I detta examensarbete har jag utgÄtt frÄn teorier om klimat och mÀnniska och den energi som jag tror finns i grÀnssnittet mellan mÀnskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgÄtt frÄn att bÄde mÀnskliga aktiviteter och naturliga cykler pÄverkar klimatet och att det Àr den sammanlagda pÄverkan som utgör resultatet. Jag har gÄtt vidare frÄn denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan pÄvisa detta genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en frÄga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svÄrlÀslig information. Jag har strÀvat efter att lyfta/skildra klimatet och dess förÀnderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjÀlp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om pÄ olika platser och lÄtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgÀnglig för fler Àn de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrÄgor. MÄlet Àr att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta bÄde mÀnsklig och naturlig pÄverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med Àr belÀgen pÄ MöllevÄngen i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och lÀge, som jag ansett vara nödvÀndiga för mitt projekt. Jag valde Àven platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta omrÄde som har stor brist pÄ grönytor, kan svara till fler intressen Àn de som jag sjÀlv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skÄnskt Äkerlandskap, utrullat pÄ platsen. Ett nÀt av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende pÄ brukarnas önskemÄl. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande vÀder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat pÄverkas av förÀndring i pÄverkan frÄn bÄde mÀnniska och natur.

Min tanke med detta arbete var att undersöka om pedagogiskt drama kan anvÀndas som arbetsmetodik i nÀringslivet för att arbeta med sjÀlvkÀnsla i en personalgrupp. Den frÄgestÀllning jag anvÀnt mig av Àr vilket vÀrde en personalgrupp finner i att arbeta med sjÀlvkÀnsla genom pedagogiskt drama. Som huvudsaklig teori har jag anvÀnt mig av Mia Marie F. Sternudds personlighetsutvecklande perspektiv inom pedagogiskt drama dÀr man fokuserar pÄ individens utveckling och dess reflektion kring sina upplevelser av de dramatiska övningarna. För att fÄ svar pÄ detta har jag utfört ett projekt i en personalgrupp pÄ ett företag i Malmö dÀr jag observerat processen samt utfört kvalitativa intervjuer med tvÄ av deltagarna. Efter att ha bearbetat intervjuerna kom jag fram till att pedagogiskt drama Àr en utmÀrkt metod att anvÀnda sig av i syfte att arbeta med sjÀlvkÀnsla.

Lysande relationer Àr ett projekt som har sin utgÄngspunkt i temat relationer, mÀnniskor emellan. Projektet har resulterat i tre funktionella vardagsprodukter med ett adderat mervÀrde med syfte att frammana reflektion över vÄra relationer till andra mÀnniskor.De tre produkterna finns i de vardagsritualer dÀr möten mellan mÀnniskor sker och skapar en förutsÀttning för lysande relationer.Produkterna Àr en klÀdhÀngare/golvlampa, en takarmatur och en ljusstake. HÀr bidrar ljuset som en gemensam nÀmnare i de tre produkterna som en symbol för vÀrme, kÀnslor och förÀndring i situation. Lysande relationer Àr ett designprojekt ur en humanistisk synvinkel och vad som hÀnder nÀr brukaren interagerar med produkter. Det Àr inte produkterna i sig sjÀlva som skapar lysande relationer, utan dess tankar och handlingar som produkternas mervÀrden tillför nÀr brukaren anvÀnder produkterna.

I denna studie fick 13 Komvuxelever föra samtalslogg under sex veckor. Syftet var att utvÀrdera samtalsloggens nytta som undervisningsverktyg. Fokus lÄg pÄ tre frÄgestÀllningar: 1) Vad vÀljer eleverna att skriva om? 2) Vad anser eleverna om samtalsloggen? 3) Klarar de elever som fört samtalslogg ett ordinarie prov bÀttre Àn elever som ej haft denna möjlighet? Metoden var framförallt kvalitativ och byggde pÄ textanalys, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. DÀr utöver gjordes en kvantitativ analys av provresultat.

FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.

"Syns du inte - finns du inte. SEO best-practices och utvÀrdering." handlar om sökmotoroptimering. Arbetet har som sitt mÄl att undersöka i fall det finns nÄgra rekommenderade best-practices för att lyckas med sökmotoroptimering. Arbetet tar ocksÄ upp olika metoder för utvÀrdering av SEO-anstrÀngningar.Som webbutvecklare jobbar man med att ta fram webbsidor och vill att dessa ska bli hittade av mÄlgruppen dÀrför kÀndes det valda Àmnet relevant och intressant.Resultatet innefattar en sammanstÀllning av rekommendationer/best-practices frÄn tre olika kÀllor. En del rekommendationer har testats för att verifiera deras effektivitet samt för att undersöka i fall sökmotoroptimering Àr svÄr att tillÀmpa i praktiken.

I denna c- uppsats har en undersökning gjorts om interaktionen och samspelet mellan medlemmarna pÄ ett forum som Àr ett av de frÀmsta diskussionsforumen för homo- och bisexuella förÀldrar/blivande homo- och bisexuella förÀldrar. Syftet med undersökningen var att Àr fÄ ökad insikt om den sociala interaktionen pÄ forumet med hjÀlp av dessa tre frÄgestÀllningar: Hur ser interaktionen/samspelet ut mellan medlemmarna pÄ forumet? GÄr det att utlÀsa sÀrskilda teman utifrÄn inlÀggen? PÄ vilket sÀtt kan forumet tÀnkas vara till nÄgon hjÀlp för medlemmarna?Den teoretiska ramen för denna uppsats innefattar Stephen P. Robbins kommunikationsprocessteori, interaktionsspiralen som beskrivs av Sven Windahl, Signitzer & Olson, Jonathan H. Turners teori om sociala processer, samt en del av Hartmut B.

 Denna uppsats Àr en reflektion kring verket First Contact, ett designdokument som utforskar möjligheterna kring ickelinjÀra narrativ i datorspel. Verket och denna text Àr skrivna som examensarbete av Petter Nordqvist under vÄren 2009. Verket analyseras utifrÄn litteratur kring ickelinjÀra narrativ och andra datorspel. Genom denna analys visas hur verket skiljer sig frÄn andra spel och vilken effekt detta har. Slutsatsen pekar pÄ hur narrativ kan formas pÄ mÄnga sÀtt i spel, det sÀtt som presenteras i verket Àr inte det enda eller ens nödvÀndigtvis det bÀsta sÀttet. Men det Àr ett sÀtt som absolut ger spel möjligheten at innehÄlla vÀldigt ickelinjÀra narrativ. .

Uppsatsen behandlar Helsingborgs konserthus och funktionalismen. Med denna byggnad som exempel pÄ tidig funktionalism diskuteras denna stilriktning och dess historiska referenser med ett fokus pÄ relationen till klassicismen. Uppsatsen inleds med ett avsnitt om arkitekten Sven Markelius och en beskrivning av konserthusets tillkomst. Sedan belyses de samtida idéströmningar som prÀglade arkitekten och denna period av arkitekturhistorien. DÀrefter följer en deskriptiv analys av konserthuset och dess former.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Den hÀr uppsatsen syftar till att ge en förstÄelse för rekryteringskonsulters syn pÄ jÀmstÀlldhet och deras roll i arbetet för jÀmstÀlldhet. Studien fokuserar pÄ rekryteringar av ingenjörer till stÄl- och verkstadsindustrin. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ?Vilken utbildning har rekryterare i jÀmstÀlldhetsfrÄgor??, ?Vilka direktiv fÄr rekryteringskonsulter frÄn kundföretaget??, ?Vilken instÀllning har rekryterare till jÀmstÀlldhet?? och ?Hur ser rekryterare pÄ sina möjligheter att bidra till en mer jÀmstÀlld stÄl- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning pÄ omrÄdet finns bland annat inom projektet JÀmVÀxt vid Karlstad universitet inom vilket den hÀr uppsatsen skrivits. VÄr teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhÀllet Àr könssegregerat och vilka instÀllningar individer och företag kan ha till genusfrÄgan.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Det rĂ„der vitt skilda meningar om tekniken för berĂ€kning av den förvĂ€ntade aktieavkastningen. Å ena sidan finns de som pĂ„stĂ„r att marknaden Ă€r effektiv, d v s att ny information Ă„terspeglas i aktiepriser pĂ„ ett snabbt och effek- tivt sĂ€tt. Det lönar sig helt enkelt inte att försöka ?slĂ„? marknaden genom att tillĂ€mpa nĂ„gra analysmetoder som helst. Andra avfĂ€rdar den effektiva marknadshypotesen och hĂ€vdar att det finns beprövade metoder med vars hjĂ€lp felprissĂ€ttningar kan upptĂ€ckas och dĂ€rmed ovanligt stora vinster tjĂ€nas.

Uppsatsen Àr den akademiska grunden och diskussionen till en föreslagen teoribildning för att behandla nivÄdesign kompositionsteoretiskt. Verket som uppsatsen Àr grund för presenterar slutsatsen frÄn följande text, men exkluderar den motiverande och akademiska delen, i ett försök att lÀgga fram teorierna till en bredare mÄlgrupp.Texten öppnar med mÄl och frÄgestÀllning för arbetet. Sedan presenteras arbetsmetoden och det teoretiska urvalet. En term central för diskussionen, spelytan, definieras, varefter de utvalda teorierna lÀggs fram.Innan diskussionen motiveras syftet med teoribildningen. Diskussionen behandlar spelytan utifrÄn de presenterade teorierna, och slutligen kristalliseras resultatet av diskussionen i en rad punkter i slutsatsen.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.