Organisationsförändringar, ökad flexibilitet och globalisering har lett till ett nytt arbetsliv med ökad anställningsotrygghet som drabbar individ och organisation. Få jämförelser finns mellan effekterna av oron inför att förlora sitt jobb (kvantitativ anställningsotrygghet) och oron inför att förlora viktiga aspekter med jobbet (kvalitativ anställningsotrygghet). Forskning har främst fokuserat på kvantitativ otrygghet. Studiens syfte var att undersöka kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghets samband med individers arbetsrelaterade attityder. Tjänstemän i Sverige (N=579) ingick i studien.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte:Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer.För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal).I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna.Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått.

Ett företags redovisning innehåller information som är användbar för att prognostisera konkurser. Finansiell information i form av nyckeltal kan användas för att markera skillnader mellan grupper av friska och konkursmässiga aktiebolag. Vi har kombinerat fem olika finansiella nyckeltal i syfte att skapa en modell för konkursprognostisering. Målet har varit en modell som kräver relativt lite finansiell information och som klassificerar majoriteten av aktiebolag i rätt grupp (friska/konkursdrabbade). Modellen bygger på en statistisk analys av drygt 600 svenska aktiebolag från varierande branscher och med högst femtio anställda.

Studien har undersökt prognosers trovärdighet bland svenska börsbolag. Undersökningen begränsades inte till att endast inkludera vinstprognoser utan all framåtblickande information som företagen kommunicerade analyserades. Syftet var att tydliggöra ett mönster i de studerade företagens prognoser och därmed underlätta för investerare att urskilja relevant information. Studien byggdes upp av tre hypoteser där prognosers trovärdighet krosskördes med risken, tiden och värderingen på företagen. Undersökningen har genomförts genom en Kvantitativ analys av primärdata.

Detta är en uppsats i media - och kommunikationsvetenskap som tar upp PR´s inflytande i journalistiken med hjälp av två olika metoder. Först har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi jämfört förekomsten av utvalda PR-begrepp från två olika år med tjugo och arton års intervall, 1992 och 1995, samt 2012. Detta för att få fram om det skett en förändring i journalisters användande av begreppen. Därefter följer en kritisk diskursanalys där vi analyserar två nyhetstexter för att med hjälp av van Dijks CDA-modell få fram sociologiska, kulturella och hierarkiska strukturer i texterna. Detta gjordes i syfte att genom dekonstruktion av texterna få fram om en PR-isering har skett i form av journalisters språkbruk och med hjälp av lingvistiska verktyg få fram dolda budskap.Våra frågeställningar lyder som följer: Hur frekvent och i vilken omfattning förekommer utvalda PR-begrepp i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet 2012 jämfört med för 20 år sedan? (Kvantitativ) Vi vill belysa på vilket sätt PR förekommer i nyhetsmedierna med tanke på PR´s förändrade roll idag, och på vilket sätt man kan se detta i journalistiken? (CDA-analys) Hur kan man, med hjälp av textanalys, urskilja och förstå PR´s inblandning i journalistiska nyhetsartiklar? (CDA-analys)Syftet är att få fram om en PR-isering kan urskiljas i nyhetsartiklar och hur den PR-iseringen ser ut.

Syftet med undersökningen är att analysera varifrån nyheterna har sitt ursprung och hur återanvändandet av nyheter ser ut i fyra av de största riksmedierna under en arbetsvecka.De fyra medier som ingår i undersökningen är Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Televisions Rapport och Sveriges Radios Ekot. I undersökningen ingår 356 analysenheter och det är en kvantitativ undersökning. För att förstå och analysera resultatet har teorierna gatekeeping, mediernas kommersialisering och nyhetsvärdering använts.Undersökningens resultat visade bland annat att 27 procent av analysenheterna består av köpt eller kopierat material från nyhetsbyråer eller material som är omskrivet från andra medier. Undersökningen visar också att det är stora skillnader mellan olika medietyper. Den största andelen material från nyhetsbyråer kom från tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (såväl procentuellt som i absoluta tal).

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur män respektive kvinnor framställs i tre svenska mattidningar: Elle Mat & Vin, Buffé samt Allt om Mat. Endast bildmaterial av redaktionell karaktär har undersökts. Detta har utförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalytisk metod, där ett egenkonstruerat kodschema använts för att analysera det valda bildmaterialet.Uppsatsen tar sitt teoretiska avstamp i genusforskning på medier, med böcker av bland andra Linda Fagerström och Maria Nilson, Gunilla Jarlbro samt Kjell Nowak och Gunnar Andrén. Utöver de teorier som framförs av dessa författare har ett antal artiklar och uppsatser som behandlar genus och matlagningsprogram varit till hjälp.Huvudfrågeställning: På vilket sätt framställs kvinnor respektive män i bildmaterialet hos tidningarna Elle Mat & Vin/Buffé/Allt om Mat?Hypoteser:-    Män kommer i framställas i professionella sammanhang i högre grad än kvinnor, där deras yrke har en tydlig koppling till mat och matlagning. -          Kvinnor kommer i större utsträckning än män medverka i form av statist i bild- samt receptreportage.Efter genomförd analys kan uppsatsförfattaren konstatera att tidningarna till viss del reproducerar könsstereotypa bilder av kvinnor och män: kvinnorna som syns i tidningarna är fler än männen till antalet, men de förekommer klart oftare än männen inom kategorin statist i bildreportage..

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

 Fotboll är en av världens mest utövade idrotter och innefattar en miljardindustri där målet många gånger är att vinna, bli bäst och stå längst upp på pallen. Just eftersom det ställs så otroligt höga krav på idrottare anser jag den situationen är intressant att närmare undersöka.Den här studien belyser manliga idrottare inom fotbollen samt deras uppfattning angående krav respektive kontroll. Den utreder också om det finns ett positivt samband mellan optimism och uppfattningen angående krav och kontroll.Studien är genomförd med en kvantitativ metod baserad på 44 enkäter ifrån 3 lag. Då idrottsvetenskaplig forskning idag är ett stort fält finns det följaktligen mycket litteratur att läsa men jag har valt att fördjupa mig i teori angående stress, krav och kontroll. Utefter dessa teorier sker sedan en analys och diskussion av det empiriska materialet.Resultatet av studien pekar på att det finns ett positivt samband emellan kontroll och optimism vilket innebär att en optimist presterar bättre än en pessimist. .

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelanden Författare: Alexander Frost Utgivningsdatum: 2012-08-29 Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin Examinator: Bo Reimer Utbildning: Medie- och Kommunikationsvetenskap Typ av dokument: C- uppsats Språk: Svenska Syfte: Att utifrån fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera språkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv. Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, Hermeneutik Metod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analys Nyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR.

I denna uppsats genomförs både en kvantitativ samt en kvalitativ undersökning av sportbilagorna i tre av de största svenska dagstidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, med syfte att utröna hur stort utrymme kvinnliga respektive manliga idrottare tilldelas på sportsidorna, samt hur idrottskvinnorna och männen framställs i texten.Den kvantitativa studiens ansats var att mäta den marginalisering kvinnliga idrottare utsätts för i de undersökta medierna. Den kvalitativa textanalysen genomfördes för att urskilja och uppmärksamma tendenser till en könsstereotyp framställning av idrottarna genom språkliga formuleringar. Det vill säga fall där den journalistiska texten, medvetet eller ej, förstärker redan befintliga föreställningar och fördomar om hur kvinnor och män ska vara.Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att utrymmet tillägnat kvinnliga idrottarefortfarande år 2010 är oproportionerligt litet i jämförelse med manliga idrottares, och bara har ökat marginellt sedan en liknande undersökning publicerades i boken Sporten i spalterna av Ulf Wallin för snart 13 år sedan. Som vår undersökning visar uppmärksammas kvinnliga idrottare fortfarande i ett färre antal artiklar, i till storleken mindre artiklar och illustrerade med färre antal bilder än de artiklar som handlar om idrottsmän.Den kvalitativa analysen visar på att ett språkbruk som befäster en könshierarki inom idrottsvärlden fortfarande används. Exempel tagna ur de undersökta artiklarna redovisar fall av språkliga formuleringar som framställer kvinnliga idrottare på ett könsstereotypt vis..

Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

Denna uppsats undersöker vilken världsbild SVT Rapport förmedlar. Frågeställningarna somuppsatsen tar upp är följande; Vilka världsdelar syns? Vad handlar nyheterna om? Vem uttalar sig? Hur framställs människor och deras samhällsklimat?   För att försöka besvara dessa frågor används en kombination av kvantitativ och kvalitativmetod. Studien tar avstamp i en kvantitativ innehållsanalys med ett kodschema som innehåller225 inslag från SVT Rapport under perioden april 2010 till och med mars 2011. Variablerna är världsdel, land, huvudämne och källor.   Den kvalitativa innehållsanalysen utförs med hjälp av en semiotisk analys.

Syfte med undersökningen är att studera hur vissa läromedelsförfattare använder bilder i kapitlen om islam i läromedel för grundskolans tidigare år. Jag genomför en analys av första bilden i kapitlet och en kartläggning av resterande bilder i tre utvalda läroböcker. I min undersökning gör jag en semiologisk analys och jämförelse mellan läroböcker från 1980-, 90- och 2000-talet. I min studie av bilderna använder jag mig av semiologisk analys. Jag redogör för bildens funktion i läromedel och gör en historisk överblick av läromedelsbilden. Analysen visar på vikten av att skilja på religöst utövande och politisk Islam i bild.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och belysa relationen mellan läsförmåga och förmågan att lösa uppgifter i matematisk problemlösning. Centrala frågor: Vilket samband finns mellan läsförståelse och elevernas möjlighet att lyckas i problemlösning med matematiskt kontextualiserade problem?På vilket sätt kan förståelsen av ord- och begrepp i vardagen, som i en matematisk kontext får en annan eller utvidgad betydelse, påverka elevernas problemlösningsförmåga?Kan man se likheter och skillnader i resultat mellan matematiskt kontextualiserade problem och motsvarande problem i matematiskt kontextlösa uppgifter? Vilket samband finns mellan läsförståelse och elevernas möjligheter att lyckas med aritmetiska, kontextlösa uppgifter?Teori: Formulering av forskningsfrågor och analys av resultat utgår från en socialkonstruktivistisk och sociokulturell förståelse. Studien bygger på kvantitativ metod som analyserats med hjälp av statistiska grundteorier. Metod: Metoden i undersökningen är kvantitativ.