I ett samhÀlle dÀr nyskapande teknik och goda kommunikationsmöjligheter gör marknader globala blir kvalitetsutveckling ett allt mer utbrett verktyg för företag att skapa sig konkurrensfördelar. Det har visat sig att stora summor pengar spenderas för att ÄtgÀrda fel och brister som uppstÄr pÄ grund av bristande kvalitet. En nyligen genomförd opinionsmÀtning bland svenska företagsledare visar att dessa i genomsnitt bedömer dessa till nÀrmare 25 procent av sina verksamheters omsÀttningar. Att kartlÀgga dessa sÄ kallade kvalitetsbristkostnader kan sÄledes vara en guldgruva för verksamheter som kan förbÀttra sin lönsamhet utan att det sker pÄ bekostnad av kvaliteten. Det hÀr projektet har genomförts pÄ Arctic Solar AB som i dagslÀget har liten eller ingen kunskap över vilka kvalitetsbristkostnader som finns eller hur stor omfattning dessa har.

Bakgrund. I Sverige utgör trauma den vanligaste dödsorsaken för vuxna, 18-45 Är. Traumateamets utbildning och kompetens Àr av stor betydelse för den skadade patientens överlevnad. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll som medlem i traumateamet i det initiala omhÀndertagandet av traumapatienter. Syfte.

Den hÀr uppsatsen behandlar hur elevers reflekterande kring en utveckling inom ett Àmne frÄn Ärskurs sex till Ärskurs nio ser ut. Materialet bestÄr av ett inspelat material frÄn vÄrterminen 2009. Skolan som eleverna har gÄtt pÄ Àr en friskola som arbetar utifrÄn portfoliometoden. Inom portfoliometoden Àr reflektion ett viktigt verktyg som eleverna ska anvÀnda sig av. I skolans kursplaner stÄr det att elever ska kunna reflektera kring bland annat sin egen utveckling vilket ocksÄ Àr syftet med den uppgift eleverna har fÄtt i det granskade materialet.

Syftet med studien var att utifrÄn personalperspektiv, göra en jÀmförelse mellan omsorgspersonal som arbetar i ett specifikt demensboende, respektive omsorgspersonal som arbetar i ett annat sÀrskilt boende. PÄ vilket sÀtt deras psykosociala arbetsmiljö skiljer sig i det dagliga mötet och samspelet mellan omsorgspersonal och personer med demenssjukdom. Vilka skillnader som fanns betrÀffande behov av handledning i form av personal- och individuella möten och samtal samt möjligheterna till reflektion, i det kontinuerliga dagliga arbetet. Metoden har varit personliga intervjuer med totalt Ätta personal som arbetar pÄ tvÄ olika sÀrskilda boenden, fyra omsorgspersonal frÄn vardera sÀrskilda boende. Resultatet som framkommit Àr att omsorgspersonalen pÄ de bÄda boendeformerna inte har nÄgon organiserad handledning och tid för reflektion.

Denna rapport Àr en del i mitt examensarbete för att animera vad som hÀnder i en jÀstcell nÀr den utsÀtts för salt. MÀlardalens Högskola deltar i ett EU-finansierat forskningsarbete kallat QUASI-projektet. Det Àr ett projekt som pÄgÄr mellan olika högskolor i Europa. Projektet forskar i biokemiska processer pÄ cellnivÄ. Animationen Àr tÀnkt att hjÀlpa lÀrare och studenter att förstÄ Àmnet bÀttre..

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur svenska koncerner gÄr tillvÀga för att samordna ekonomistyrning i en internationell miljö. Studien utgÄr frÄn fallstudier av tre internationella koncerner, Scania, Sony Ericsson och Tetra Pak. Den teoretiska referensramen har tre hörn; organisatoriska synsÀtt gÀllande struktur, ekonomiska processer sÄ som budgetering och rapportering, samt informella processer rörande kultur och kommunikation. Studiens empiri bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata vilket lÀmnats av respondenterna frÄn vÄra tre fallföretag.I resultatet har det framkommit att om en organisation ska kunna arbeta med en samordnad ekonomistyrning mÄste de informella processer samspela vÀl med de formella processerna..

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Elvabrott och reaktiv effekt Àr tvÄ faktorer som förorsakar stora överkostnader vid samtliga elbolag. Dessa kostnader överförs i sinom tid till kunderna.Samtidigt mer och mer regler och normer krÀver större tillsynt för kundernas fördel. Kostnaderna bör optimeras och information bli tillgÀngligare. Installationen av de nya fjÀrravlÀsningssystemen öppnar nya möjligheter för att förbÀttra dessa processer.Syftet med detta arbete Àr att undersöka och analysera processer och procedurer i tre elbolag för att hantera reaktiv effekt hos privatkunder och elavbrott.Resultatet visar att elbolagen Àr mycket konservativa med sina processer och fortfarande finns utrymme för flera förbÀttringar. Reaktiv effekt tas inte i beaktande och underskattas ordentligt av elbolag hos vanliga hushÄll.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ en förstÄelse för hur barn tÀnker och vilka förestÀllningar de har runt lövens nedbrytning. Vi blev inspirerade av Helldéns avhandling som han har genomfört pÄ skolbarn i 7 ? 12 ÄrsUndersökningen visar att samtliga barn har tankar om vad som hÀnder med lövet. Dock var det inget av barnen som var fullstÀndigt förtrogen med hela nedbrytningsprocessen. VardagstÀnkandet speglas i deras svar med tanke pÄ att.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som pÄverkar kommunikation i beslutsfattande processer. FrÄgestÀllningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssÀtt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i tvÄ offentliga företag. Det har framkommit i vÄr studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen frÄn bÄde chefens och medarbetarnas perspektiv.

Uppsatsen har som syfte att öka förstÄelsen kring initieringen av processer för att stimulera entreprenörskapande i Blekinge. Undersökning har gjorts genom intervjuer med nyckelpersoner pÄ tre initiativ för att stimulera till entreprenörskap i Blekinge. Uppsatsens slutsats Àr att det som tycks ha störst betydelse för resultatet av en process för att stimulera entreprenörskap Àr att den operativa gruppen lyckas skapa en lÀrande organisation..

Forensiska tekniker sÄsom fingeravtryckstolkning har under senare Är genomgÄtt stora förÀndringar vad gÀller exempelvis tekniska hjÀlpmedel, dock Àr mÀnniskans roll i tolkningen fortfarande central i processen. Denna studie syftar till att öka kunskaperna om individernas kognitiva processer i tolkning av fingeravtryck genom ett experiment dÀr fingeravtrycksforensiker, forensiker frÄn andra fÀlt Àn fingeravtryck samt noviser fick avgöra huruvida ett antal fingeravtryck hÀrrörde frÄn samma finger eller ej.  De kognitiva processerna studerades utifrÄn att testpersonerna fick rapportera sin tankar verbalt i form av att ?tÀnka-högt?. Resultaten transkriberades och analyserades sedan med mixade metoder (mixed methods), det vill sÀga med bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet visar att fingeravtrycksforensiker signifikant bÀttre kan lösa denna typ av problem jÀmfört med övriga forensiker och noviser, men att det fortfarande finns kognitiva processer hos fingeravtrycksforesnikerna som medför risker i form av bias i förfarandeprocessen..

Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning verksamma lÀrare inom LuleÄ kommun har om betydelsen av elevers reflektion över det egna lÀrandet. Dagens elever ska rustas för att klara av att leva i ett utvecklingssamhÀlle som i mÄnga fall stÀller höga krav pÄ flexibilitet och anpassningsförmÄga. För att klara dessa krav Àr det ett mÄste att individen fÄr möjlighet till kunskapsutveckling. Detta kan ske genom att eleven har förstÄelse för vad denne kan samt hur denne kan erövra de eftersökta kunskaperna. Genom att elever redan frÄn tidig Älder fÄr lÀra sig att reflektera, bÄde enskilt och tillsammans med andra kan elever i grundskolan fÄ en fundamental insikt i hur, vad, varför och framför allt pÄ vilket sÀtt de lÀr sig.

I det hÀr examensarbetet har jag undersökt hur man genom illustration och visuella element som komposition, fÀrg och stil kan gestalta ett fysiskt sÀllskapsspel som bjuder in barn i 3-5 Ärs Älder till rörelse och reflektion. Teorier och forskning i Àmnet har tillsammans med lokala intervjuer och verklighetsförankrade exempel stÄtt som grund för examensarbetets resultat och slutprodukt, sÀllskapsspelet Funny Faces. Resultatet visar att Funny Faces genom ett twisterliknande koncept bjuder in barnen till rörelse, och genom sin specifika gestaltning och stora variation bjuder in barnen till reflektion. Resultatet visar ocksÄ att komposition och utgÄngsspelet Twister var viktiga för sÀllskapsspelets rörelseaspekt, medan stil och lokala intervjuer var viktiga för sÀllskapsspelets reflektionsaspekt..

Uppsatsen behandlar Àmnet genus och genusframstÀllningen i barnböcker nu, och för 50 Är sedan. För att komma fram till ett resultat har tvÄ analysmetoder anvÀnts, Nikolajevas mimetiska metod samt en semiotisk bildanalysmetod. Resultatet visar att det skett en förÀndring av genusframstÀllandet i barnböcker de senaste femtio Ären och att den största förÀndringen skedde i mitten pÄ 60-talet..