Syftet med denna studie a?r att underso?ka och analysera det arbete som Sveriges tre sto?rsta mobiloperato?rer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien a?mnar ocksa? underso?ka hur arbetet utvecklats under de tre senaste a?ren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta o?nskar vi uppna? en ba?ttre helhetsbild och en djupare fo?rsta?else fo?r CSR, samt bidra med insikter, uppta?ckter och egna tolkningar kring a?mnet.Metod: Kvantitativ inneha?llsanalys av CSR-redovisningar. Av dessa tre studerade fo?retag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan.

En pojke pa? beso?k i Italien a?t da?r pizza, men pizzan var inte italiensk pizza pa? riktigt, den smakade inte alls som den pizzan han hade fa?tt i den stockholmsfo?rort han var uppva?xt i. Hur vi skildrar och uppfattar en destinations, eller en annan kulturs, ma?ltid beror till stor del pa? vilka fo?rutsa?ttningar vi har fo?r att utfo?ra analysen. I den ha?r uppsatsen sa? studeras begreppet autenticitet och hur det fo?rha?ller sig till Bourdieus teorier om habitus inom ramen fo?r en ma?ltidskontext.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga huruvida upplysningskraven i IAS 36 p 134 uppfylldes i koncernernas Ärsredovisningar pÄ Large Cap-listan. Om vi fann att upplysningskraven inte efterlevdes, hade vi för avsikt att utreda i vilken utstrÀckning och varför. Vi bestÀmde oss för att göra tvÄ undersökningar och valde att anvÀnda oss av bÄde den kvalitativa samt den kvantitativa metoden. Deduktiv ansats var grunden i vÄr uppsats och vi valde att utnyttja den kvalitativa forskningen för att förtydliga de resultat vi erhöll genom den kvantitativa forskningen. I litteraturgenomgÄngen gick vi igenom regleringen av redovisningen.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats Àr att skapa förslag till riktlinjer för belöningssystem inom offentlig verksamhet. Delsyftet Àr att utifrÄn studieobjektet SkÄne lÀns allmÀnna försÀkringskassa undersöka hur de anstÀllda motiveras och belönas. Metod: Uppsatsens övergripande tillvÀgagÄngssÀtt Àr att beteckna som deduktivt. Vi har genomfört en studie med bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag. Den kvalitativa metodansatsen tillÀmpas i vÄra djupintervjuer med lokalkontorschefer och anstÀllda pÄ regionkontoret.

Den svenska vÀlfÀrden finner stora problem p g a den höga andelen arbetsoförmögna och forskningen inom omrÄdet Àr ansenlig. Fokus i dem traditionella, kvantitativa studierna ligger oftast pÄ faktorer i arbetet som orsakar ohÀlsa utan att ta hÀnsyn till personlighetsrelaterade faktorer. I kontrast till det syftar föreliggande studie att undersöka personlighetens betydelse för individens copingstrategi samt upplevelse av psykosociala hÀlsoriskfaktorer pÄ arbetsplatsen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 23 individer som samtliga arbetar inom tjÀnstemannasektorn, och bÄde induktiv och deduktiv analys anvÀndes. Personlighet analyserades efter Big Five och förhÄllningssÀtten enligt problem- respektive emotionsfokuserad coping.

Denna studie undersöker bevakningen av Paralympics och hur den har förÀndrats i de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, frÄn det första mÀsterskapet i Rom 1960 till det senaste mÀsterskapet i London 2012. Studien omfattar kvantitativ innehÄllsanalys sÄvÀl som kvalitativ textanalys. Avsikten med den kvantitativa delstudien Àr att undersöka omfÄnget av Paralympics-bevakningen i de valda tidningarna och hur det har förÀndrats under den valda tidsperioden. Avsikten med den kvalitativa delstudien Àr att undersöka hur sprÄket och attityden gentemot Paralympics och dess deltagare har förÀndrats över tid. Den kvalitativa undersökningen görs med stöd av Michel Foucaults normaliseringsteori och Umberto Ecos receptionsteori.

Att vÀnta och föda barn beskrivs som en av de viktiga övergÄngsperioderna i livet och innebÀr ofta en personlig utveckling för den födande kvinnan. DÄ graviditeten och förlossningen av nÄgon anledning kompliceras, kan denna process störas, och kvinnan kan istÀllet fÄ bÄde fysiska och psykiska men i efterförloppet. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av en komplicerad förlossning. Metoden var en granskning i form av en innehÄllsanalys av sju artiklar som utgjordes av fyra kvalitativa och tre kvantitativa studier. De kvantitativa studierna bearbetades som en kartlÀggning och utgjorde komplement till resultatet av den kvalitativa innehÄllsanalysen av de kvalitativa studierna.

Dansen har funnits lÀnge i mÀnniskans nÀrhet och den har olika betydelser beroende pÄ vad individen har för uppfattning om dansens normer och uppbyggnad. Syftet med vÄr empiriska studie Àr att undersöka om pojkar och flickor har en liknande syn pÄ ÀmnesomrÄdet rörelse till musik samt dans i gymnasieskolan och i sÄ fall varför eller varför inte de har det. Vi har utgÄngspunkt i genusperspektivet och dÀrmed Hirdmans (2001) teorier om genuskontraktet. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr den kvantitativa undersökningsmetoden. Inom ramen för den kvantitativa undersökningsmetoden valde vi enkÀter eftersom det Àr enklast att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar samt för att det ger oss stora möjligheter att nÄ ut till mÄnga individer. Rörelse till musik samt dans uppfattas som ett feminint Àmne.

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

InterdisciplinĂ€rt examensarbete inom lĂ€rarutbildningen, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lĂ€rare, SprĂ„klig fördjupningskursVĂ„rterminen 2012Handledare: Åsa WengelinExaminator: Rakel Johnson.

Syftet med studien Àr att fÄ ökad kunskap om och förstÄelse för unga kortutbildade intagnas instÀllning tillutbildning och motivation att studera i fÀngelse. Arbetet innehÄller sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa inslag.De kvantitativa delarna syftar till att beskriva urvalsgruppen med hjÀlp av metoden enkÀt och de kvalitativa tillatt fÄ fördjupad förstÄelse för hur unga intagna resonerar om studier och utbildning genom semistruktureradeintervjuer. De kvantitativa resultaten redovisas deskriptivt med hjÀlp av grafer och kommenteras i relation tilltidigare forskning. Gruppen unga studerar i betydligt högre grad 2012 pÄ den undersökta anstalten Àn nationellstatistik frÄn 2006. De kvalitativa delarna analyseras och tolkas utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys.

Detta arbete undersöker vilken grad av fysisk sexualisering utav kvinnliga spelkaraktÀrer som föredras av kvinnliga-respektive manliga spelare samt vilka attribut som frÀmst anses bidra till sexualisering/objektifiering.Arbetet tar avstamp frÄn Laura Mulveys teori kring ?den manliga blicken? för att fÄ en förstÄelse för hur ?casual?-spelare tÀnker nÀr de omedvetet eller medvetet anvÀnder sig av normativa skönhetsideal och stereotyper vid skapandet av kvinnliga spelkaraktÀrer.51 deltagare utförde den kvantitativa webbenkÀten med tillhörande ?dress up?-spel och 4 informanter deltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuernas syfte var att anvÀndas som komplimenterade svar till den kvantitativa webbenkÀten.Resultatet uppvisade skillnader mellan mÀn och kvinnors preferenser av sexualiseringsgrad samt att det attribut som ansÄgs ha en störst sexualiserande/objektifierande effekt var skoalternativen.I framtida arbete vore en korrigering utav artefakten nödvÀndig, mer data skulle behöva insamlas för ett generaliserbart resultat samt kompletteras med en manlig version utav ?dress up?-spelet för en utförlig jÀmförelse mellan könen..

Syftet med studien var att undersöka idrottsutövares musikanvÀndande. Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning med kvalitativa och kvantitativa frÄgor dÀr 252 idrottsutövare som utövar individuell idrott som till exempel friidrott och orientering deltog. EnkÀten berörde frÄgor om idrottsutövarnas musikanvÀndande i vardagliga och idrottsliga situationer, kÀnsloupplevelser i samband med musiklyssnande samt motiv till musikanvÀndning i idrottsutövandet. Resultatet visade att deltagarna medvetet anvÀnder musik för att pÄverka olika kÀnslotillstÄnd i sitt idrottsutövande. FrÀmst anvÀnder deltagarna musik i sin tÀvlingsförberedelse.

Delirium Àr en vanlig och allvarlig komplikation hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus och Àr förenad med försÀmrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om sÀrskilda vÄrprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vÄrdprogram mellan olika typer av personer och om nÄgon del av ett vÄrdprogram kan vara mera betydelsefull Àn andra. Metoden utgick frÄn en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och tvÄ kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sÀrskilda vÄrdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begrÀnsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vÄrdprogram mellan personer med demens och andra personer som vÄrdas pÄ sjukhus.

Delirium Àr en vanlig och allvarlig komplikation hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus och Àr förenad med försÀmrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om sÀrskilda vÄrprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vÄrdprogram mellan olika typer av personer och om nÄgon del av ett vÄrdprogram kan vara mera betydelsefull Àn andra. Metoden utgick frÄn en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och tvÄ kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sÀrskilda vÄrdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begrÀnsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vÄrdprogram mellan personer med demens och andra personer som vÄrdas pÄ sjukhus.