Sök:

Sökresultat:

130 Uppsatser om Kvantitet (sprćk) - Sida 9 av 9

Produktionsflexibilitet: Utveckling av produktionssystem i linje med marknadsstrategi hos stÄlproducenter.

Mindre stÄlaktörer i högkostnadslÀnder kan inte konkurrera genom att producera standardiserade produkter till lÀgst kostnad. Utvecklingen för dessa sker dÀrför mot en marknadsstrategi som innebÀr ökad kundorientering och ökad andel produktion mot nischmarknader. Detta innebÀr i sin tur att försÀljningsvolymen med tiden utgörs av ett allt större antal produkter, vilket medför ökade krav pÄ flexibilitet i produktionssystemet. Dock karakteriseras stÄlindustrin av oflexibla produktionssystem med höga investerings- och förÀndringskostnader. Denna studies huvudproblematik utgörs av det gap som dÀrför uppstÄtt mellan produktionssystemets inriktning och marknadsstrategin.Syftet med studien Àr att identifiera viktiga faktorer för att uppnÄ ett mer flexibelt och samtidigt kostnadseffektivt produktionssystem hos stÄlproducenter.

Lean Construction: effektivisering av byggprocessen genom
anvÀndning av rullarmering och sjÀlvkompakterande betong

Byggsektorn befinner sig i stÀndig utveckling dÀr nya produktionslösningar och konstruktioner tas fram för att öka effektiviteten och minimera kostnaderna. Syftet med denna rapport Àr att utvÀrdera tvÄ relativt nya produktionssystem: rullarmering och den mer beprövade sjÀlvkompakterande betongen. Data har samlats in för att analysera enhetstider, kostnadseffekter, kvalitet, hanterbarhet och arbetsmiljö för de nya metoderna. Lean Production Àr resurssnÄl eller mager produktion översatt till svenska och Àr en ide för utformning av produktionsprocessen som ett flöde utan spill. Grundtanken i Lean Production Àr att fÄ rÀtt saker, till rÀtt plats, vid rÀtt tidpunkt, i rÀtt kvantitet med minimalt slöseri samtidigt som produktionen Àr öppen för förÀndringar.

FelkÀllor och systematiska avvikelser i kvalitetsuppföljningen av tidnings- och journalpapper

I papperstillverkning stĂ€lls det krav inte bara pĂ„ kvalitĂ© och kvantitet utan ocksĂ„ att stickprov frĂ„n produktion utförs och tas hand om pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. FrĂ„n det att ett stickprov tas ut och undersöks pĂ„ brukets laboratorium kan en del kĂ€llor till förĂ€ndringar pĂ„ provresultatet uppstĂ„. SĂ„dana förĂ€ndringar kan uppstĂ„ för det första vid hanteringen av stickprov frĂ„n pappersmaskin och provens transportering till laboratoriet och för det andra vid laboratoriets hantering och uppföljning av kvalitĂ©n. En annan faktor som kan pĂ„verka stickproven Ă€r klimatet. Årstiderna vĂ„r och höst Ă€r de tider som proverna kan pĂ„verkas mest.

FelkÀllor och systematiska avvikelser i kvalitetsuppföljningen av tidnings- och journalpapper

I papperstillverkning stĂ€lls det krav inte bara pĂ„ kvalitĂ© och kvantitet utan ocksĂ„ att stickprov frĂ„n produktion utförs och tas hand om pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. FrĂ„n det att ett stickprov tas ut och undersöks pĂ„ brukets laboratorium kan en del kĂ€llor till förĂ€ndringar pĂ„ provresultatet uppstĂ„. SĂ„dana förĂ€ndringar kan uppstĂ„ för det första vid hanteringen av stickprov frĂ„n pappersmaskin och provens transportering till laboratoriet och för det andra vid laboratoriets hantering och uppföljning av kvalitĂ©n. En annan faktor som kan pĂ„verka stickproven Ă€r klimatet. Årstiderna vĂ„r och höst Ă€r de tider som proverna kan pĂ„verkas mest.

ErsÀttningsrÀtt vid ingripanden av miljöskyddsskÀl : FrÄgan om egendomsskydd och skyddet av miljön

FörtÀtning av stÀder har under lÄng tid varit den allmÀnt gÀllande normen för hur den hÄllbara staden skall uppnÄs. Den rÄdande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av vÄra stÀder, ska stoppas och stÀderna istÀllet planeras med hÄllbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den tÀta staden Àr den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hÄllbara staden? Syftet med examensarbetet Àr att till viss del bringa klarhet i den rÄdande diskussionen inom forskningsomrÄdet samt göra en ansats att tillÀmpa teorierna pÄ LuleÄs centrumhalvö. MÄlet Àr att bidra till ökad dialog och diskussion gÀllande förtÀtning i LuleÄ.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtÀtning, sÄsom reslÀngder, energiförbrukning, buller, social hÄllbarhet med mera.

Karakterisering av fasta heterogenabrÀnslen ? inverkan av metod för provtagning och provberedning

En större kunskap kring sammansĂ€ttningen pĂ„ brĂ€nsleblandningen som kommer in tillavfallsförbrĂ€nningsanlĂ€ggningarna kan ha en vĂ€sentlig positiv inverkan pĂ„ driftekonomi,tillgĂ€nglighet, utslĂ€ppsnivĂ„er och underhĂ„llsbehov av anlĂ€ggningarna. I framtiden kommerdet troligen ocksĂ„ att vara nödvĂ€ndigt att kunna verifiera sammansĂ€ttningen av t.ex. andelenfossilt kol i anlĂ€ggningens brĂ€nsleblandning för att den skall kunna klassas i rĂ€tt skattenivĂ„.Ett problem för att fĂ„ denna bĂ€ttre kunskap Ă€r att ett gram av avfallet ska utgöra en spegelbildav, och till fullo motsvara, en hel bunker pĂ„ 1000-tals ton avfall. Metoder för provtagning,storleken pĂ„ uttagna prover, neddelning och provberedning har stor inverkan pĂ„ relevansen avanalysresultat som erhĂ„lls frĂ„n laboratoriet. Även hanteringen av fraktioner som textil, metall,sten samt stora hĂ„rda plastbitar utgör problem dĂ„ de Ă€r svĂ„ra att mala till den storlek somefterföljande analys krĂ€ver.

Effektiv kollektivtrafik med buss: framtid och potential

Sveriges samhÀllsstruktur ger en geografisk spridning vilket krÀver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. VÄr kollektivtrafik svarar mot behov och krav gÀllande ett tillgÀngligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mÀngd utslÀpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnÀtet. Idag Àr bussen en del av vÄr bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vÄr spÄrbundna trafik.

StadsförtÀtningens teorier och konsekvenser: Analys av kvaliteter och förtÀtningspotential för LuleÄ centrum

FörtÀtning av stÀder har under lÄng tid varit den allmÀnt gÀllande normen för hur den hÄllbara staden skall uppnÄs. Den rÄdande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av vÄra stÀder, ska stoppas och stÀderna istÀllet planeras med hÄllbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den tÀta staden Àr den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hÄllbara staden? Syftet med examensarbetet Àr att till viss del bringa klarhet i den rÄdande diskussionen inom forskningsomrÄdet samt göra en ansats att tillÀmpa teorierna pÄ LuleÄs centrumhalvö. MÄlet Àr att bidra till ökad dialog och diskussion gÀllande förtÀtning i LuleÄ.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtÀtning, sÄsom reslÀngder, energiförbrukning, buller, social hÄllbarhet med mera.

En analys av materialförsörjningen till projekt hos
Banverket Produktion Mitt

Banverket Produktion Àr en producerande resultatenhet inom myndigheten Banverket. Banverket Produktions huvudaffÀrer Àr att bygga, driva och underhÄlla jÀrnvÀgens infrastruktur och detta sker genom dess fyra affÀrsomrÄden: entreprenad, service, tele och maskin. AffÀrsomrÄdet Entreprenad utför större och mindre jÀrnvÀgsentreprenader pÄ en marknad som sedan 2001 Àr helt konkurrensutsatt. KonkurrensutsÀttningen bidrog till att Banverket genomförde en översyn av materialförsörjningen med syfte att reducera sina kostnader. Resultatet blev att ledningen nu planerar att genomföra en successiv överföring av allt material som anvÀnds för felavhjÀlpning till Banverket Materialservice.

Produktionseffekter och behov av dikesrensning i Sveaskogs skogar :

Ökad efterfrĂ„gan pĂ„ virke har lett till ett ökat intresse för och anvĂ€ndande av olika produktionshöjande Ă„tgĂ€rder. En sĂ„dan Ă„tgĂ€rd Ă€r dikesrensning som innebĂ€r att befintliga diken eller dikessystem rensas för att de skall bibehĂ„lla eller Ă„terfĂ„ sin ursprungligt avvattnande och produktionshöjande funktion. Sveaskog avser att öka omfattningen av dikesrensning. DĂ€rför behövs en kartlĂ€ggning av behovet pĂ„ deras marker. PĂ„ samma gĂ„ng behöver produktionseffekterna och livslĂ€ngden pĂ„ dikena utrönas. Studien genomfördes via en studie av befintlig litteratur om skogsproduktionseffekter efter dikesrensning och dikning samt förfall och livslĂ€ngd hos diken.

<- FöregÄende sida