Har du någonsin blivit trött på något i samhället? Alltså jag menar riktigt trött så man bara tänkervart är den här världen på väg egentligen, det kanske vore lika bra att bara skita i allt?Jag blir så trött ganska ofta. På till exempel fattigdom, hur vi behandlar djur, våldtäkter, krig, att viskiter i vår jord som helt uppenbarligen håller på att gå sönder, rasism, trångsynthet och att jag somkvinna år 2013 fortfarande inte lever i samma verklighet som män i min omgivning.Och till slut började jag känna på samma sätt när det kommer till design. Vad är meningen medyrket? Varför gör jag det här? Vem gör jag det för? Vad kan göras annorlunda? Var några av defrågor jag ville ge mig själv svar på.Hittills har jag kommit fram till att jag vill göra nytta.

Utbränning är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle där fokus ligger på individens prestationer. Denna studies syfte var att undersöka om högpresterande individer bygger sin självkänsla på prestationer och om detta i sin tur har betydelse för utbränning. Ytterligare syfte var att undersöka om utbränning bland högpresterare med prestationsbaserad självkänsla var lika utbrett bland båda könen. I undersökningen deltog 66 tjänstemän från ett tillverkningsföretag i Mellansverige. En enkät sammanställdes av de tre befintliga och utprövade skalorna; Karolinskas utbrändhetsformulär, The Performance Based Self-esteem Scale samt en del av The Jenkins Activity Survey.

Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier på väg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansåg hade hjälpt dem behålla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att få tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad självkänsla samt mening med livet.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur äldre människor/vårdtagare upplever när någon hjälper dem med munhygienen. Metoden som använts för denna kvalitativa studie var manifest innehållsanalys. Studien är genomförd 2007 med informanter i åldern 77-95 år (8 män och 1 kvinna) från södra Sverige. Intervjuerna har granskats enligt Polit, m fl (2001). Resultatet visar hur äldre upplever det när e får hjälp med att upprätthålla sin munhygien enligt följande tre huvudkategorier: välbefinnande, att bli respekterad och sorg över förlorad förmåga.

Tidigare definierades sambor i RTB som en kvinna och en man vilka inte är gifta med varandra men som är folkbokförda på samma fastighet och har gemensamma barn. I och med den nyligen införda variabeln lägenhetsnummer i RTB skulle det nu kunna vara möjligt att förbättra klassificeringen av individer som sambo/icke-sambo i RTB. Genom att ta fram en tillfredsställande beräkningsdefinition för sambo är förhoppningen att kunna få civilstånd sambo i RTB även på sammanboende par som inte är gifta eller har gemensamma barn. För att kunna utvärdera alternativa klassificeringskriterier för beräkning av sambor har vi datamaterial från AKU 2010 samt ett utdrag ur RTB till hjälp. AKU är ett urval och vi betraktar variabeln civilstånd som korrekt för att ha möjlighet att utvärdera alternativa beräkningsdefinitioner, AKU betraktas alltså som sanningen.

Varje individ, man som kvinna, är rädd för olika företeelser. Rädsla är en emotion som ligger nära till hands i vår natur och har följt människan genom evolutionen. Något som också följt människan i hennes vardag under utvecklingen är konflikter. Då människor har olikartade beteenden, skilda viljor, mål och behov är konflikter så gott som oundvikliga. Frågan är, om rädsla för engagemang i konflikter, främst inom arbets- och familjelivet är något som skiljer sig mellan könen.

Trots att hemlöshet funnits länge i Sverige började den uppmärksammas ordentligt först i slutet på 1980-talet. Trots detta har denna form av utsatthet inte tillräckligt belyst de utsattas röster, speciellt kvinnors, blir ofta inte hörda. En av orsakerna till denna brist är att åtgärdsprogram får mer fokus än klienten. Konsekvensen är att fokus blir djupt normativt och inriktat mot att reglera beteende. Denna fallstudie grundar sig på den dubbla utsatthet som det innebär att vara kvinna och hemlös, nämligen att hemlöshet hos kvinnor är mindre synligt än hos män vilket bland annat leder till mörkertal.

Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhället, med fokus på hur normer om manligt och kvinnligt framstår i mina informanters berättelser om deras vardagsverklighet. Materialet består av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism.Utgången har visat på att en avgörande faktor i informanternas liv är huruvida de bedöms utifrån kulturella föreställningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en påtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket är följden av omgivningens ständiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat på HBT- och RFSL-?världen? dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet där dominerande förståelser av manligt och kvinnligt på olika vis konstituerar verkligheten..

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur det är att vara kvinna och äga och driva ett företag som har flera anställda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anställda då jag tidigare inte funnit någon forskning på det området samt för att de flesta kvinnliga företagare är soloföretagare, vilket betyder att de inte har några anställda och företaget räknas som levebrödsföretag.För att få fram den kunskap som jag eftersträvade har jag använt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer då jag samlade in mitt empiriska material. Då jag sedan analyserade detta material har jag använt mig av de analysmetoder som används inom grundad teori och narrativanalys.Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar då efterfrågan växer.Kvinnliga företagare har också tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan även hindra att företaget växer..

Vårt undersökta problem är brytningen när en kvinna inträder i en mansdominerad organisation och vi har därför valt att studera svensk polis. Syftet är att studera vad som förändras, hur det förändras och de kausala mekanismerna bakom förändringen.Vi har utifrån ett kultur-, och genusperspektiv intervjuat poliser av båda könen för att få en inblick i hur de upplever förändringar inom organisationen som en följd av en ökad andel kvinnor.Studien visar att den manliga normen fortfarande är stark inom kåren, men även att ett mjukare förhållningssätt uppvärderats hos både manliga och kvinnliga poliser. De kausala mekanismerna bakom förändringen visade sig vara flera, men främst visade sig kvinnors blotta närvaro och imitation vara av stor betydelse..

Studiens syfte var att undersöka delat ledarskap i ett medarbetarperspektiv. De övergripandefrågeställningarna var medarbetarnas arbetsinnehåll och medarbetarnas upplevelse av ochuppfattning om delat ledarskap. Studien är en kvalitativ ansats där semistrukturerad intervjuvaldes. Studien är baserad på sju intervjuer med pedagoger som har erfarenhet av delatledarskap. Två grundskolor och en förskola i två kommuner ingår i studien.

Personer med afasi får sin språkförmåga nedsatt på flera olika sätt vilket kan försvåra för dem att delta i samtal. De kan då använda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sådan strategi är skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur personer med afasi använder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgått från videofilmer där en kvinna med afasi interagerar med olika personer i olika miljöer.

Syftet med studien var att undersöka hur patienter och sjukgymnaster utifrån egna upplevelser och erfarenheter ser på orsaker till att kvinnor drabbas av anorexia- och bulimia nervosa (AN och BN). Intervjuer gjordes och data analyserades med innehållsanalys. Analysen ledde fram till två huvudkategorier: Inre och yttre faktorer. Resultaten visade att orsakerna till att någon drabbas av AN eller BN är komplexa, men det som framkom av informanterna var att den som drabbas måste ha en sårbarhet för att kunna utveckla någon av dessa diagnoser. Otydliga familjeförhållanden och samhällets syn är enligt informanterna två av de största orsakerna till att någon drabbas av AN eller BN.

Sociala bedömningar gör människor dagligen. Det klassiska sättet att studera attribution har varit att dela upp beteendet i inre och yttre orsaker. Informationsmängden påverkar bedömningen och kan spegla stereotypiska uppfattningar. Normer finns överallt i samhället och påverkar sociala bedömningar. Studiens syfte var att se hur gymnasieungdomar bedömer en människa som förtalar en annan människa.

Similarities in earlier research between leadership styles and communication forms were found, partly concerning relations and partly concerning work assignments. Our approach was based on the notion that there could be a correlation between the manager2019s choice of communication mode (informal/formal) and leadership style i.e. Relation-Oriented Behaviour Leadership style/Task-Oriented Behaviour Leadership style. A gender perspective was used in the research. The method was quantitative with a questionnaire to women managers (N=78) in the private and the public sectors.