Bakgrund och problem: Kraven på ytterligare information i företags finansiella rapporter blir allt högre, vilket gör att företag tvingas lägga allt mer resurser på att bemöta dessa krav. Det är därmed intressant att undersöka om en ökning i upplysningars kvalité har någon positiv effekt, exempelvis på företags kostnad för eget kapital. Årsredovisningen är den rapport som är den mest omfattande. Det läggs betydligt mer resurser på att framställa en årsredovisning, jämfört med en Kvartalsrapport. Samtidigt innehåller årsredovisningen mestadels finansiella siffror som redan är kända för marknaden och dessutom kommer den ut med en fördröjning på 3-4 månader.

Ofta rör sig en aktie markant efter att företaget släppt en Kvartalsrapport och ofta ser man notiser i dagspressen som denna: ?Byggbolaget Skanska rusade 7,5 procent efter en Kvartalsrapport som var bättre än väntat? (Di.se 05-11-04) Kan det vara möjligt att i förväg veta tidpunkten när aktiekursen kommer att röra sig mer än normalt? Kan det även finnas en indikator som visar på storleken hos hoppen i aktiekursen vid denna bestämda tidpunkt? Tidpunkten för när Kvartalsrapporter släpps vet man i förväg och kunskap om sådana samband skulle kunna gå att utnyttja till ens fördel. Denna uppsats syftar till att närmare försöka förstå vad som händer med aktien när Kvartalsrapporter släpps men även att försöka få klarhet i om det går att förutspå denna rörelse utifrån hur analytikerna värderat aktien innan Kvartalsrapporten släpps. Med hjälp av statistisk analys studeras USAs 100 största företag för att få klarhet i om ett samband föreligger mellan analytikers värdering och volatilitet i aktiekursen då Kvartalsrapporter släppts. Vi sorterar även in de olika företagen efter bransch och ser hur de rör sig vid Kvartalsrapporter samt hur svårvärderade företagen är i de olika branscherna.

Problem: Idag finns detaljerad information gällande när ett företag skall publicera sina Kvartalsrapporter, kan denna information vara till hjälp för en investeringsstrategi. När själva rapporter är publicerad blir det olika kursreaktioner på börsen, går det att förutspå riktningen på denna rörelse med enbart den senaste veckans trend som jämförelse? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan en akties kursutveckling innan Kvartalsrapporten offentliggörs och efter publicering av den samma. Vi skall också i uppsatsen besvara frågan om det går att erhålla överavkastning beroende på trenden innan en Kvartalsrapport? Tillvägagångssätt: Vi har valt att göra en event study där vi samlar in aktiekurser för de aktuella datumen kring företagens Kvartalsrapporter.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marknadseffektiviteten på Stockholmsbörsen har blivit påverkat av finanskrisen 2008, vilket genomförs genom att undersöka om bolag får avvikande avkastning vid publicering av Kvartalsrapporter.Teori: Teorikapitlet utgår från den effektiva marknadshypotesen, där dess tre olika komponenter samt anomalier tas upp.Metod: Undersökningen genomförs med hjälp av en event studie och en hypotesprövning för att kontrollera hur effektiviteten på NasdaqOMX har blivit påverkad av finanskrisen. Undersökningen utgår ifrån en period på tre år, 2009-2011, och omfattar aktierna på index OMXS30. En insamling av kursdata från de 29 bolag som ingick i OMXS30 har skett, med hänsyn till datum för publicering av Kvartalsrapporter. Detta ger totalt 261 observationer under dessa tre år.Empiri: Hypotesprövningen tillsammans med övrig empiri har visat att det kan finnas ett samband mellan publicering av Kvartalsrapporter och bolagens aktiepris. Dock visar empirin att finanskrisens påverkan på effektiviteten har varit mycket liten.Analys: Analys av empirin tyder på att det finns tydliga tecken på att bolagens aktiepris påverkas vid publicering av Kvartalsrapporter.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning påverkar ett bolags kostnadför kapital är mycket omfattande och relationen mellan mängden lämnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivå iårsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare på kapitalmarknaden drarnytta av Kvartalsrapporter och vi finner det därför intressant att undersöka både årsredovisningaroch Kvartalsrapporters påverkan på företagets kostnad för kapital.Syfte och Avgränsningar: Vi ämnar besvara vår forskningsfråga med utgångspunkt frånBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mätning av upplysningsnivå. Studienundersöker årsredovisningar för 2010 och Kvartalsrapporter för Q3 2011.

Från och med den 1 januari 2005 måste alla börsnoterade bolag redovisa enligt IFRS. Fördelar med IFRS är harmonisering av redovisningsprinciperna mellan olika länder, internationellt enhetlig redovisningspraxis och att investerare lättare kan jämföra olika företags finansiella information som är baserade i olika länder. Nackdelar med IFRS är att reglerna är mer omfattande och detaljerade än de tidigare rekommendationerna från Redovisningsrådet. Vid införandet av IFRS 2005 förutspådde branschfolk inom redovisningsområdet att de nya redovisningsreglerna skulle ha en stor effekt på resultatet och det egna kapitalet och många var kritiska till att reglerna var för mycket orienterade mot marknadsvärdering. Därför är det av intresse att veta vilka effekter som har uppkommit på grund av IFRS 3 och IAS 39, som på förhand förutspås påverka företagen mest.

Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns något samband mellan företagens floattal (det vill säga den andel aktier som det handlas aktivt med) och deras aktiers volatilitet. Detta undersöker vi i samband med offentliggörandet av Kvartalsrapporter. Vi har även för avsikt att studera förhållandet mellan volatiliteten och företagets börsvärde. Metod: Vi utförde en kvantitativ studie och med hjälp av en enkel regressionsanalys analyserades volatiliteten mot floattalet. Ytterligare en orsaksfaktor togs med och en multipel regressionsanalys baserad på floattalet och börsvärdet genomfördes.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Inom det marknadsekonomiska systemet spelar finansmarknaden den centrala rollen när det gäller att allokera finansiella resurser. På en mogen finansmarknad finns det oberoende aktörer som hjälper till att bestämma värdet på en idé. De hjälper på så sätt entreprenörerna att finna de finansiella resurserna och investerarna att hitta de rätta idéerna. Grundläggande för bestämmande av värdet är information. För börsnoterade företag är de två huvudsakliga medlen för informationsförmedling årsredovisningar och delårsrapporter.Uppsatsen syftar till att, ur ett marknadsperspektiv, undersöka i vilken utsträckning företag lämnar frivillig information i delårsrapporter samt att med utgångspunkt i detta undersöka om nuvarande reglering av delårsrapportering bör utvidgas.Studien omfattar tio företag från fem olika branscher, där varje bransch representeras av två företag av olika storlek.