Mitt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur medarbetare upplever ett förändringsarbete i en organisation. Det handlar även om att studera skillnader mellan hur olika grupper av medarbetare upplever ett förändringsarbete. Upplevelserna av ett förändringsarbete har studerats utifrån olika faktorer såsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att använda mig av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrån en kvalitativ ansats.

Följande examensarbete belyser den fackliga organisationens medlemsras och vad som kan tänkas ligga bakom detta fenomen. Studien har två syften; att kartlägga vilka faktorer som kan ligga bakom medlemsraset och att göra en empirisk undersökning för att därigenom ta reda på varför medlemmarna i SKTF valde att gå ur fackförbundet. Jag har därför utgått från följande frågeställningar: Av vilken anledning väljer medlemmar i ett fackförbund att lämna den fackliga organisationen? Vad krävs för att före detta medlemmar i SKTF ska återvända till fackföreningen? Litteraturmässigt presenteras olika orsaker som kan ha bidragit till medlemsraset, bland annat höjningen av a-kasseavgiften, högkonjunkturen, kön, ålder samt fackförbundens arbetsuppgifter. För att kunna besvara frågeställningarna har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvantitativ forskningsstrategi.

Bakgrund: Ett behov av människovänligt omhändertagande krävs inom intensivvårdens speciella omgivning. I alla möten reagerar individer på vrandra. Det bemötande anhöriga får påverkar dem och deras förmåga att klara av en krissituation. Syfte: Syftet med studien var att belysa mötet med intensivvården utifrån ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudien byggde på tolv studier varav fem med kvalitativ forskningsansats och fyra med kvantitativ ansats, samt tre med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Titel: Va?lkommen till va?r verklighet - en genusanalys av Fo?rsvarsmaktens ko?nsneutrala reklamfilmer.Vilhelmsson, OttiliaSammanfattningI Sverige har Fo?rsvarsmakten varit o?ppen fo?r kvinnor sedan a?r 1989. Tidigare hade de endast fa?tt delta i icke-stridande enheter. I och med detta beslut avskaffades det sista manliga yrkesmonopolet.

Växande samhällskrav gör att unga kvinnor mår allt sämre. Psykiska problem är dubbelt så vanligt bland unga kvinnor jämfört med unga män visar allt fler rapporter. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som mår dåligt.Forskningen har visat att nära hälften av flickorna på högstadiet och gymnasiet ärdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ändamålet användes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

Syftet men uppsatsen är att göra en kartläggning av perspektiv på graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktär med sju olika aktörer som på olika sätt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen präglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker även hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen är Doreen Massey´s Sense of place. Som också utgör det huvudsakliga källmaterialet.

Rådgivningstexter med fokus på relationer återfinns i svensk press, men ett problem med denna typ av rådgivning kan vara det faktum att det är män som agerar rådgivare i texter riktade till kvinnor. En del av denna problematik kan bero på den kritik som riktats mot populärkulturens stereotypa bild av män och kvinnor. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilket budskap VeckoRevyns Killpanel sänder ut i frågor rörande relationer, vem Killpanelen vänder sig till samt hur deras svar förmedlar och gestaltar ?verkligheten?.Studien bygger på teorier gällande genus, identitet, heteronormativitet och representation. Målet har bland annat varit att hitta eventuella språkliga mönster som kan ligga till grund för unga kvinnors ständigt pågående identitetsskapande.

Fakulteten för lärande och samhälle Institutionen för skolutveckling och ledarskap Therese Traneborn 2010 Sångstunden i förskolan - pedagogers uppfattningar ur ett specialpedagogiskt perspektiv While singing in preschool - pedagogues views from a special educational perspective Sammanfattning Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger uppfattar sångstunden i dagens förskoleverksamhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att välja ett kvantitativ metod, enkätundersökning, har jag valt att undersöka ämnesområdet med så liten påverkan som möjligt från mina egna uppfattningar och värderingar. Jag har haft en positivistisk ansats att spegla verkligheten genom att kvantifiera och bearbeta empirin med statistiska metoder. Resultatet visar att pedagoger i förskolan arbetar i en kvinnodominerande verksamhet med jämlik organisation där arbetslagen beslutar om verksamheten ska genomföra sångstund eller inte på sina avdelningar. 91 procent av de 43 pedagogerna uppger att de har sångstund varje vecka på sin avdelning, 58 procent har det varje dag.

Uppsatsen utgår från terrordåden i Norge den 22 juli 2011. Med Dagens Nyheters webbpublicerade artiklar om Behring Breivik som material gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Bland annat tittades på hur Dagens Nyheter beskrev varför Behring Breivik begick dessa handlingar, om rapporteringen varit objektiv och i vilken utsträckning webbspecifika företeelser, såsom filmklipp och bildspel nyttjats.Resultatet blev att webbspecifika företeelser fanns om än inte i någon större utsträckning och att de förekom mestadels i direkt närhet till terrordåden. En webbspecifik företeelse skiljde sig från ovanstående resultat och det var nyheter som uppdaterats vilket skett i 23 % av alla kodade artiklar. Dessa var dessutom spridda över kodningsperioden utan någon direkt logisk fördelning.Svar på frågan varför enligt Dagen Nyheter blev att Behring Breivik begick dåden p g a sina högerextrema åsikter och eller högerpopulistiska partier.

 Fotboll är en av världens mest utövade idrotter och innefattar en miljardindustri där målet många gånger är att vinna, bli bäst och stå längst upp på pallen. Just eftersom det ställs så otroligt höga krav på idrottare anser jag den situationen är intressant att närmare undersöka.Den här studien belyser manliga idrottare inom fotbollen samt deras uppfattning angående krav respektive kontroll. Den utreder också om det finns ett positivt samband mellan optimism och uppfattningen angående krav och kontroll.Studien är genomförd med en kvantitativ metod baserad på 44 enkäter ifrån 3 lag. Då idrottsvetenskaplig forskning idag är ett stort fält finns det följaktligen mycket litteratur att läsa men jag har valt att fördjupa mig i teori angående stress, krav och kontroll. Utefter dessa teorier sker sedan en analys och diskussion av det empiriska materialet.Resultatet av studien pekar på att det finns ett positivt samband emellan kontroll och optimism vilket innebär att en optimist presterar bättre än en pessimist. .

Brottslighet och kriminaljournalistik har länge varit en stor del av medieinnehållet. Men vad är det som avgör hur stor uppmärksamhet ett specifikt brott får? Det här är en kvantitativ studie av 100 nummer av Aftonbladet 2009 där vi ger svar på hur tidningen framställer manliga och kvinnliga gärningsmän.Studien har sin utgångspunkt i ?the chivalry hypothesis? som går ut på att kvinnor får mildare behandling både av rättsväsendet och av medierna. Den har tidigare testats inom medier av bland andra Weimann/Fishman och Grabe. I den här studien testas om hypotesen är giltig även när det gäller en svensk tidning.Resultaten visar att Aftonbladet gör vissa skillnader, inte bara på grund av vilket kön gärningsmannen har utan också beroende på vilket brott denne begår.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för ätstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes på strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkätformulär. Resultatet visade på signifikanta skillnader inom kategorierna ?hetsätning?, ?att anse sig utöva en idrott som kräver en viss vikt? samt att ?ha blivit tillsagd av tränare/ ledare att gå upp i vikt?.

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Syftet med detta arbete är att jämföra vilka vanor eleverna i två skolor med avsevärda skillnader i studieresultat har när det gäller läxläsning. Eleverna vi tillfrågat går i årskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkätstudie undersöks vad som påverkar elevernas läxläsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkäter av 130 möjliga. Utifrån nationell och internationell forskning analyseras frågeställningen om vilka läxvanor eleverna i de två skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst påverkan på elevernas läxläsning.

Under studier på universitetsnivå läggs grunden till studenternas framtida yrkesidentitet. Då universitetsutbildningar i Sverige ser olika ut finns risken att studenterna tillgodogör sig olika mycket yrkesidentitet under sin studietid och på grund av detta är olika väl förberedda för yrkeslivet när de tar examen. Med en kvantitativ ansats syftar denna studie till att undersöka förekomsten av yrkesidentitet hos studenter vid olika typer av akademiska utbildningar i Sverige, för att se vilka bestämningsfaktorer yrkesidentiteten har. Studien behandlar identitetsbegreppet med den symboliska interaktionismen som teoretisk referensram och har med utgångspunkt i denna samlat in data genom enkäter. Analysen genomfördes med multipel regressionsanalys.