Ingvar Kamprad möbelföretaget IKEA i liten by i Småland. Idag är IKEA ett multinationellt företag med etableringar i ett 30-tal länder runtom i världen.Vi skall avgränsa oss till att undersöka ledarskapet på en enhet, nämligen varuhuset i Kungens kurva, Stockholm. Den främsta anledningen till att vi valt IKEA Kungens Kurva är att varuhuset ses som representativt för andra IKEA varuhus nationellt.Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera vad som kännetecknar ledarskapet på IKEA. Vi kommer att fokusera på hur medarbetarna på IKEA upplever ledarskapet med fokusering på ledarskapsstilen.Vi har genomfört en enkätundersökning där 78 medarbetare har fått svara på våra frågor samt två intervjuer med Emanuel Krispinsson, kassachef IKEA Kungens Kurva samt Marie Bergman som arbetar med organisationsfrågor på IKEA Kungens Kurva.I vår teoretiska del har vi använt litteratur som behandlar organisationer, personlighetsdrag, motivation samt manliga och kvinnliga stereotyper.