Att vara kvinna och att vara kvinnlig är inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebär att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten består av råder det delade uppfattningar om. Varje gång vi använder ordet kvinnlig så ger vi det ett innehåll som är större än bara det kön som en person är född med. Vad detta innehåll består av beror på hur vi förhåller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgår från syftet att utforska hur samtida feministiska konstnärer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrån en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrågasätts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Denna uppsats tar upp problematiken kring arbetsgivarrollen inom mjölkproduktion. För att få en inblick i vardagen och vilka utmaningar arbetsgivarrollen medför har vi intervjuat tio stycken mjölkproducenter som befinner sig i denna situation. Titeln bygger på ett uttalande från en av mjölkproducenterna ?? jag kanske tycker om att vara chef men ibland tycker jag inte om att ha anställda??. Citatet belyser hur mjölkproducenterna relaterar till rollen som arbetsgivare. Hur de uppfattar sig själva och relaterar till chefskapet är två grundläggande faktorer som är viktiga för att fungera bra i sin roll som arbetsgivare.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

Den allmänna bilden av kvinnligt ledarskap verkar vara att den utgörs av en uppsättning mjuka egenskaper och att den skiljer sig kraftigt från bilden av manligt ledarskap. För att beskriva kvinnligt ledarskap, eller vad som är kvinnligt överhuvudtaget, ställs det ofta i relation till manligt. Syftet med den här studien är att undersöka hur en kvinnlig ledarskapsidentitet kan se ut, utan att jämföra den med en manlig bild. Empirin utgörs av intervjuer med fyra högt uppsatta kvinnliga ledare som publicerats i de tre största svenska dagstidningarna och i tre stora affärstidningar. Intervjuerna gjordes i samband med att kvinnorna utnämnts till årets mäktigaste affärskvinna.

I denna studie undersöks vilka föreställningar om medarbetarsamtal som finns hos ett antalanställda på ett större industriföretag. Avsikten är att ta reda på om det förekommer skillnaderi föreställningarna om medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare. Uppsatsen innehållertvå delar, dels en avgränsad textanalys av företagets interndokument och av fackliga avtalkring kompetensutveckling och medarbetarsamtal, dels ett antal intervjuer inom ett större industriföretag.För att få svar på frågeställningarna har i studien använts den kvalitativa intervjun som metodoch intervjuerna har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Den empiriska undersökning baseraspå intervjuer med ett antal anställda på ett företaget.Resultaten av vår studie visar att medarbetarsamtal framstår som en möjlighet för utvecklingav så väl individ, chef som organisation. Det finns höga ambitioner angående medarbetarsamtali både kollektivavtal och interndokument, men vi finner att teorin står en bit ifrån hurdet praktiskt fungerar på arbetsplatsen.

Studiens syfte är att belysa kvinnliga prästers syn på jämställdhet inom Svenska kyrkan i Malmö stad. Hur kvinnliga präster känner att deras position är ställd och om de på något sätt måste inta specifika roller för att accepteras på samma sätt som sina manliga kollegor. Frågeställningar lyder: ?Hur ser kvinnliga präster på jämställdhet inom kyrkan i Malmö stad?? och ?Anser de kvinnliga prästerna att de måste inta en viss roll jämfört med deras manliga kollegor??Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Studiens resultat visar att inom Svenska kyrkan i Malmö stad anser kvinnliga präster att jämställdheten i arbetet uppnåtts till en viss del. Av intervjuerna framgår att man som kvinnlig prästernas åsikter anser dem att man som kvinnlig präst inte måste inta en specifik roll för att accepteras på samma sätt som sina manliga kollegor, dock finns en känsla av att man särskilt måste visa att man kan genomföra arbetet på samma nivå som de manliga prästerna..

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen.

Hur upplever första linjens chefer att deras kompetens utnyttjas av arbetsgivaren? I detta arbete har vi utifrån Ellström steoretiska ram och begreppsförklaring undersökt upplevelserna hos åtta intervjupersoner i Landstinget i Jönköpings län i syfte att få mer kunskap om hur den gruppen ser på hur deras kompetens utnyttjas.Vi har utifrån fem grupper av efterfrågad kompetens i rekryteringsannonser  djupintervjuat åtta första linjens chefer. Vi har efterfrågat hur de upplever efterfrågad kompetens, eget yrkeskunnande, sitt handlingsutrymme, arbetets faktiska krav samt sina utvecklingsmöjligheter.Vår analys visar att första linjens chefer upplever sig ha stor nytta av sina tidigare erfarenheter och den egna yrkeserfarenheten upplevs skapa det viktigaste yrkeskunnandet. Vidare ser vi att upplevelsen av handlingsfrihet minskar i takt med att första linjens chef får mer erfarenhet. Första linjens chefer upplever att de alltid måste lyckas med bemanning och ha en ekonomi i balans.

Forskningen kring marknadsföring med kändisar har fokuserat på hur företag väljer den lämpligaste endorsern för just sitt varumärke och hur associationerna mellan produkten och kändisen spelar in på annonseffekter. Det har visats i flera studier att konsumenternas uppfattning av kändisen som person återspeglas i betraktarens annonsattityd och varumärkesattityd. Vi har valt att fokusera vår uppsats på effekterna av marknadsföringen av kvinnoparfymen Chanel No. 5 och jämfört konsumenternas uppfattning för en manlig respektive en kvinnlig ambassadör.Studien är uppdelad i två enkäter där vi med kvantitativa metoder undersöker två olika ambassadörersom marknadsfört produktenChanel No. 5.

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av uppskattning och feedback bland anställda vid äldreboenden och vad det gör med motivationen till arbetet. Detta är en kvalitativ studie som vi valde att utföra genom sex semistrukturerade intervjuer med anställda vid fyra olika äldreboenden. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Vad har uppskattning och feedback för betydelse hos de anställda och hur påverkar det arbetsmotivationen?Resultaten i studien visar bland annat att respondenterna upplever lite uppskattning och feedback i det dagliga arbetet och de önskar mer av både chef såväl som kollegor. Det förekommer viss uppskattning från anhöriga men det är inte allt för ofta.Slutsatsen av studien är att uppskattning och feedback har både en positiv och negativ påverkan, detta handlar mycket om individuella upplevelser hos anställda.

Inom en snar framtid kommer det att ske en stor generationsväxling, 40 procent av den nuvarande arbetsstyrkan kommer att pensioneras fram till år 2015 och det är 40-talisterna som går i pension. Många av dessa arbetar som chefer och småföretagare och kommer att ersättas av en yngre generation som nu är på frammarsch. De nya yngre cheferna kan känna en viss oro och osäkerhet över att behöva leda och ?chefa? äldre och mer erfarna medarbetare, detta kan ha sin grund i en överdriven respekt för de äldre medarbetarna. Det är en utmaning att vara chef över äldre kollegor då varje generation har sina normer och värderingar som är skapade av den miljö och tidsanda som råder för dem.Syftet med denna uppsats var att undersöka Hur man tar sig an en chefsroll inom en måltidsverksamhet som ung och nyutexaminerad? Frågor som har försökts besvaras är: Vilka fördelar respektive nackdelar kan man uppleva som ung och nyutexaminerad i en chefsroll inom måltidsverksamheten? Hur övervinner man det eventuella motstånd som kan uppstå? Vad skall man tänka på som ung och nyutexaminerad när man tar sig an en chefsroll inom måltidsverksamheten? Vad har restaurangmanagerutbildningen för betydelse för restaurangmanagerstudenternas kommande profession?Undersökningen är en kvalitativ empirisk studie med hermeneutisk vetenskapsteoretisk inriktning och där intervjuer i fokusgrupper var en nyckelmetod.

Ledarskapsteorin Leader-Member Exchange (LMX) menar att en hög kvalité i relationen mellan ledare och medarbetare är viktig för olika organisatoriska utfall. Då forskning inte fokuserat på vilka relationsaspekter som medarbetare värderar som viktiga inom specifika branscher, är denna studie ett avstamp till området. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka relationsaspekter som säljmedarbetare värderar som viktiga i relationen till sin närmsta chef, om värderingen av dessa relationsaspekter har ett samband med medarbetares upplevelse av den befintliga relationen till sin närmsta chef och om relationsaspekterna värderas olika beroende på den befintliga kvalitén i relationen. En enkätstudie genomfördes där LMX samt relationsaspekter behandlades. Deltagarna bestod av 70 säljmedarbetare på ett globalt företag i Mellansverige.

Motivation för ledarskap styrs av värderingar, personlighet och tro på sin förmåga. Forskning har genererat tre motivationskategorier för ledarskap, affektiv-identitet ledarmotivation, icke-kalkylerande ledarmotivation och social-normativ ledarmotivation. Studien undersökte dessa tre motivationskategoriernas inbördes rangordning och skillnader mellan utbildningsinriktning och kön samt samband med generell self-efficacy och personlighetsegenskaper enligt femfaktormodellen.  192 studenter deltog från en mellansvensk högskola, därav 54 män, 90 från socionomprogrammen, 72 från det internationella businessprogrammet och 30 från två ingenjörsprogram.  De besvarade en enkät bestående av Chan och Drasgows Motivation to lead scale, Chen, Gully och Edens General self- efficacy scale och Shafers femfaktormodell Big Five Marker. Resultatet visar att det finns skillnader mellan motivationskategorier och utbildningsinriktning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse för hur svenska och danska chefer hanterar sin chefsituation i Danmark respektive Sverige och om de stöter på några problem i sin chefsroll. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv metod för att göra en kvalitativ undersökning. Vi började med att läsa in oss på befintlig litteratur på området samt närliggande områden. Därefter genomförde vi kvalitativa intervjuer med två chefer och sju anställda i våra två fallföretag samt en utomstående chef. Sedan analyserade vi det empiriska materialet och satte det i relation till tidigare inhämtad teori.

Tidigare studier visarvikten av en bra yrkessocialisation för verksamhetens lönsamhet och den anställdes utveckling i sin yrkesroll. Syftet med studien äratt belysa enhetschefernas upplevelse av hurderas yrkessocialisation formardem till chefer. Följande frågor ställs: Hur socialiserar den kommunala äldrevården in sina enhetschefer?samthur upplever enhetscheferna själva att deras yrkesidentitet formas i yrkessocialiseringsprocessen på deras nya arbete? Den teoretiska utgångspunkten ärrollteorin. Studien genomförsmed en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fyra kommunanställdaenhetschefer.