Sammanfattning Titel: Vilka faktorer påverkar val av kapitalstruktur? ? En kvantitativ studie avseende 226 bolag på Stockholmsbörsen. Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi Författare: Anna Hansen och Robert Sandberg Handledare: Peter Lindberg Examinator: Stig Sörling Datum: 2015 ? maj Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar val av kapitalstruktur i bolag på Stockholmsbörsen. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Baserat på tidigare forskning väljs ett antal variabler ut för att undersökas. Det insamlade materialet hämtas genom sekundärdatainsamling och exporteras sedan till Microsoft Excel där det sammanställs. En regressionsanalys genomförs i statistikprogrammet SPSS för att undersöka hur stor inverkan dessa variabler har på kapitalstrukturen. Resultat & slutsats: Resultaten visar ett negativt samband mellan skuldsättning och tillväxt samt ett svagt negativt samband mellan skuldsättning och lönsamhet.

Denna uppsats är gjord på uppdrag av Tidningsutgivarnas organisation Tidningen i skolan och grundas på en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen syftar till att försöka svara på den övergripande frågan ?Vilka attityder har värmländska ungdomar till lokaltidningen??Enkäten ställde frågor om bakgrund, medievanor, och respondentens förväntningar på framtiden. Målgruppen avgränsades till gymnasieelever, och enkäten delades ut och samlades in under ett och samma besök i klasserna. De värmländska ungdomarna har generellt sett en relativt positiv bild av lokaltidningar.

Att man gör verksamhetsprocesser körbara innebär att man exekverar modellerade processer och förvandlar processerna till ett levande arbetsflöde. För att använda körbara processer i verksamheten behöver man först kartlägga och modellera verksamhetens processer, vilket lämpligast gör enligt metoden Business Process Management.Tre vanliga processrelaterade problem är långa ledtider, dålig följsamhet av fastställda arbetssätt och regelverk samt bristfällig kontroll över hur arbetet fortskrider. Syftet med B-uppsatsen är att undersöka vilken effekt användande av körbara processer får på verksamheten.För uppsatsen har en kvantitativ inriktad forskning tillämpats. Empirisk data har samlats in genom en riktad enkätundersökning till medlemmar i LinkedIn-gruppen ?Processorientering i praktiken?.

Syftet med studien var att undersöka huruvida samverkan inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg upplevdes få en negativ påverkan av socionomens professionaliseringssträvan. För att detta skulle vara möjligt att undersöka upprättades frågeställningar samt två hypoteser som dels försökte koppla specialisering till professionalisering och dels hävdade att specialisering är negativt för samverkan inom socialtjänsten:? Professionaliseringsprocessen inom socialt arbete medför ökad specialisering inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.? Ökad specialisering har en negativ effekt på samverkan inom socialtjänstens individ -och familjeomsorg.Genom en kvantitativ metod där webbenkäter skickades ut till tre olika kommuners individ- och familjeomsorg så samlades data in som vi sedan analyserade med hjälp av statistiska analysmetoder för att hitta samband utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv så som organisationsteoretiskt systemperspektiv samt rollteori.På grund av det oväntade bortfallet av en kommuns socialtjänst påverkades resultatet drastiskt. Det fanns vissa samband men på det stora hela kunde hypoteserna varken bekräftas eller förkastas. Slutsatser som kunde dras utifrån hypoteserna var att en ökad specialisering i dessa kommuner talade för en lägre grad av nöjdhet gällande samverkan samt att medan formella strukturer så som fasta samverkanstider och gemensamma lokaler för samverkansträffar var av betydelse så föreföll det finnas ett starkare samband mellan nöjdhet med avseende på samverkan och informella strukturer, så som trivsel och personliga relationer.

Bakgrund: Det är en vanlig arbetsuppgift för sjuksköterskan att följa upp effekt och eventuella biverkningar av läkemedelsbehandling för återkoppling till ordinerande läkare. I och med att sjuksköterskan i den kommunala äldrevården har en konsultativ roll, är informationen mellan henne och vårdpersonalen, som är nära patienten dygnet om, mycket viktig. Denna del av läkemedelskedjan är av central betydelse för att minska onödigt lidande för den äldre patienten i form av läkemedelsrelaterade problem. Syfte: Att kartlägga hur sjuksköterskan i kommunens äldreomsorg följer upp läkemedelsordinationer avseende effekt och biverkningar, särskilt i de fall när patienten själv inte har förmåga att uttrycka sitt mående i ord. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats.

Sedan tidigt 1990-tal har ett ökat intresse visats för de möjligheter outsourcing ger. På dagens marknad söker nämligen ledare efter en spetskompetens som kan leda till framgång och outsourcing är ett av de alternativ som kan leda till ökad konkurrenskraft. Det har argumenterats för att tillit är särskilt relevant för outsourcingförhållanden eftersom tillit endast är nödvändigt i situationer då det föreligger risk, vilket är fallet med outsourcing. Förhållandet mellan styrning och tillit är en komplicerad fråga och endast begränsad uppmärksamhet har ägnats åt den typ av styrning som är lämplig för outsourcing. Forskningen idag har endast begränsad kunskap om vilken roll tillit spelar i sådana förhållanden, vi anser dessutom att detta är ett viktigt ämne och att det borde finnas mer forskning på området.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.

The reconstruction of a central area in Stockholm named Slussen (The sluice) has frequently been portrayed and debated in media over the last few years, escalating around December 2011 when the major decision regarding Slussen was to be made by the city council. The area serves as a traffic node connecting the areas of Södermalm and Gamla Stan (Old town) together. The last major change of Slussen was completed in 1935, best described as a modernistic traffic and architectural piece of work. It is indisputably an area of importance for the city of Stockholm, its citizens and visitors. How has media reported the development of the New Slussen project?The analysis, and the conclusions drawn from it, will be based upon and performed with a quantitative content analysis and critical discourse analysis.

Bruhner, C. Det händer även män! En kvantitativ studie om myter och normer kring män som utsatts för sexuellt våld. Examensarbete på magisternivå i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2013. Män som utsatts för sexuellt våld är ett fenomen som får ytterst lite uppmärksamhet inom samhällsvetenskaplig forskning. Ämnet är outforskat och har en klar brist på framförallt kvantitativ data.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om arbetsschemats betydelse hos Räddningstjänsten. Detta genom att undersöka vilka attityder som finns kring arbetstider samt på vilket sätt arbetsschemat upplevs påverka dels arbetets innehåll, dels balansen mellan arbete och privatliv. Vi vill utifrån syftet undersöka hur stor andel som är nöjda respektive missnöjda med arbetsschemat, samt se vad som gör att det uppfattas som bra respektive mindre bra ur olika aspekter. Slutligen vill vi undersöka om det upplevs finnas bättre lösningar till arbetsschemat, ur en arbetsmässig synvinkel samt för privatlivet. Vi genomförde en metodkombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Tyngden i undersökningen ligger på den kvantitativa delen eftersom det lyfter fram samtliga brandmäns åsikter, medan de kvalitativa delarna har bidragit till en fördjupad bild av upplevelserna kring arbetsschemat.

I denna uppsats genomförs både en kvantitativ samt en kvalitativ undersökning av sportbilagorna i tre av de största svenska dagstidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, med syfte att utröna hur stort utrymme kvinnliga respektive manliga idrottare tilldelas på sportsidorna, samt hur idrottskvinnorna och männen framställs i texten.Den kvantitativa studiens ansats var att mäta den marginalisering kvinnliga idrottare utsätts för i de undersökta medierna. Den kvalitativa textanalysen genomfördes för att urskilja och uppmärksamma tendenser till en könsstereotyp framställning av idrottarna genom språkliga formuleringar. Det vill säga fall där den journalistiska texten, medvetet eller ej, förstärker redan befintliga föreställningar och fördomar om hur kvinnor och män ska vara.Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att utrymmet tillägnat kvinnliga idrottarefortfarande år 2010 är oproportionerligt litet i jämförelse med manliga idrottares, och bara har ökat marginellt sedan en liknande undersökning publicerades i boken Sporten i spalterna av Ulf Wallin för snart 13 år sedan. Som vår undersökning visar uppmärksammas kvinnliga idrottare fortfarande i ett färre antal artiklar, i till storleken mindre artiklar och illustrerade med färre antal bilder än de artiklar som handlar om idrottsmän.Den kvalitativa analysen visar på att ett språkbruk som befäster en könshierarki inom idrottsvärlden fortfarande används. Exempel tagna ur de undersökta artiklarna redovisar fall av språkliga formuleringar som framställer kvinnliga idrottare på ett könsstereotypt vis..

Denna uppsats omfattar en kartläggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över året vad gäller tid och plats. Studien innefattar även en kartläggning kring vilka faktorer som påverkar hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Faktorerna är barnens ålder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog på förskolgården eller inte. Studien omfattar även vad det är för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gäller hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod. På gården under perioden maj till september är det flest barngrupper som går ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april är det flest barngrupper som går ut en till två timmar på gården.

Bakgrund: Illegala skjutvapen anses vara ett växande problem och därför har politiker och myndigheter vidtagit olika åtgärder för att minska mängden av dessa vapen i samhället. Bland annat gav Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen och Tullverket i uppdrag att minska införseln av illegala skjutvapen till Sverige. Tullverket har lagt ner stora resurser för att lyckas med det tilldelade uppdraget och det har skapats en känsla av frustration hos myndighetens anställda när deras hårda arbete inte ger det utfall som eftersträvas. Tullverket upplever att domare väljer påföljder som ligger i den nedre delen av straffskalan eller avskrivs. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka domslut som rör smuggling av skjutvapen och konstatera vilka faktorer som domare lägger störst vikt vid när val av påföljd görs. Metod: Metoden som använts för att uppnå syftet är en kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkomna resultatet visar på att de faktorer som domare främst beaktar vid val av påföljd för smuggling av skjutvapen är den åtalades ålder, vilken typ av vapen det rör sig om, vilken mängd vapen det rör sig om, vapnets farlighet, sociala omständigheter och den åtalades kriminella värderingar. Dock är påverkansnivån av dessa faktorer fortfarande okända och bör studeras närmre.

BakgrundI bakgrunden redogörs för hur datorer i undervisningen ur ett historiskt perspektiv har sett ut i Sverige från 80-talet tills idag, samt diskussioner kring ämnet datorer i undervisningen och den demokratiska betydelsen av ämnet. Skolverket har genom åren gjort diverse satsningar på IT i skolan. Trots detta har spridningen av IT har gått långsammare i skolan än i samhället i övrigt.SyfteUndersökningens syfte är att ta reda på hur ofta elever, från 7 skolklasser i åk 6, använder datorerna i skolans datorsal, samt jämföra elevernas datoranvändning mellan och inom varje skolklass.MetodUndersökningen gjordes genom enkät som är en kvantitativ metod. Då denna studie har i syfte att jämföra ett större urval elever, är en kvantitativ metod att föredra. Sammanlagt 105 elever från 7 skolklasser, samtliga i årskurs 6, medverkar i undersökningen.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning var att identifiera faktorer som utmärkte långtidsfriska på If Skadeförsäkring.För att uppnå undersökningens syfte skapades tre frågeställningar:?Vilka arbetsrelaterade faktorer utmärker de långtidsfriska??Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med KASAM-modellen som teoretisk utgångspunkt??Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt?MetodEn kvantitativ enkätundersökning genomfördes på If Business Support och Stab i februari 2007. Enkäten skickades ut till 297 personer, av dessa svarade 206 (69,4 %) vilket gav ett externt bortfall på 30,6 %.ResultatDe tydligaste faktorerna som utmärkte de långtidsfriska på If var tydliga mål, kompetens, intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter, delaktighet och feedback. Detta styrks vid jämförelse med liknande forskning inom området. Studien visade att de långtidsfriska genomgående upplever sin arbetssituation som lite mer positiv än de med hög sjukfrånvaro såväl med KASAM- och med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretiska utgångspunkter.SlutsatsAtt arbeta hälsofrämjande utifrån friskfaktorer kan vara ett positivt förhållningssätt i utvecklingen för en sundare arbetsplats.