Syftet med min undersökning var att ta reda på hur kombinationen av Reggio Emilia, utomhuspedagogik fungerar i relation till Läroplanen för förskolan. Jag ville veta vilka möjligheter som finns med detta arbetssätt men även vilka svårigheter som finns. Jag har valt att använda mig av observation och intervju för att få en helhetssyn på deras verksamhet. Undersökningens observation har genomförts på en avdelning på en förskola i Skåne med barn i fyra och fem års ålder. Intervjun är med två pedagoger från samma avdelning. Resultatet visar att kombinationen av Reggio Emilia och Utomhuspedagogik är förenlig med läroplanen för förskolan och att läroplanen synliggörs mer genom detta arbete..

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare och skolledare på en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av särskilt stöd och om detta stöd är kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta pedagoger och två rektorer på en skola. Intervjufrågorna var baserade på våra forskningsfrågor och vi ville ta del av informanternas personliga åsikter. Vår studie resulterar i att de elever som inte når skolans mål får särskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar får mer stöd än flickor.

Syftet med denna studie är att försöka få en större förståelse för vad utevistelse betyder. Men även hur de intervjuade pedagogerna resonerar och uppfattar utevistelsens betydelse i förskolan.Metoden som har använts är semistrukturerad intervju med frågor som är öppna, för att därmed kunna komma med följdfrågor, där de intervjuade kan utveckla sina svar.Fyra pedagoger från två olika förskolor har intervjuats, deras erfarenheter som förskollärare varierar mellan 1,5 ? 35 år i yrket.Resultatet visar att pedagogerna anser att utevistelsen är en viktig aktivitet i förskolan, som dock inte utnyttjas i den utsträckning som den borde. På de förskolor som undersöktes, bestod barnens utevistelse av mycket fri lek där de i hög grad själv kunde välja vad de ville göra när de var ute. Det gjordes också promenader och kortare utflykter som var mer strukturerade..

Jag ville skriva detta arbete för att jag tycker det är viktigt att arbeta med att förebygga skador så långt det går. För att hunden ska må bättre men även för att alla vinner på att hundarna kan arbeta längre. Det spar pengar och förhindrar att det blir eventuella glapp med arbetsföra och erfarna hundar på myndigheterna. Det som behandlas i arbetet är varför man ska massera och stretcha hundarna samt vad hundförarna har får uppfattning om detta. Jag tar också upp om det redan finns rutiner för detta och om dem som arbetar med hundarna anser att deras hundar lättare ådrar sig skador än andra hundar.

Barn av idag möter flera roller som kanske inte fanns i vår barndom. Könsroller som verkar enligt tradition ställas emot de könsroller som utvecklats och vuxit fram i vårt samhälle. Att de som arbetar med barn, i förskolan eller skolan, tänker på vår förhållning till genus, och konstruerandet av kön i förskolan är för mig väldigt viktigt. Därför har jag valt att se på en del inom förskoleverksamheten som sällan, om någonsin, tas upp i dessa diskussioner. Barnböcker är något som många barn kommer i kontakt med och dessa har jag analyserat ur ett genusperspektiv för att utläsa vilka könsroller som representeras i barnlitteraturen.

Syftet med vår uppsats är att belysa hur elever kan utveckla sitt språk om lärare arbetar med boksamtal i undervisningen. Uppsatsen bygger på tidigare forskning kring ämnet och på en enkätstudie.Enkätstudien riktade sig till lärare som arbetar inom årskurserna 1-3 eftersom vår uppsats mest fokuserar på dessa årskurser. Genom att använda oss av enkätstudie ville vi få fram hur några lärare arbetar med boksamtal och vad de ansåg gjorde boksamtal kvalitativa. Sedan kunde vi koppla ihop teori med praktik och komma fram till olika sätt att arbeta med boksamtal i undervisningen.Vår förhoppning med denna uppsats är att andra lärare kan läsa detta och få inspiration till att använda sig av boksamtal i undervisningen..

Syfte och ForskningsfrågorSyftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur relationen och rollfördelningen mellan managers och artister kan se ut och vad som påverkar detta, samt hur manageryrket har påverkats av den förändring som skett i musikbranschen i och med den tekniska utvecklingen.För att nå upp till detta syfte har vi arbetat med tre forskningsfrågor:Vilka roller och vilken arbetsfördelning finns mellan managers och artister?Hur ser managers relationer till deras artister ut och vad påverkar detta?Hur påverkar nya förutsättningar managerns roll och relation till artister?MetodVår forskning har haft en induktiv ansats då vi ville utgå ifrån empirin och låta de intervjuades berättelser styra uppsatsens riktning. Vi valde en kvalitativ metod då vi ville få en bild av hur våra intervjupersoner själva upplevde sina roller och relationer. Vår empiriska studie består av intervjuer med 6 managers och 4 artister.SlutsatserVi har genom vår analys och slutdiskussion sett att roller, arbetsfördelning och relationer mellan managers och artister kan se väldigt olika ut från fall till fall. I grunden anses att artisten ska ansvara för de kreativa delarna och managern för de affärsmässiga delarna av artistskapet.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som påverkar hur barn väljer böcker för fri läsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det är skillnad i barnens val när böckerna väljs ur en boklåda som är komponerad av en bibliotekarie jämfört med när de väljer direkt ur hyllan på skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i årskurs 1 och 22 elever i årskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen fråga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utsträckning valde samma böcker som sina kamrater, men ändå upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattning om samlingens betydelse avseende barns delaktighet. Studien har utforskat på vilket sätt förskollärare arbetar för att främja barns delaktighet i samlingen. Studien är kvalitativ där åtta förskollärare intervjuats för att synliggöra deras uppfattningar om barns delaktighet i samlingen. Materialet analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att förskollärarna ville och försökte få barnen delaktiga i samlingen, dock bidrog den traditionella samlingen med hela barngruppen till att detta inte möjliggjordes i större utsträckning.

Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur generella projektledningsmetoder används inom reklambranschen. Vi ville undersöka vilka aspekter av projektledningen som kan påverkas av de speciella förutsättningar som finns i reklambranschen. Varje reklamprojekt innehåller en skapandeprocess, och vi ville se hur sådant påverkar projektledningen.Vi sammanställde först ett antal generella projektledningsmetoder för att få en teoretisk bild av hur projekt kan bedrivas. För att ge läsaren en inblick i reklambranschen och hur reklam skapas, beskrev vi även reklam ur ett teoretiskt perspektiv.Med utgång från vår teori, genomförde vi en kvalitativ studie av sju reklambolag i Karlstad. Vi gjorde djupintervjuer med en projektledare från respektive byrå, under vilka de fick beskriva sitt projektarbete.

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .

Det blir alltmer vanligt fo?r fo?retag att erbjuda sina kunder support och hja?lp via en chatt. Chatt a?r en relativt ny kanal fo?r att hantera och erbjuda support till kunder. Ma?nga fo?retag va?ljer att anva?nda sig av en chatt, dock utan att ta?nka pa? de konsekvenser det medfo?r fo?r organisationen och de ansta?llda.

I upphandlingsprocessen ankommer anbud från leverantörer ofta i form av svar på förfrågningsunderlag utskickade av upphandlaren. Hanteringen av svaren är ofta manuell, även om utvärderingen kan underlättas med hjälp av kalkylark. Vi har tittat på möjligheterna att datorisera hela processen. Vi ville skapa ett system där man kunde utforma, besvara och utvärdera förfrågningsunderlag, i en homogen miljö. För att göra detta har vi undersökt hur förfrågningsunderlag ser ut, och hur svaren kan utvärderas.

I upphandlingsprocessen ankommer anbud från leverantörer ofta i form av svar på förfrågningsunderlag utskickade av upphandlaren. Hanteringen av svaren är ofta manuell, även om utvärderingen kan underlättas med hjälp av kalkylark. Vi har tittat på möjligheterna att datorisera hela processen. Vi ville skapa ett system där man kunde utforma, besvara och utvärdera förfrågningsunderlag, i en homogen miljö. För att göra detta har vi undersökt hur förfrågningsunderlag ser ut, och hur svaren kan utvärderas. Vi fann flera olika utvärderingsmodeller i användning, och byggde ett system där förfrågningsunderlag kan byggas upp med ett flertal olika modeller. Leverantörer kan ge sina svar i ett webbgränssnitt, och beroende på hur väl man utformat förfrågningsunderlaget kan svaren utvärderas automatiskt. Systemet testades sedan genom att återskapa en riktigt upphandling, och lämna svar med fiktiva leverantörer. Vi diskuterar hur väl det fungerade..

Genom vårt examensarbete ville vi få svar på om en kvarts högläsning per dag i tre veckors tid kunde öka läsförmågan, det vill säga läsförståelse och läshastighet, hos elever i årskurs fyra. För att undersöka om detta var möjligt utarbetade vi en enkel kvantitativ inriktad metod, bestående av tre positivistiska tester, för att kontrollera läsförståelse och läshastighet. Dessutom gjordes ostrukturerade hermeneutiska observationer av eleverna under tiden projektet pågick. Kontrollerna genomfördes både före och efter en tre veckor lång läsperiod, då eleverna i hemmen övade högläsning med sina föräldrar. Det sammantagna resultatet visar både positiva och negativa förändringar, men då vi kunnat finna förklaringar till de negativa resultaten, kan vi påstå att vår metod ger ökad läsförmåga..